Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konstnärsförbundet - Konstnärsgillet - Konstnärshuset - Konstnärsklubben - Konstnärsringen - Konstriktion - Konstruera - Konstruktion - Konstruktionsritning - Konstruktionsvattenlinje - Konstruktiv - Konstruktör - Konstsamlare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Konstnärsgillet—Konstsamlare
1142
Sveriges konsta vd. vid världsutställningen i
Paris 1889. — Tidigt spårades ansatser till
splittring. Försök att ena de stridiga viljorna
genom bildandet av en av akad. oberoende
allmän sammanslutning, Svenska
konstnärernas förening (se d. o.), ledde ej
till försoning. K. arbetade nu emot sitt
ursprungliga program: allmänna årliga
utställningar. Det deltog, likväl med egen jury, i
Stockholmsutställningen 1897 och som
självständig grupp i München 1901, föranstaltade
egna utställningar i Helsingfors 1899 och i
Köpenhamn 1903 samt minnesutställningar i
Stockholm 1905 och i Berlin 1910.
Stridigheterna inom K. minskade betydligt
medlemsantalet, som 1900 sjunkit till 29. K.
hade då blivit en starkt begränsad grupp,
som orubbligt fasthöll vid att ej ha
gemenskap med utomstående kolleger. Efter 1903
avhöll sig K. konsekvent från att deltaga i
allmänna utställningar, även i utlandet. Av
K:s medl. från början hade E. Josephson,
opponentrörelsens upphovsman, uppgivit
striden redan 1887, Birger, Hasselberg och
Salm-son hade dött. Carl Larsson, Hagborg, Georg
och Hanna Pauli, Arborelius, Törnå, Lindman,
A. Wallander, Zorn, Nils Forsberg o. a.
målare samt H. Hörlin, C. Möller m. fl.
arkitekter hade utgått. Flera av de målare, som
utträtt, fortforo dock att deltaga i
förbundets utställningar. I stamtruppen kvarstodo
in på det nya årh. K. Nordström, som blev
förbundets orubbligt ståndaktige chef, Richard
Bergh, Kreuger, Acke, Christian Eriksson,
Thegerström, Liljefors, Eugen Jansson,
Wil-helmson, C. Eldh och G. v. Hennigs.
K. startade 1891 en skola, som fortlevde
till 1896 och därefter fortsatte 1899—1901 och
1905—08. Som lärare verkade där tidtals
R. Bergh, Zorn, Hasselberg, Chr. Eriksson,
Eugen Jansson, Kreuger och A. Gerle m. fl.
K. anordnade sin sista utställning 1916 och
upplöstes 6 mars 1920.
Litt.: R. Bergh, »Hvad vår kamp gällt.
Stämningsbilder från ’Opponenternas’ 20-åriga
verksamhet» (1905); G. Pauli, »K.» (i Ord
och Bild 1905) och »Opponenterna» (1927); G.
Nordensvan i »Svensk konst och svenska
konstnärer», II (2:a uppl. 1928). G-g N.
Konstnärsgillet, samfund i Stockholm 1846
—54, stiftat av N. M. Mandelgren i syfte
att verka för sammanhållning mellan
konstens idkare och den bildade allmänheten
samt väcka håg för behandling av
fosterländska ämnen. Där höllos föredrag,
anordnades teater- och musikaftnar, tablåer och
konstutställningar. Bland K:s ledande krafter må
nämnas C. A. Wetterbergh, G. O.
Hyltén-Cavallius, G. H. Mellin, A. E. Holmberg, V.
Malm och August Sohlman. Blommér förde
K:s ivran för nordisk konst ut bland ett
yngre släkte. Ur gillets led bildades 1847
Artisternas och litteratörernas
pensionsför-ening (se d. o.). G-g N.
Konstnärshuset, se Konstnärsklubben.
Konstnärsklubben stiftades i Stockholm
1856 på initiativ av J. K. Boklund i
uteslutande syfte att främja gott kamratskap bland
utövare av bildande konst. K. tog 1882
initiativ till uppförandet av ett konstnärernas
eget hus med
utställningslokal och
klubbvaning samt
1888 till bildandet
av Svenska
konstnärernas understöds- och sjuk-hjälpsförening. Medel till
Konst-närshusets uppförande anskaffades genom
konstlotterier, och
byggnaden (Smålands-gatan 7,
Stockholm) stod färdig
1889 efter
ritningar av arkitekt L.
Peterson. K., som
består av
uteslutande manliga
medlemmar, äger en
samling svenska
konstverk samt
arkiv och
bibliotek. Monogr. av
G. Nordensvan
(1906). G-g N.
Konstnärsringen,
en sammanslutning
av konstnärer av
olika kategorier,
bildad 1909 i
Stockholm. Stiftare voro
målarinnan Maja Setterberg och professorskan
Ragnhild Sellén. Föreningen har anordnat
konstutställningar, föredrag, diskussioner om
aktuella konstfrågor o. dyl. Se festskriften
»K.» (1929). G-g N.
Konstriktiön, hopsnörning,
sammandragning, insnörande; i medicinen förfaringssättet
med Esmarchs binda (se d. o.).
Konstruera, uppbygga, utföra, sammanfoga;
göra utkast (ritning o. dyl.) till något;
schematiskt (och med våld på verkligheten)
bygga upp något i tanken.
Konstruktion, plan, byggnad, anordning,
ritning, sammansättning; tankebyggnad;
teoretisk förklaring.
Konstruktionsritning, ritning över en
maskin, mekanisk apparat, bro, båt etc. eller
över delar av desamma i sådan utförlighet
beträffande framställningen, måttsättningen,
materialbeteckningen etc., att ritningen kan
tjäna som sammanställningsritning vid
utarbetande av detaljer eller som arbetsritning i
verkstaden.
Konstruktionsvattenlinje, den på ett
fartygs konstruktionsritning uppdragna
vattenlinje, till vilken fartyget är beräknat att
nedlastas. Ax. L.
Konstruktiv, som hör till, är nödvändig för
en konstruktion.
Konstruktör (jfr Konstruera), person,
som sysslar med att konstruera byggnader,
maskiner, fartyg, flygplan o. s. v.
Konstsamlare. Förr samlades konstens
alster huvudsaki. till kyrkor, slott och
herrgårdar, senare även till museer och blevo
därigenom mera var mans egendom. Under de
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
Konstnärshuset i Stockholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
