Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koniferin - Konig, Jacob - Koniin - Koninck (Konung, Coning) - Koniska sektioner el. Kägelsnitt - Konisk yta - konj. - Konjak - Konjektur - Konjekturalkritik - Konjugal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1085
Koniferin—Konjugal
1086
Det inre av Alä-ed-dTnmoskén i Konia. — Portbyggnad till
Indjemoskén i Konia.
Koniferin, CibH220s.2H2O, en glykosid (se
d. o.) i barrträdens kambialsaft, uppbyggd av
glykos och kon if e ry 1 a 1 k o h o 1, CioH1203,
en omättad cyklisk alkohol, som genom
oxidation övergår till vanillin. Enligt P. Klason
(se d. o.) är lignin (se d. o.) uppbyggt av motsv.
aldehyd, koniferylaldehyd. I. B.
Konig, Jacob, se K o n i n c k.
Koniln, kem., se Alka 1 o i de r.
Koninck (K o n i n g, C o n i n g), holländska
konstnärer under 1600- och 1700-talet.
Salomon K. (1609—56) var en flitig
historie-och genremålare samt etsare i Rembrandts
stil. Jacob (I) K., landskapsmålare (f. omkr.
1610—15, d. efter 1690), var efter 1676 under
flera år verksam i Köpenhamn, där han bl. a.
utförde målningar i slottet. Mest
framstående är Philips (de) K. (1619—88), som
skall ha varit elev hos Rembrandt och hos
sin broder Jacob (I) K. Philips målade
landskap, bibliska, historiska och
genreframställningar samt porträtt; i Uffizierna, Florens,
finnes Philips’ självporträtt. Teckningar av
honom finnas i flera samlingar; landskapen
påminna om Rembrandts, folklivsbilderna om
A. Brouwers. Jacob (II) K. (även K o n i g
och König), landskaps- och porträttmålare
(omkr. 1648—1724), son till ovannämnde Jacob
(I) K., blev 1698 hovmålare i Köpenhamn hos
Kristian V, som gav honom i uppdrag att måla
utsikter från norska städer och fästningar.
Flera av dessa äro bevarade, så även porträtt
(bl. a. i Frederiksborgs museum). E.L-k.
Koniska sektioner el. Kägelsnitt
kallas skärningarna mellan ett plan och en
ko-nisk yta med cirkulär bas. Alltefter det
skärande planets läge i förhållande till den
koniska ytan bildas en e
1-lips, en hyperbel
eller en p a r a b e 1 (se
bild 1—3). Som
specialfall av ellipsen
uppträder en cirkel
och som specialfall av
en hyperbel ett par
räta linjer. Formen
på enskilda k. är
bestämd genom
avstån
12 3
det mellan de fasta brännpunkterna och
huvudaxelns längd; kvoten mellan dessa
avstånd kallas excentricitet. Teorien för
k. utvecklades särskilt av Arkimedes och
Apollonius till en höjdpunkt, på vilken den
förblev, ända tills den analytiska geometrien
förde den vidare genom sitt nya
betraktelsesätt, enligt vilket en konisk sektion utgör
den geometriska tolkningen av en
andra-gradsekvation. T. B.
Konisk yta, yta, bildad av en rät linje
(g e n e r a t r i s), som rör sig efter en given
kurva (di rekt ris), samtidigt som den går
genom en given fix punkt (s p e t s). En figur,
begränsad av en k., kallas kon. I inskränkt
bemärkelse menas med kon en solid figur,
begränsad av en sådan k., vars direktris är en
cirkel. Den linje, som tänkes dragen från
spetsen till direktrisens centrum i en dylik
cirkulär kon, kallas könens axel. Planet
genom cirkeln kallas könens bas. Är detta
vinkelrätt mot axeln, är konen r ä t, i
motsatt fall sned. T. B.
konj., förk. av konjugation,
konjunktion el. k o n j u n k t i v.
Konjak, i egentlig mening oblandat
druv-brännvin från vindistrikten i fr. dep.
Cha-rente (se d. o.), där staden Cognac givit
upphov till namnet. Äkta k. är vid destillationen
färglös men erhåller sin arom och gulbruna
färgton genom långvarig lagring på ekfat.
Konjaksliknande produkter tillverkas i de
flesta vinodlande länder. — Benämningen k.
har oegentligt använts för en mängd
sprit-blandningar, t. ex. sådana, som fått sin
alkoholstyrka av annan sprit än druvbrännvin,
sin färg av ekextrakt och sin mesta arom
av konjaksessens (jfr Eau-de-vie). —
Adj. biscuit (i handelsbenämningar på k.) är
liktydigt med »dubbelrenad». G. H-r.
Konjektür, gissning, förmodan; föreslagen
läsart (texträttelse), som ej har stöd i
urskriften; rättelse med sådant stöd kallas
emendation.
Konjekturalkritik, uppställande av regler,
som böra följas, då man gör konjekturer.
Konjugal, äktenskaplig. — Konjügium,
äktenskap.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
