Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konkursförbrytelse - Konkursförvaltning - Konkursgrund - Konkursgäldenär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1099 Konkursförvaltning—Konkursgäldenär 1100
ning eller unlerkastades i allt fall
exekutiva tvångsåtgärder av mer el. mindre
skymf-lig natur. Där obeståndet hade sin grund i
olycksfall, medgavs som särskild förmån åt
gäldenären rätt att genom avträdande av all
sin egendom till borgenärerna vinna befrielse
från dylika personliga exekutionspåföljder (se
Konkurslagstiftning). Frihet från
personliga ingrepp är numera icke en förmån
för vissa gäldenärer utan tillkommer i princip
alla. Dock kvarlever en rest av dylika
påföljder i de straff, som riktas emot
gäldenärer, vilka genom utpräglad misshushållning
el. dyl. framkallat sitt obestånd och
därigenom kränkt sina borgenärers intresse;
dylikt utgör s. k. vårdslöshet emot borgenärer
(enkel bankrutt). Vid sidan härav ha tidigt
riktats strängare straffbestämmelser emot
bedrägeri i konkurs, mest typiskt bestående i
åtgärder, varigenom gäldenären söker
undandraga tillgångar från att tjäna till
borgenärernas förnöjande. Hithörande
straffbestämmelser återfinnas än i de särskilda ländernas
konkurs- el. handelslagar, än åter i deras
allmänna strafflagar. I sistnämnda fall ha de
stundom sammanförts med bedrägeribrotten,
i andra fall åter inrymts i ett självständigt
kapitel i strafflagen (så i svensk lag), medan
åter en tredje grupp av strafflagar
sammanfört dessa brott till en gemensam brottsgrupp
med andra straffbara förfaranden, varvid en
person genom att förfoga över en honom
själv tillhörig sak eller förmögenhetsrättighet
åsidosätter en borgenärs förmögenhetsintresse
(jfr strafflagen 22: 13 samt 22: 2, punkt 3). I
vissa länder (t. ex. Frankrike) äro dessa
straffbestämmelser, liksom reglerna ang. konkurs
över huvud, tillämpliga endast på köpmän.
I svensk strafflag (kap. 23) äro
straffbarhets-graderna tre: bedrägeri i konkurs (§ 1),
oredlighet (§ 2) samt vårdslöshet (§ 3), varjämte
(i § 5) rymning för gäld bestraffas lika med
oredlighet. Gemensam förutsättning för straffs
inträde är i svensk liksom oftast i främmande
lagstiftning, att gäldenären verkligen kommit
i konkurstillstånd; numera likställes härmed
i huvudsak öppnandet av offentlig
ackords-förhandling utan konkurs. Egendomligt för
svensk rätt är, att vårdslös gäldenär kan
genom bevis om att borgenärerna blivit till
fullo förnöjda befria sig från allt ansvar för
sin gärning, även efter det att han blivit
dömd till straff. Litt.: K. Rydin, »Om
konkursförbrytelser enligt svensk rätt» (1888);
R. Bergendal, »Om betydelsen av konkurs för
brott emot borgenärer» (1930). (R. B-l.)
Konkursförvaltning, utredning av
konkursbo, realisation av dit hörande egendom samt
influtna medels fördelning mellan
betalnings-berättigade borgenärer. Enl. 1921 års
konkurslag omhänderhas förvaltningen av
borgenärernas organ, förvaltaren, som väljes av
borgenärerna på första
borgenärssammanträ-det; dessförinnan har en av konkursdomaren
utsedd förvaltare fungerat. K. kontrolleras
dels av den av konkursdomaren utsedde
rättens ombudsman (se d. o.), dels även
ev. av borgenärernas egna valda
kontrollanter, gr an sk n in gsmännen. K. har
hu-vudsakl. karaktär av boutredning,
realisa
tion av boets egendom samt influtna medels
fördelning; under vissa förhållanden kan
emellertid av gäldenären bedriven rörelse
fortsättas. Förvaltningen fördelas av lagen på
två perioder, tiden före och tiden efter första
borgenärssammanträdet. Under den förra
perioden skall boet utredas, bouppteckning
göras eller, om den redan gjorts, kontrolleras
och godkännas, åtgärder företas för
indrivning av fordringar m. m. Däremot får endast
undantagsvis försäljning ske redan nu.
Förvaltningens senare skede är tiden för
egendomens realisation och de influtna medlens
fördelning mellan borgenärerna. Realisation skall
nu ske snabbast möjligt. Fast egendom säljes i
regel på exekutiv auktion, lös egendom vanl.
på annan offentlig auktion
(konkursauktion). Försäljning under hand får ske endast
under särskilda förhållanden. Sedan tiden för
framställande av anmärkningar mot bevakade
fordringar gått till ända, verkställes
utdelning, i den mån medel finnas. Förvaltaren
uppgör i samråd med rättens ombudsman
ut-delningsförslag, vilket hålles tillgängligt
under viss tid för granskning. Den, som är
missnöjd med förslaget, kan klandra det
hos konkursdomaren; klandertalan utföres
sedan vid konkursdomstolen. Utdelning kan
ske i flera omgångar. Med den sista
utdelningen, slututdelningen, är konkursen
avslutad och därmed också k. Samtidigt med
framläggande av slututdelningsförslag eller
dessförinnan skall förvaltare avge redovisning.
Kostnaderna för förvaltningen gäldas av
konkursboets medel. Bland de viktigaste
kostnaderna märkas arvoden åt förvaltare och
rättens ombudsman. Granskningsman uppbär
däremot ej arvode. Å. H.*
Konkursgrund, i lag bestämd förutsättning
för att gäldenär skall kunna försättas i
konkurs. Allmän k. är enl. 1921 års
konkurslag gäldenärs obestånd (insolvens), som yttrar
sig däri, att han icke förmår fullgöra sina
förbindelser, i den mån de förfalla till
betalning. Söker gäldenär sig själv i konkurs el.
medger han borgenärs konkursansökan,
förlättes han i konkurs utan vidare prövning.
I andra fall har sökande borgenär att styrka,
antingen att någon omständighet inträffat,
på grund varav gäldenären måste antas vara
på obestånd, eller att någon speciell k.
föreligger, ss. att egendom, vari borgenären
har förmånsrätt, utmätts för annans fordran
eller försålts av gäldenären genom s. k.
lösöreköp (se d. o.). Köpman försättes i
konkurs, om han sedan mer än en vecka inställt
sina betalningar eller under en vecka efter
uppmaning underlåtit betala klar och
förfallen gäld. A. II.*
Konkursgäldenär, person, som befinner sig
i konkurstillstånd. Såväl fysisk som juridisk
person kan vara k. Makar, som leva i
för-mögenhetsgemenskap enl. äldre
giftermålsbal-ken, kunna blott gemensamt försättas i
konkurs. Eljest äro makar konkursrättsligt fullt
självständiga rättssubjekt. K. har
skyldighet att till konkursförvaltaren överlämna sin
egendom och under edsplikt uppge densamma
för bouppteckning, beediga bouppteckningen
och lämna erforderliga upplysningar om boets
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
