Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunikationsverken - Kommuniké - Kommunion - Kommunism - Kommunister - Kommunistiska manifestet - Kommunitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Kommuniké—Kommunitet
1046
1919 (med senare ändringar). — K:s
löne-nämnd har enl. avlöningsreglemente för
tjänstemän vid dessa verk 19 juni 1919 att
avge yttranden i lönefrågor beträffande dem.
Den består av 7 led., tillsatta av K. m:t för
tre år. I nämnden böra löntagar-,
förvaltnings-och de allmänna intressena vara
representerade. K:s instr. är av 31 dec. 1919. Ldht.
Kommuniké (fr. communiqué, av lat.
commu-nicäre, meddela), meddelande, särskilt ett från
ett lands regering eller ett offentligt
ämbetsverk utgånget officiellt tillkännagivande el.
beriktigande, avsett att intagas i pressen.
Kommuniön (lat. commümo, gemenskap,
delaktighet), namn på nattvardsgång, emedan
nattvardsgästen, kommunikanten, blir
delaktig av Kristi lekamen och blod. K o
m-munionförhör är ett med undervisning
förenat förhör, som prästen av ålder
anställt med nattvardsgästerna. I denna
prövning (se även Skriftermål) såg man en
garanti för värdiga nattvardsgäster. Karl XI
ålade prästerskapet vid ämbetets förlust (18
dec. 1695) att ej tillåta någon att begå
nattvarden, med mindre han kunde sina
kristen-domsstycken. Numera har
kommunionförhö-ret mestadels kommit ur bruk, men det
namnes dock i kyrkohandboken (kap. 5). Det
spelade en mycket stor roll, då tillika
kommu-niontvång existerade. Det var först den
katolska kyrkan, som ålade varje rättrogen
k. åtm. en gång om året. Bannlysning blev
straffet för den försumlige. Ehuru principiellt
emot dylikt tvång, upptog dock den
evangeliska kyrkan det som ett medel att hålla sina
medlemmar i tukt (se t. ex. stadgande i kap.
11 § 2 av 1686 års kyrkolag). Det upphävdes
genom k. f. 16 nov. 1863. Om prästs
själv-kommunion talar k. kung. 11 mars 1904.
Om kommunionböcker, kommun
i-onlängd, se Kyrkböcker;
kommuni-onbok även = uppbyggelsebok för
nattvardsgäster. O. Hpl.
Kommunism (av lat. commünis, gemensam),
samhällsskick, som karakteriseras av
genomförd egendomsgemenskap;
samhällsåskådning-ar och sociala eller politiska strävanden,
vilka uppställa som ideal och mål
genomförandet av ett dylikt samhällsskick, från vilket
det i kulturstaterna bestående skiljer sig
såsom grundat på enskild äganderätt (se
Äganderätt) och arvsrätt (samt åtm. i princip fri
konkurrens). — 1. Primitiv k. spåras i
växlande former och omfattning hos ociviliserade
stammar. Otvivelaktigt kvarstå spåren
därav i kulturens barndom och långt senare (se
Äganderätt). — 2. Egendomsgemenskap
(se d. o.) har tillämpats inom enskilda
samfund, t. ex. klostersamfund, och även
praktiserats av anhängare till kommunistiska
åskåd-ningar i senare tid. — 3. Kommunistiska
strävanden i nutiden, skilda från och i strid
mot socialistiska (jfr Kropotkin, P. A.)
eller såsom utlöpare från dessa, vilka
tidigare oftast betecknade sig själva såsom
kommunistiska (se Socialism och
Socialdemokrati), ha i viss utsträckning
realiserats på revolutionär väg i Ryssland fr. o. m.
1917 (se Ryssland, historia,, och Sovjet)
och propagerats bland arbetarbefolkningen i
andra länder genom den 1919 i Moskva vid en
internationell kongress bildade
Kommunistiska internationalen (se
Internationale n, sp. 670 ff.). I enlighet med
tillvägagångssättet i Ryssland från slutet av 1917 och
Kommunistiska internationalens program
förverkligas k. genom proletariatets diktatur,
som med våld satt sig i besittning av den
statliga organisationen, genom vilken
produktionsmedlen förstatligas i proletariatets namn
och för dess räkning. Sedan diktaturen
genomfört produktions- och trafik medlens
expropriation ooh tillintetgjort anhängare och
försvarare av den kapitalistiska
samhällsordningen, väntas folket växa in i ett
kommunistiskt samhällsskick. — Litt.: N. Bucharin,
»Världsrevolutionens program» (1919) och
»Kommunismens ABCD» (2 bd, 1921; tills, m.
E. Preobrasjenskij). E. F. K. S-n.
Kommunister, anhängare av
kommunistisk social (och politisk) åskådning (se
Kommunism); numera särskilt om medlemmar
av de kommunistiska partier, som efter 1919
organiserats i skilda länder i anslutning till
sovjet (se d. o.); i sistnämnda bemärkelse
stundom utbytt mot bolsjeviker (se B o 1 s j
e-v i s m och Sveriges kommunistiska
parti). — Adj.: Ko m m u n i’s t i sk.
Kommunistiska manifestet, »Manifest der
communistischen Partei», programskrift,
utarbetad 1847 (utg. 1848) av Karl Marx och
Friedrich Engels. K. innehåller väsentligen
den åskådning, som legat till grund för den
internationella socialistiska arbetarrörelsen.
Kommunitet (lat. commünitas, gemenskap),
studenthärbärge, gemensam bostad (med
underhåll) för ett visst antal alumner vid en
högre studieanstalt. —
Kommunitetsinrätt-ningen är mycket gammal. Vid Europas äldsta
univ., i Paris, inrättades k. redan i början
av 1200-talet, men det var först det av
Robert Sorbon (omkr. 1250) instiftade k., la
Sorbonne, som fick någon genomgripande
betydelse. Medlemmarna hade där samfälld
spisning och religionsövning samt gemensamma
disputationer. Ordningen upprätthölls av en
bland alumnerna själva vald prieur, och
ingen fick stanna kvar längre än sju år. —
Medel skänktes snart till upprättande av nya
studenthem. De flesta voro delade i två
kollegier (collèges), ett för världsliga och ett för
teologie studerande. Varje »kommunitist» fick
en viss veckopenning, kallad bourse.
Studierna och disciplinen inom k. övervakades
av en studieledare (magister bursarum), och
de ekonomiska angelägenheterna handhades
av en procureur, bägge utsedda av
pensionärerna. 1200—1500 inrättades i Paris omkr. 50
kollegier. Under 1500-talet började k. att gå
tillbaka, disciplinen slappnade, och många
upplöstes. Endast Sorbonne och
Navarrakolle-giet höllo sig vid liv.
Vid Köpenhamns univ. inrättades av
konung Fredrik II 1569 det ännu bestående
Kommunitetet. Till bostad för
alumnerna uppfördes 1619—23 Regensen. Detta
k. har egen styrelse, vald av univ:s
konsistorium; det verkar nu huvudsaki. genom
utdelande av studiestipendier.
Vid Uppsala univ. planerades 1593 ett
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
