Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstitutionsutskottet - Konstitutiv - Konstitutorial - Konstlära - Konstmuseum - Konstnärernas förening - Konstnärliga teatern - Konstnärlig äganderätt - Konstnärsförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1139
Konstitutiv—Konstnärsförbundet
1140
»Konstnärsförbundets styrelse». Målning av R. Bergh 1903. I
Nationalmuseum. — De avbildade äro frän vänster till hoger: Chr. Eriksson,
Eug. Jansson, N. Kreuger (stående), K. Nordström, R. Thegerström och
R. Bergh.
hänvisade grundlags- och vallagsfrågor samt
frågor rörande omförmälda stadgar. I här
berörda frågor är k. alltså dels beredande, dels
självständigt initiativtagande.
Berednings-plikt, icke initiativrätt, har det med avseende
på frågor, som antingen angå stiftande,
ändring, förklaring eller upphävande av
kommunallagarna samt av lagar och författningar
om statsrådets ansvarighet,
statsdepartemen-ten, kommandomål, förvärvande och förlust
av medborgarrätt, rikets vapen och flagga,
allmänt kyrkomöte och allmän folkomröstning
i ämnen, som ej tillhöra annat utskotts
behandling eller också röra överenskommelser
med främmande makter i sådana ämnen.
Om k:s uppgifter med avseende på
ministeransvarigheten stadgas utom i § 38 R. O. även
i §§ 105—107 R. F. Enl. dessa bestämmelser
skall lagtima riksdags k. erhålla inom
statsrådet förda protokoll, som ej förut granskats
och som förts under tiden till riksdagens
början, utskottet dock obetaget att erhålla
protokoll även av senare datum. Sådana
särskilda protokoll, som enl. § 9 R. F. skola föras,
där hemlighållande av mål ang. rikets
förhållande till främmande makt kräves, äger k.
likväl erhålla endast i vad angår av k.
uppgivna mål. Protokoll i kommandomål kunna
fordras endast i det som rör allmänt kända
och av k. uppgivna händelser. Vid
granskningen av statsrådsprotokollen fördelas k. i
praxis nå tre avd., som var för sig genomgå
protokoll från tre eller fyra dep. Därvid
framkomna anmärkningar behandlas i plenum.
Ut-rikesprotokollen läsas dock alltid i plenum.
Även av annat utskott eller enskild
riksdagsman enl. § 57 R. O. framställda anmärkningar
skola hänvisas till k. för behandling. Om k.
finner, att ett statsråd handlat lagstridigt,
tillstyrkt lagstridig åtgärd eller underlåtit
att vägra kontrasignation, då grundlagen så
påbjuder, skall utskottet enl. R. F. § 106 ställa
statsrådet under tilltal av
justitieombudsman
nen inför riksrätt (se d. o.). I
praxis har ej detta förfarande
använts sedan 1854. Om k.
anmärker, att statsrådets led.,
samfällt eller en eller flera av
dem, i sina rådslag icke
iakttagit rikets sannskyldiga nytta
eller att någon föredragande
icke utövat sitt
förtroendeämbete med oväld, nit,
skicklighet och drift, skall det enl. §
107 R. F. tillkännagiva detta
för riksdagen, som därefter
kan besluta att hos konungen
anhålla om entledigande av
vederbörande. I praktiken
framlägger k. numera blott
anmärkningar ang. vissa
speciella rådslag eller åtgärder
(detaljanmärkningar). Jfr D
e-c h a r g e.
K. har vidare
beslutanderätt i två särskilda fall. Då
olika meningar uppstå mellan
kamrarna i frågan till vilket
utskott ett visst ärende skall
hänvisas, skall k. lösa tvisten.
Detsamma är förhållandet, om talmannen i
en kammare vägrar att framställa
proposition på visst yrkande men kammaren begär,
att proposition skall framställas.
Litt.: W. E. Svedelius, »Om statsrådets
ansvarighet» (1856); K. Tynell, »Studier ang.
det svenska statsrådets politiska
ansvarighet» (1918); H. Tingsten, »Studier över
konstitutionsutskottets dechargeförf arande»
(1928). H. T-n.
Konstitutiv, väsentlig, väsentligt
bestämmande.
Konstitutoriäl, av K. m:t el.
statsmyndighet utfärdad skriftlig handling, varigenom en
person förordnas att inneha en tjänst. En
genom k. tillsatt tjänsteman kan entledigas på
administrativ väg, d. v. s. utan dom och
rannsakning. Jfr Fullmakt 2. Ldht.
Konstlära, se Estetik.
Konstmuseum, se Museum.
Konstnärernas förening, se Svenska
konstnärernas förening.
Konstnärliga teatern i Moskva, se Rysk
teater.
Konstnärlig äganderätt, se Artistisk
äganderätt.
Konstnärsförbundet, en sammanslutning av
svenska konstnärer, vilken hade sin rot i det
missnöje med Konstakad:s ledning och
organisation, som 1885 tagit sig uttryck i de s. k.
opponenternas (se d. o.) anhållan om
tillsättande av en kommitté i reformerande syfte.
När denna anhållan mötts med avslag från
akademien och även från K. m:t, bildade de
missnöjda i ang. 1886 Konstnärsförbundet
med uppgift att motarbeta otidsenligheter
och främja konsten gagnande reformer.
Främst på sitt program satte förbundet
anordnandet av årliga konstutställningar. All
gemenskap med akad. uppsades. Hösten 1886
räknade förbundet 92 medl., målare,
skulptörer och arkitekter. K. anordnade de följ, åren
utställningar i Stockholm och Göteborg samt
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
