Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konjugation - Konjugatuttryck - Konjugera - Konjunktion - Konjunktiv - Konjunktiva - Konjunktivit (Konjunktivitis) - Konjunktur - Konkan - Konkav - Konklav - Konkludent - Konklusion - Konklusiv - Konkoid - Konkoly, Nicolaus Thege von - Konkomitans - Konkoppling - Konkordans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1089
Konjugatuttryck—Konkordans
1090
vum och passivum även ett genus medium.
Utom de allmänt kända kategorierna (tempus,
modus, numerus, person och verbgenus) ha de
slaviska språken ett rikt utbildat system av
»aspekter» el. »aktionsarter», vartill i
grekiska, latinska (rom.) och germanska språk
blott finnas ansatser. I andra språkätter är
k. merendels helt annorlunda. L1L*
2. (Bot.) Den hos en del alger (Conjugatae)
förekommande kopulationen el.
sammansmältningen av två morfologiskt likartade och
orörliga könsceller (iso-, aplanogameter), som
bildas av en vegetativ cells hela innehåll
(pro-toplast). Jfr även Befruktning. E. S-g.
3. (Biol.) Se Reduktionsdelning.
Konjugatuttryck, se Komplexa tal.
Konjugèra, gramm., bilda de olika formerna
av ett verbparadigm.
Konjunktion. 1. (Gramm.) K. (B i n d e o r d)
är ett oböjligt ord (el. ordförbindelse), som
förenar satser el. satsdelar men ej själv
utgör någon satsdel. K. indelas i
samordnande (koordinerande), som förbinda
satsdelar, huvudsatser eller bisatser av samma grad
med varann, och underordnande
(subor-dinerande), som inleda bisatser. Av de förra
brukar man särskilja kopulativa (t. ex. och),
adversativa (men), disjunktiva (eller) och
konklusiva (ty), av de senare finala (för att),
kausala (emedan), konsekutiva (så att),
kon-cessiva (ehuru), konditionala (i fall att),
komparativa (liksom), temporala (när),
interroga-tiva (huruvida) och explikativa (att).
2. (Astron.) Se A s p e k t 2.
Konjunktlv, se Modus.
Konjunktlva (av lat. conju’ngere,
sammanbinda) el. B i n d e h i n n a, anat., se ögat.
Konjunktivlt (K o n j u n k t i v 11 i s),
inflammation i ögats bindehinna (k o n j u n
k-tiva), se ögonsjukdomar.
Konjunktur (av lat. conju’ngere,
sammanbinda, förena), eg. sammanträffande av vissa
tilldragelser och omständigheter; hand., i
plur., tidsomständigheter, de utsikter för ett
affärsföretags framgång, vilka bero av
växelverkan mellan tillgång och efterfrågan.
Uppåtgående k. karakteriseras i stort av stigande
priser och efterfrågan på varor, nedåtgående
k. av sjunkande priser och efterfrågan på
penningar. Jfr Handelskris. K. H. A.
Konkan, landskap på Främre Indiens
västkust (se karta till art. Indien).
Utomordentligt fruktbart och regnrikt, stora skogar. Har
politiskt alltid varit delat på smärre
områden, tidigare ett fruktat tillhåll för sjörövare,
nu del av presidentskapet Bombay.
Konkav (lat. co’ncavus), skålformigt
urholkad, inåt välvd, vars mitt ligger lägre än
kanterna. Motsats: k o n v e x. Se vidare
Lins och Spegel.
Konkläv (it. och sp. conclave, av lat. con,
med., och clävis, nyckel, eg. stängt rum),
kar–dinalerna församlade till påveval, inneslutna
i en särskilt för detta ändamål från
yttervärlden avspärrad lokal (eg. själva denna
lokal). Nikolaus II :s påvevalsdekret 1059
överlämnade valet åt kardinalerna, och
Alexander III:s dekret 1179 bestämde två
tredjedels majoritet som nödvändig för val.
Ge->nom Gregorius X:s dekret 1274 infördes den
egentliga k., d. v. s. inspärrandet under valet
för att framtvinga raskare val. Senaste
bestämmelserna för påveval utgöras av Pius
X:s Constitutio vacante sede apostolica (1904).
K. skall hållas på den plats, där den
föregående påven dog. I Vatikanen inredes
Six-tinska kapellet till vallokal. Kardinalerna
vandra på tionde dagen efter påvens död i
högtidlig procession in i k., där de förbli
instängda. tills valet skett. Valet förrättas
varje morgon och afton genom omröstning med
tryckta röstsedlar (per scrutinium), tills
erforderlig majoritet nåtts. Om ej sådan
vin-nes, brännas röstsedlarna tills, m. fuktig
halm i en ugn bredvid Sixtinska kapellet;
den mörka röken (sfumata) visar romarna,
att intet val skett. När rätt majoritet nåtts,
brännas sedlarna utan halm, och den lätta
vita röken vittnar då, att ny påve valts.
Alltsedan 1520-talet har den valde alltid varit
någon italiensk kardinal. Jfr E x c 1 u s i v a.
— Litt.: Fr. Giese, »Die geltenden
Papstwahl-gesetze» (1912); A. V. Müller, »Papst und
Kurie» (1921; med bibliogr.). (Hg Pl.)
Konklude’nt (av lat. conclüdere, bilda en
slutledning, sluta sig till). Konk luden ta
handlingar, jur., handlingar, av vilka
man kan sluta sig till vad den handlande vill,
fastän han ej sagt det. Jfr Tyst
samtycke. C. G. Bj.
Konklusion, slutsats, logisk följd.
Konkluslv, som innehåller följd eller grund.
— Konklusivsats, sats, som innehåller
grunden till en föregående sats (»jag kan ej
komma, ty jag är hindrad») eller följden av
en sådan (»jag är hindrad, alltså kan jag ej
komma»).
Konkold. Om en punkt på en rät linje,
som vrider sig kring en fast given punkt,
ständigt befinner sig på samma avstånd från
den rörliga linjens skärningspunkt med en
given fast rät linje, beskriver den en
kroklinje, benämnd k. Då den rörliga punkten
kan befinna sig såväl på den ena som på den
andra sidan om den fasta räta linjen, har k.
två olika grenar. T. B.
Konkoly [kå’nkåli], Nicolaus Thege
von, ungersk astronom (1842—1916).
Inrättade på 1870-talet ett astrofysikaliskt
observatorium på sitt lantgods i Ögyalla (nu
Starä Dala i Tjeckoslovakien) och utsågs 1890
till direktor för meteorologiska riksanstalten
i Budapest. Utom en mängd avhandlingar
särskilt inom astrofysikens och
spektralanaly-sens områden (över solfläckar, fixstjärnspektra,
kometer, stjärnfall m. m.) författade han flera
bekanta astronomiska handböcker. B-d.
Konkomita’ns (av lat. comitäri, följa), i
katolska kyrkan den lära, enl. vilken även
Kristi blod under gestalt av hostian är
närvarande i altarets sakrament, emedan
lekamen och blod äro hypostatiskt (till sitt väsen)
förenade hos gudamänniskan. Därmed
försvaras, att kalken ej får njutas av lekmän.
K., framställd av Tomas från Aquino,
sanktionerades av Tridentinska mötet. (G. A-n.)
Konkoppling, se A x e 1 k o p p 1 i n g, sp. 627.
Konkorda’ns (lat. concorda’ntia,
överensstämmelse). 1. (Teol.) Alfabetiskt register
över ställen i en eller flera skrifter, där
XI. 35
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
