Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konfliktjurisdiktion - Konfonium - Konform - Konform avbildning - Konformister - Konfrontation - Konfrontera - Konfucius - Konfundera - Konfusion - Konfutationen - Konfutse, Kongfutse - Konfys - Konga (härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1065
Konfonium—Konga
1066
risdiktion, som har till föremål lösandet av
kompetenskonflikter, särskilt emellan
domstolar och administrativa myndigheter. Se
Kompetenskonflikt.
Konfonium (av kolofonium),
dryckesvaror.
Konfo’rm (av lat. con, samman, och fo’rma,
form), likformig. — Konformitet,
likformighet.
Konform avbildning. Om ett sådant funk-’
tionssamband äger rum mellan två ytor, att
varje punkt på den ena motsvaras av en
punkt på den andra och att den vinkel,
under vilken två linjer på den ena ytan skära
varandra, är lika stor som vinkeln mellan
motsvarande linjer på den andra, säges den
ena ytan vara konformt eller likformigt
avbildad på den andra. Begreppet har fått stor
betydelse inom funktionsteorien. Ett
specialfall av k. utgör problemet att
åstadkomma en kartprojektion, d. v. s. att
konformt avbilda en sfär på en plan yta (se
Projektion). T. B.
Konformi’ster (eng. conf ormers), de
engelska protestanter, som samtyckte till de
under drottning Elisabet som bekännelseskrift
utfärdade Trettionio artiklarna. Jfr E p i
s-kopalkyrkan.
Konfrontation, se Konfrontera.
Konfrontera (fr. confronter, av lat. frons,
panna), ställa ansikte mot ansikte med; ställa
mot varandra personer el. åskådningar för att
vinna klarhet i meningsmotsatser; särskilt
att (inför domstol el. polismyndighet) inställa
och förhöra två personer, som avlagt
motsägande yttranden. — Subst.:
Konfrontation. (R. B—1.)
Konfücius (latinisering av orden
Kung-fu-tsi, »mästaren Kung»), kinesisk lärd,
statsman och religiös ledare, hette Kung Kiu
(Kung var familjenamnet) och hade
binamnet (Kung) Chung-ni. Han levde enl. ortodox
men något osäker tradition 551—479 f. Kr.
Född i staden Tsou (nuv. Kü-fou i Shan-tung)
i feodalriket Lu under fattiga omständigheter
i en adelsfamilj, blev han genom sina djupa
studier i ritualväsen och statskunskap en
betrodd man i tjänst hos familjen Ki-sun,
som ärftligt innehade statsministerposten i
Lu. Enl. vissa mycket osäkra traditioner
skulle han rent av ha avancerat till
arbetsminister och sedan till justitieminister och
därvid starkt utmärkt sig. 492 avbröts hans
ämbetsmannakarriär — enl. ortodox tradition
emedan han ogillade furstens
hållningslös-het —, och han förde sedan i åratal en
kringvandrande tillvaro, i det att han under längre
eller kortare perioder gästade hoven i de
små feodalrikena Chen, Sung och Wei och
sökte vinna gehör för sina moraliska
styrelseprinciper. Han återkom fem år före sin död
till hemtrakten, där han verkade som lärare
för en stor skara hängivna lärjungar. Om
hans andliga insats se Kina, religion och
historia. K. apoteoserades tidigt (174 f. Kr.),
och ända fram till revolutionen 1911 åtnjöt
han en vidlyftig kult i ett otal tempel över
hela Kina, en kult, ledd av kejsaren i
huvudstaden och höga mandariner ute i
provinserna. B. Kgn.
Konfucius. Minnessten från 1700-talet.
Konfundera, förvirra, förbrylla.
Konfusiön (lat. confüsio, sammanblandning,
förvirring, tankspriddhet), jur., en
skuldförbindelses upphörande genom att borgenär och
gäldenär bli samma person, t. ex. endera dör
och ärves av den andre. C. G. Bj.
Konfutatiönen, Confutätio ponti’fica, en
vederläggning av Augsburgska bekännelsen,
som författades av katolska teologer och efter
omarbetning förelästes för riksdagen i
Augs-burg 3 aug. 1530. Monogr. av J. Ficker (1891)
och D. Fehrman (1907). Jfr Augsburgska
bekännelsens försvar. A. G-w.
Konfutse, Kongfutse, gamla
skrivfor-mer för Kung-fu-tsi, se Konfucius.
Konfys, förvirrad, tankspridd.
Konga, härad, omfattar den s. ö. om Växjö
belägna delen av Kronobergs län (Värend);
1,705,49 kvkm, 31,216 inv. (1929). Socknar:
Långasjö, Ljuder, Älmeboda, Linneryd,
Hovmantorp, Furuby, Hemmesjö, Tegnaby (ingår
i Hemmesjö med Tegnaby församl.), Växjö
landskommun, ö. Torsås, Uråsa, Nöbbele,
Väckelsång, S. Sandsjö, Tingsås och
Tings-ryds köping (tillhör Tingsås församl.);
muni-cipalsamhällen: Hovmantorp och Växjö
östre-gård; pappersbruk: Lessebo (se d. o.). K. är
en nästan jämn skogsplatå, svagt lutande
mot s. ö. Dess lägre partier upptagas av
sjöar, bl. a. Rottnen, vilka avvattnas
söderut (se kartan). Längs Blekingegränsen
bruten berg- och dalterräng samt talrika
småsjöar. 21,872 har åker, 99,192 har
skogs-och hagmark. Jämte jordbruk trä-, pappers-
Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
