Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstakademier - Konstanatomi (Plastisk anatomi) - Konstans - Konstant - Konstant (matematik) - Konstantan - Konstantia - 1. Konstantin I (påve) - 2. Konstantin II (påve) - 1. Konstantin I den store (Flavius Valerius Constantinus, romersk kejsare)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1121
Konstakademier—Konstantin
1122
Konstakademier, dels sådana
sammanslutningar av bildande konstnärer (arkitekter,
skulptörer, målare, grafiker), som ha till
syfte att (vanl. med statligt beskydd) verka
för de sköna konsterna, oftast i förening med
skolor för resp, yrkesgrenar, dels sådana
undervisningsanstalter (ofta privata), som
mottaga elever för utbildning i arkitektur,
skulptur o. s. v. K. härstamma från de målar- o. a.
konstskolor, som funnos i Italien under 1200
—1400-talet. En konstakad. stiftades i Milano
1494 och en, Accademia di San Luca, i Rom
1577. Académie des beaux-arts (se d. o.) i
Paris går tillbaka till 1600-talet. Preussische
Akademie der Künste, med sektioner även för
musik, grundades 1696, konstakad. i Wien
1692, i Madrid 1744, i Petersburg 1757, i
London, Royal academy of arts, 1768, i München
1770, i Düsseldorf 1777. Konstakad. i
Köpenhamn har anor sedan 1701, då några målare
och skulptörer bildade en »societet».
Svenska konstakademien uppstod ur ritskolan vid
slottsbygget i Stockholm i början av
1700-talet; sitt nuv. namn, Kungl. akademien för
de fria konsterna, fick den 1810 (se
Akademien för de fria konsterna).
Om Finlands konstakademi se
Finska konstföreningen. E. L-k.
Konstanatomi (Plastisk anatomi),
läran om människans kroppsbyggnad och
rörelser, framställd för konstnärer. Syftet
kräver ett utpräglat urval ur den vanliga
män-niskoanatomiens innehåll, så att stora delar
såsom för konstnären överflödiga eller
oviktiga uteslutas, medan andra utförligt
framställas. K. behandlar sålunda skelett och
ledgångar, muskler (framför allt de genom huden
mer eller mindre synliga), fettet och hela
kroppens yttre. Antropologien bidrar med
läran om människans mått (proportioner) och
deras växlingar efter kön, ålder och ras, typ
och individ. Ur fysiologien hämtas kunskap
om rörelser och ställningar. På gränsen
mellan k. och konsthistoria står skildringen av
konstens framställning av människokroppen,
ett t;U senaste tider rätt försummat område
(jfr R i c h e r, P a u 1). En del av denna
vetenskap, som i gångna tider spelat stor roll,
är sökandet efter kanon, en regel, som
skulle göra det möjligt att från ett mått
på en människokropp avleda övriga. De stora
individuella skiftningarna göra, att en sådan
regel blir för svävande för att kunna göra
konsten verklig nytta.
De stora kunskaper om människokroppen,
som den grekiska konsten under sin glanstid
visar, vunnos ej genom dissektion utan endast
genom flitigt iakttagande av nakna kroppar
i rörelse och vila, framför allt vid
idrotts-övningar. Vilket inflytande dissektioner, som
300 år f. Kr. gjorts i Alexandria, haft på
antikens senare konst är ännu ej fullt utrett.
Verkliga anatomiska studier av konstnärer
ha — såvitt känt — först gjorts på
1400-talet. Lionardo da Vinci och Michelangelo
äro de konstnärer, som ivrigast sysslat med
anatomi. Sedan deras tid kräves av den
konstnär, som vill framställa
människokroppen, kunskap i anatomi. Franska
konstakademien (se Académie des beaux-arts),
som i hög grad varit förebild för andra,
lämnade från början konstnärerna
undervisning i anatomi. — K. har i och med
sin utveckling till särvetenskap åstadkommit
en egen litteratur. Läroböckerna äro talrika;
framstående sådana ha skrivits av A. Duval
(1899), P. Rieher, »Physiologie artistique de
1’homme» (1895), J. Kollmann, »Plastische
Anatomie» (2:a, omarb. uppl. 1901) m. fl.
På danska finns en kortare, klar
framställning av O. Hamburger (1923). Rbg.
Konsta’ns, oföränderlighet.
Konsta’nt, oföränderlig; (be)ständig;
varaktig.
Konsta’nt, mat., antingen en storhet, som
icke under några förhållanden förändras,
absolut k., t. ex. talet n, som anger förhållandet
mellan en cirkels periferi och diameter, och
de naturliga logaritmernas bas, e, eller också
en sådan storhet, som i en viss kalkyl hålles
oförändrad, medan andra storheter variera,
relativ k. Så är i ekvationen för en cirkel
(®—a)2 + (y—b)2 = r2 radien r relativ k.,
medan koordinaterna x och y variera. T. B.
Konstantän, metallegering av 60 dir
koppar och 40 dir nickel, vars elektriska
lednings-motstånd är så gott som oberoende av temp.
Se Elektriskt motstånd.
Konsta’ntia (Constantia), drottning av
Polen (1588—1631). Var dotter till kejsar
Ferdinand I:s son ärkehertig Karl av Steiermark
och förmäldes 1605 med den i Sverige avsatte
Sigismund III av Polen, som var änkling efter
hennes syster Anna (d. 1598). K. hade med
Sigismund sju barn, bl. a. konung Johan
Kasi-mir av Polen.
Ko’nstantin (lat. Constantinus), påvar.
1. K. I (påve 708—715) bekämpade
energiskt monoteletismen, särskilt under sitt
uppehåll i Konstantinopel 709—711. — 2. K.
II (påve juli 767—juli 768), en obetydlig
personlighet, som snart störtades och
inspärrades i ett kloster. Hans avsättning stadfästes
av Lateransynoden 769. Litt.: L. M.
Hart-mann, »Geschichte Italiens im Mittelalter»,
II (1903). Hg Pl.
Ko’nstantin (lat. Constantinus), romerska
kejsare.
1. K. I den store (Flavius
Vale-rius Constantinus; f. något efter 280
e. Kr. i Naissus [Nis] i Mesien, d. 337). Han
var son till Constantius Chlorus (caesar —
underkejsare — sedan
293) och en konkubin,
Helena. K., som
tidigt under
Diocletia-nus och Galerius
styrkt sin militära
duglighet, vistades
som underpant på
faderns lojalitet vid
Galerius’ hov i
Nico-media, när
Diocletia-nus jämte sin
med-kejsare Maximianus
trädde tillbaka och de
båda caesarerna,
Chlo
rus och Galerius, upphöjdes till augusti.
Galerius måste nu hemsända K. Dennes fader,
Chlorus, företog kort därpå ett fälttåg till
XI. 36
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
