Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkurs - Konkursauktion - Konkursbedrägeri - Konkursbo (Konkursmassa) - Konkursdomare - Konkursdomstol - Konkursförbrytelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konkursauktion—Konkursförbrytelse
1097
gäldenärer. — K. medför icke i
förmögen-hetsrättsligt hänseende, vare sig för
borgenärer el. gäldenär, andra rättsverkningar än
en exekution i visst gods. Gäldenären
förlorar icke i och med k. äganderätt till de
föremäl, vilka ingå i hans förmögenhet, ehuru
denna undandrages hans förvaltning och, så
långt det behövs, realiseras till hans
borgenärers förnöjande. Borgenärerna förlora icke
sin fordringsrätt, såvitt de icke njuta
betalning ur tillgångarna; för återstoden kunna
de framdeles söka gäldenären; och ha de
alldeles icke deltagit i k., är deras fordringsrätt
oförändrad. För gäldenären medför k. vissa,
dock ej alltför kännbara inskränkningar i
personlig frihet och medborgerliga rättigheter
(se Konkursgäldenär). Befinnes
kon-kursgäldenären ha varit bedräglig, oredlig
eller vårdslös, är han underkastad ansvar (se
Konkursförbrytelse). I. Afz.*
2. Konkursförfarande, det
proces-suella förfarande, varigenom gäldenär
försättes i konkurstillstånd samt därefter hans
tillgångar realiseras och fördelas mellan
borgenärerna eller konkursen på annat sätt bringas
till slut. K. är ett exekutivt förfarande, som
äger rum vid domstol,
konkursdomsto-1 e n, samt under ledning och kontroll av dess
organ, konkurs domaren och rättens
ombudsman (se d. o.). Egendomligt för
k. är emellertid, att verkställighetsåtgärderna
till väsentlig del utföras icke av myndighet
utan av ena parten, de betalning sökande
borgenärerna, genom deras organ, förvaltaren
(se Konkursförvaltning).
Konkursdomstolen har att pröva rättsfrågor, som
hän-skjutas till dess avgörande, konkursdomaren
har jämte rättens ombudsman ledningen av
förfarandet; den senare utövar jämväl
kontroll å förvaltningen. K. börjas med
ansökan om gäldenärs försättande i konkurs,
som inges till konkursdomaren. Ansökan
kan göras av gäldenär själv, som finner sig
vara på obestånd, och föranleder då
gäldenä-rens omedelbara försättande i konkurs. Göres
ansökan av borgenär, delges densamma
gäldenären, som har att förklara sig däröver.
Medger han ansökan, försättes han genast i
konkurs. I annat fall hänskjutes saken till
konkursdomstolen, som har att avgöra
huruvida k o n k u r s g r u n d (se d. o.) är för
handen, så att gäldenären skall tvångsvis
försättas i konkurs. Beslut om egendomsavträde
(»konkursbeslutet») meddelas sålunda i vissa
fall av konkursdoinaren, i andra av
konkursdomstolen. — Har gäldenär försatts i
konkurs, skall konkursdomaren genast utfärda
kungörelse därom samt underrätta kända
borgenärer. Första
borgenärssamman-trädet hålles minst tre och högst fem
veckor efter konkursbeslutets dag under
ordförandeskap av konkursdomaren. Här utse
borgenärerna den egentlige
konkursförvaltaren och eventuellt även granskningsmän (se
vidare Konkursförvaltning);
dessutom skall här i regel bouppteckningen av
gäldenären beedigas.
Borgenär, som vill i konkursen erhålla
betalning för fordran, skall bevaka denna
genom att skriftligen anmäla den hos kon-
1098
kursdomaren inom i konkurskungörelsen
utsatt tid, minst fyra och högst tio veckor från
konkursbeslutets dag. Bevakning är den enda
form, vari fordran kan göras gällande i
konkurs; endast panthavare och den, som vill
med sin fordran kvitta skuld till gäldenären,
kunna erhålla likvid utan bevakning. Sedan
bevakningstiden utgått, få anmärkningar mot
de bevakade fordringarna skriftligen
framställas hos domaren. Fordringar, som
lämnas utan anmärkning, äro godkända till
betalning. Framställda anmärkningar
behandlas först på borgenärssanimanträde inför
rättens ombudsman (förlikningssammanträde).
Träffas där icke uppgörelse om anmärkt
fordrans betalningsrätt, hänskjutes frågan till
konkursdomstolens prövning. Bevakas
fordran efter den ord. bevakningstidens utgång
(efterbevakning), behandlas denna
bevakning på liknande sätt; dock får den
efter-bevakande själv stå de särskilda kostnaderna.
— K. avslutas normalt genom
slututdelning, varigenom de konkursboets medel, som
icke genom tidigare utdelningar kommit
borgenärerna till godo, fördelas mellan dem. K.
kan avslutas även genom förlikning mellan
gäldenären och samtliga borgenärer samt
genom ackord (se d. o.); så ock genom
avskrivning av konkursen, då ingen borgenär
bevakat fordran samt då tillgångar saknas
för konkurskostnadernas bestridande. I
sistnämnda fall (»fattigkonkurs») tillämpas ett
förenklat förfarande. En av konkursdomaren
förordnad god man omhändertager boet och
ombesörjer bouppteckning. Konkursen
av-skrives därefter, om ej tillräckliga tillgångar
komma i dagen el. någon borgenär åtager sig
kostnaderna. Å. H.
Konkursauktion, se Auktion, sp. 507.
Konkursbedrägeri, se
Konkursförbrytelse.
Konkursbo (K o n k u r s m a s s a), en
kon-kursgäIdenärs bo. Dit höra alla
förmögen-hetsrättigheter, som då konkursbeslutet
meddelades tillhörde gäldenären, samt de, som
under konkursen tillfalla honom, dock blott
för såvitt rättigheterna äro av beskaffenhet
att kunna tagas i mät. Men även sådant, som
redan frångått gäldenären, kan till k.
återvinnas, såvida förutsättningarna för
återvinning (se d. o.) äro för handen. K. står under
borgenärernas förvaltning, och gäldenären
äger ej råda däröver. Någon gång betraktas
k. som särskild juridisk person. I. Afz.*
Konkursdomare, en genom 1921 års
konkurslag skapad judiciell myndighet, som har
att leda konkursförfarandet och besluta i
vissa detsamma och konkursförvaltningen
rörande frågor (se Konkurs 2 och
Konkursförvaltning). K. är på landet
domaren (häradshövdingen) och i stad den
lag-farne ledamot i rådstuvurätten, som därtill
utsetts. K. har att föra särskild dagbok
över sina konkursärenden. Ä. H.*
Konkursdomstol, se Konkurs.
Konkursföi br^telse (fr. banqueroute, jfr
Bankrutt). I äldre tid måste en gäldenär,
som icke kunde göra rätt för sig mot sin
borgenär, i stället överlämna sig i dennes
våld för att genom sitt arbete lämna ersätt-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
