Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkordat - Konkordieboken - Konkordieformeln - Konkrement - Konkret - Konkretion - Konkubin - Konkubinat - Konkurrens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1093
Konkordieboken—Konkurrens
1094
Se f. ö. utom Stutz’ och Sägmüllers
kyrko-rättsliga handböcker beträffande 1801 års k.
A. Boulay de la Meurthe, »Documents sur la
négociation du concordat» (5 bd, 1891—99) och
»Histoire de la négociation du concordat de
1801» (1920), samt F. D. Mathieu, »Le
concordat de 1801» (1903), samt om läget efter
världskriget G. Ohlemüller,
»Konkordats-frage» (1925), C. Mirbt, »Das
Konkordatspro-blem der Gegenwart» (1927), och M.
Bier-baum, »Das Konkordat in Kultur, Politik
und Recht» (1928). Hg Pl.
Konko’rdieboken (lat. Conco’rdia pia, »den
fromma endräkten»), samlingen av den
luterska kyrkans bekännelseskrifter, näml, dels
de för alla kristna kyrkor gemensamma s. k.
ekumeniska symbola, dels följande fem för
luterska kyrkan särskilt gällande: den
oförändrade Augsburgska bekännelsen, dess
försvar (apologi), schmalkaldiska artiklarna,
Luthers katekeser och konkordieformeln. K.
utkom först på tyska i Dresden 25 juni 1580,
på latin 4584.
Frågan om K:s antagande väcktes i Sverige
först vid riksdagen i Norrköping 1611, men
ständernas begäran härom blev icke uppfylld.
Vid riksdagen 1647 förbundo sig prästerna
sinsemellan att hålla »librum concordiae för
vår rätta religions regel och kännemärke och
den oförändrade augsburgiska bekännelsens
ytterligare förklaring». Genom plakatet av
14 aug. 1663 föreskrev förmyndarregeringen
K. till antagande och efterlevnad särskilt av
präster och lärare. Även i kyrkolagen 1686
åberopas den, dock eg. endast som en
förklaring av Augsburgska bekännelsen. I 1809
års R. F. nämnes den ej, och i det nu
gällande prästlöftet (omformulerat 1903)
uppräknas ej den svenska kyrkans
bekännelseskrifter. — För att häva den bristande
överensstämmelsen mellan kyrkolagen och R. F.
beslöt 1889 års riksdag för sin del att
utesluta K. ur kyrkolagens kap. 1 § 1. Men 1893
års kyrkomöte ställde sig avvisande mot detta
riksdagsbeslut, och kyrkolagen behöll sin
ursprungliga lydelse. Se vidare H. Levin, »Den
svenska kyrkans bekännelse i historisk
belysning» (1897). H. L-n. (G. A-n.)
Konko’rdieformeln (lat. Fo’rmula
conco’r-diae, »endräktsformeln»), den sista av
luterska kyrkans symboliska böcker. Den oro och
förvirring, som följde av de många
lärostriderna i luterska kyrkan på 1500-talet, och det
försvagande av den luterska protestantismens
ställning gentemot katolicism och calvinism,
som splittringen medförde, gjorde det
nödvändigt att dogmatiskt närmare bestämma de
omtvistade läropunkterna. För detta ändamål
var i synnerhet den württembergske teologen
Jakob Andreas verksam. K., som först utkom
på tyska 1580, på latin s. å., består av två
delar: Epitome (»kort sammandrag») och
Solida declaratio (»grundlig förklaring»). I sin
senare del har k. mera karaktären av en
teologisk avh. än av en bekännelse. Ehuru k.
långt ifrån lyckades åstadkomma en
fullständig enighet, bidrog den dock kraftigt till
stärkande av enhetsbandet mellan de
inomluterska riktningarna. Enär utarbetandet av
k. delvis skedde i klostret Bergen vid Magde-
Marlekor från ishavslera.
Södermanland.
burg, kallades den först stundom »Bergenska
boken» el. »Bergska boken». Jfr F. H. R. v.
Frank, »Die Theologie der Concordienformel»
(4 bd, 1858—65), och P. Tschackert, »Die
Ent-stehung der lutherischen und der reformierten
Kirchenlehre» (1910). (G. A-n.)
Konkreme’nt, fasta bildningar, »stenar»,
som uppstå i kroppens håligheter eller
vävnader genom avskiljande av salter.
Konkret, verklig, påtaglig, kroppslig; k.
kallas den föreställning, som i sig upptager
den ifrågavarande verklighetens alla
bestämningar; motsats: abstrakt (se d. o.).
Konkretion, genom kemisk omsättning
bildad samling av mineraliska ämnen i en
avlagring av berg- el.
jordarter, till sin
kemiska
sammansättning mycket
olik det
omgivande lagret. K.
varierar från formlösa
klumpar till
klot-el. linsformiga
bildningar. Av k.
märkas orstensbol-lar i alunskiffern,
marlekor, även kallade mallrikor och
näckebröd, i Sveriges sen- el. postglaciala
leror, s va velkisboll ar i kalksten och
alunskiffer samt flintan i kritsystemets
skrivkrita och kalkstenar. K. A. G.
Konkubln (lat. concubina, av concu’mbere,
lägga sig tillsammans med någon), kvinna,
som lever i varaktig könsförbindelse med en
man utan att vara gift med honom; frilla. —
Ko nkub inä t. (lat. concubinätus),
sammanlevnad mellan två personer av olika kön utan
egentligt äktenskap, varaktig könsförbindelse.
Under romerska kejsartiden var k. en under
vissa villkor av rätten erkänd förening, fastän
av lägre rang och med svagare
rättsverkningar än det egentliga äktenskapet. Jfr
F o r s i a och Morganatiskt
äktenskap. (C. G.Bj.)
Konkubinät, se Konkubin.
Konkurre’ns (fr. concurrence, av lat.
con-cu’rrere, av con, samman, och cu’rrere, löpa),
tävlan om att komma före andra eller komma
främst och överflygla andra.
1. (Nat.-ekon.) Ordet k. brukas särskilt om
inbördes tävlan mellan personer på samma
levnadsbana, mellan yrkesidkare och framför
allt köpmän om kundkrets och avsättning.
Under medeltiden hindrades k. mellan
yrkesidkare av skråväsen och liknande eller
därtill hörande inrättningar, reglementen och
privilegier, vilka dock aldrig förmådde helt
undertrycka k. (se B ö n h a s, Landsköp
och Smuggling). I nyare tid medförde
hemindustri, manufaktur- och slutligen
fabriksväsen samt tillväxten i utrikes handel
och sjöfart en uppluckring av den medeltida
ordningen, vilken var oförenlig med
utvecklingen mot storindustri och grosshandel.
Under 1600- och 1700-talet framträdde en allt
starkare opposition mot reglementeringen
av-näringslivet, främst i Frankrike och England.
En litteratur framväxte, som kritiserade den
gängse näringspolitiken (se Fysiokrater
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
