Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kommunitet - Kommutator, Strömvändare - Kommutering - Komnenos - Komorerna, Iles Comores, Comoroöarna - Komorn - Komos - Ko mosse - Komotau - komp. - Kompakt - Kompaktat - Kompani - Kompaniadjutant - Kompaniofficer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047 Kommutator—Kompaniofficer 1048
k., avsett för 40 fattiga studenter. Först
under Gustav II Adolf fick institutionen
emellertid fast ekonomiskt underlag och nya
stadgar. Elevantalet skulle uppgå till 100.
Rörande k:s läge är ej mycket med visshet
känt. Förhållandena inom
Uppsalakommuni-tetet blevo dock med tiden föga
tillfredsställande, vilket hade dess upphävande till följd,
13 sept. 1637. _ (O. W-n.)
Kommutator (av lat. commutäre, byta om),
Strömvänd are, anordning för
omkastning av den elektriska strömmens riktning i
en ledning. K. kan bestå av en metallring
i två halvor, vilka stå i förbindelse med var
sin ledning från strömkällan. Strömmen till
yttre ledningen uttages medelst två
metallfjädrar, som släpa en på var ringhalva. —
Vid elektriska mätningar begagnas för hand
skötta strömvändare av flera olika former.
En sådan k. kan t. ex. bestå av
metalltråds-byglar, som stickas ned i små koppar med
kvicksilver. Se även Elektriska
maskiner, sp. 593. G. I.*
Kommutèring, se Elektriska
maskiner, sp. 598.
Komnènos (grek. Komneno’s), bysantinskt
namn, buret av en av Bysantinska rikets
mest frejdade kejsarätter. Den förste
kejsaren av ätten var Isak I, som 1057 genom en
militärrevolt svingade sig upp på tronen; med
förbigående av sin släkt överlämnade denne
kronan åt Konstantin X Dukas. Men 1081
kommo Komnenerna i stadigvarande
besittning av tronen (till 1185) med Alexios I,
den störste härskaren av ätten. Av Alexios’
barn äro hans efterträdare Johannes II
(reg. 1118—43) och Anna Komnena (se
dessa ord) de mest berömda. Johannes
efterträddes av sin son Manuel (reg. 1143—80),
i vars sammansatta natur släktens
ridderliga egenskaper kulminera, samtidigt som
hans moraliska hållningslöshet och
överspända idéer äro tecken till börjande degeneration.
Hans unge son Alexios blev avsatt och mördad
av Manuels kusin Andronikos I (reg.
1183—85), en genial men patologiskt belastad
tyrann, som föll offer för folkets hat, varmed
i Bysantinska riket Komnenernas tid var till
ända. Men i det grekiska området s. ö. om
Svarta havet bildade Andronikos’ sonsöner
Alexios och David ett litet rike med
huvudstad i Trapezunt (Trabezon), vars
härskare kallade sig »storkomnener». Energiskt
hävdade de länge sin ställning mot turkar
och bysantinare. Omsider framträdde ättens
ärftliga belastning i ett fruktansvärt
moraliskt förfall. Riket behöll dock sin
självständighet till 1461, då det kuvades av turkarna.
Litt.: F. Chalandon, »Les Comnènes» (2 bd,
1900—12). S. Lm.
Komorerna [kåmä’-], lies Comores,
Comoroöarna, ögrupp i n. delen av
Mo-gambiquekanalen, mellan Madagaskar och
Port. Östafrika; 2,160 kvkm, 120,555 inv.
(1925), därav 543 fransmän. De största
öarna äro Grande Comore (1,100 kvkm),
An-jouan (Johanna), Mayotte (Mayotta) och
Mo-héli (Mohilla). K. äro vulkaniska och nå på
Grande Comore 2,450 m ö. h.; de omges av
korallbankar, öarna äro bördiga. Copra,
soc
ker, vanilj och parfymessenser utföras.
Invånarna äro ett biandfolk av sakalaver,
negrer, araber m. fl. Mayotte blev franskt 1841;
1886 blevo K. protektorat, förklarades 1914
för koloni och ställdes under
generalguvernören över Madagaskar; 1925 fingo de
självständig administration. O. Sjn.
Komorn [kå’mårn], se K o m ä r n o.
Komos [kå’-], hos forntidens greker under
glam och skämt, musik och dans
kringvandrande skaror; upptåg vid vissa kultfester
och dryckeslag; jfr Komedi. (M. Pn N-n.)
Ko mosse, högmosse på gränsen mellan
Småland och Västergötland, 3 mil v. s. v. om
Jönköping; omkr. 4,700 har, högsta punkt
347,4 m ö. h. Monogr. av H. Osvald (1923).
Komotau [kä’måtau], bömisk stad, se
Cho-m u t o v.
komp., förk. av komparativ,
komponerad el. kompani.
Kompa’kt, sammanpackad, tät, fast.
Kompaktät, fördrag, förlikningspunkter. —
Om de s. k. Baselkompaktaterna se
Baselkonsiliet och H u s i t e r.
Kompani (fr. compagnie). 1. Sällskap,
handels- el. industriförening, -bolag. I
firmanamn av typen A. & komp, (comp., ko. el. co.)
uttalas k. kå’mpani.
2. (Krigsv.) a) Vid infanteriet minsta
enheten, som i taktiskt och administrativt
avseende till en viss grad är självständig; i
Sverige finnas k. även vid ingenjör- och
trängtrupperna. — Benämningarna fana
och f ä n i k a (se d. o. och Fana 2)
utbyttes vid 1600-talets början mot k. Under
1700-talet försvann kompaniindelningen vid
kavalleriet. K. utgör en del av en bataljon (se
d. o.). Dess storlek (efter mobilisering) var
före världskriget 200—250 man; dess
stridande manskap var inom samtliga arméer
enhetligt beväpnat med gevär och bajonett
samt delades i tre eller fyra likformigt
sammansatta plutoner. Även
kulsprutekompa-nier med tunga kulsprutor hade organiserats.
Under världskriget gick likformigheten
förlorad på grund av tillkomsten av nya vapen,
särskilt de lätta kulsprutorna. K :s storlek
minskades något, och dess sammansättning
blev något olika inom olika länder. I Sverige
består ett gevärskompani av
kompanichef, kompanistab, fyra gevärsplutoner (se
Grupp 1), stridsträng och bagageträng.
Ett kulsprutekompani består av
kompanichef, kompanistab, fyra
kulsprutepluto-ner, strids- och bagageträng, varje pluton
bildande två kulsprutegrupper, vardera med
en kulspruta. M. B-dt.
b) Flottans sjömanskårer i Karlskrona och
Stockholm äro i administrativt och
ekonomiskt hänseende indelade i sammanlagt 3
matros-, 3 yrkes- och 2 beväringskompanier;
ännu kvarvarande båtsmän äro sammanförda
till båtsmanskompanier. Skeppsgossekåren är
delad i 5 k., därav 3 i Karlskrona och 2 i
Marstrand. Vaxholms kustartillerireg:te har
7, Karlskrona kustartillerireg:te 8 k. ö-g.
Kompaniadjutant, den underofficer, i
fredstid vanl. fanjunkare, som tillhandagår
kompanichefen, särskilt i den inre tjänsten.
Kompaniofficer, officer av kaptens (rytt-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
