Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konsulat - Konsulatet - Konsulatfaktura - Konsulatfrågan - Konsulatråd - Konsulent - Konsulsfonden el. Konsulskassan - Konsulskassan - Konsult - Konsultation - Konsultativ - Konsultera - Konsulterande ingenjör - Konsum - Konsument - Konsumentbladet - Konsumentförening - Konsumera - Konsumtion - Konsumtionsbudget - Konsumtionsförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1153
Konsulatet—Konsumtionsförening
1154
näringsliv samt lämna bistånd åt svenska
medborgare. Ett k:s verksamhet växlar i hög
grad efter arten av förbindelserna mellan
verksamhetslandet och Sverige. På somliga
platser är k. inrättat huvudsakligen på grund
av de livliga sjöfartsförbindelserna med
hemlandet. Av särskild betydelse bli då k:s
uppgifter med på- och avmönstring av sjöfolk,
upptagande av sjöförklaring, handläggning av
disciplinära ärenden, som avse svenska
fartygs besättningar, o. a. sjöfarten berörande
frågor. I andra fall har k. framför allt att
orientera hemlandets näringsidkare i de
ekonomiska, kommersiella oeh industriella
förhållandena i verksamhetslandet samt att
lämna svenska firmor stöd oeh hjälp. Stundom
har ett k. såsom huvudsakligt arbetsområde
att lämna bistånd åt de inom distriktet
boende svenskarna och att verkställa varjehanda
legala förrättningar. Närmare föreskrifter om
k:s åligganden givas i en av utrikesministern
15 febr. 1928 utfärdad allmän instr. för
beskickningar och k. Se även Konsul och
Konsularjurisdiktion. ö. U.
Konsulatet (fr. le consulat), se
Frankrike, sp. 995.
Konsulätfaktüra, se Faktura.
Konsulätfrågan, den i svensk-norska
unionens upplösningshistoria djupt ingripande
tvistefrågan om det norska kravet på
tillsättande av särskilda norska konsuler. Se
därom Sverige-Norge.
Konsulätråd, befattningshavare inom den
svenska konsulskåren, som voro anställda
vid beskickningar för handläggning av kom
mersiella frågor. Befattningen är numera
avskaffad.
Konsule’nt (av lat. consu’lere, rådfråga),
facktekniskt bildad rådgivare, t. ex.
biblio-tekskonsulent, fattigvårdskonsulent,
hemkonsulent (se dessa ord). I lanthushållningen
finnas a) statskonsulenter hos
Lantbrukssty-relsen i nötboskaps-, svin-, får- och getskötsel,
mejerihushållning samt för bekämpandet av
tuberkulos hos husdjuren (de utföra
utredningar, inspektioner); b) k. hos
hushållningssällskapen i jordbruk, husdjursskötsel,
mejeriväsen, trädgårdsskötsel m. m., som med råd,
undervisning och planläggning m. m.
tillhan-dagå jordbrukarna, särskilt de mindre; c) k.
hos häst- och nötboskapsavelsföreningar
tjänstgöra som rådgivare och vid
stamboksfö-ring. H. J. Dft.
Konsulsfonden el. Konsulskassan.
Under 1850-talet började den del av
Handels- och sjöfartsfonden (se d. o.),
varmed Sveriges och Norges gemensamma
utgifter för konsulatväsendet bestredos, kallas
Konsulsfonden. Den ställdes 1858 som
en särskild fond under Utrikesdep:s
förvaltning och kallades från 1870-talet vanl. K o
n-su 1 s k a s sa n. Med den ekonomiska
uppgörelsen 1906 efter unionsupplösningen upp-
hörde K. S. C.*
Konsulskassan, se Konsulsfonden.
Konsu’It, se Konsultativ.
Konsultation, rådfrågning; rådplägning
(särskilt mellan läkare om ett sjukdomsfall).
Konsultativ (se Konsultera),
rådplä-gande, rådgivande. Konsultativa kallas i
Sve
Ord, som saknas under
rige (dock ej officiellt) de tre led. av
statsrådet, som icke äro departementschefer. (De
kallas även statsråd utan portfölj;
i dagligt tal oftast konsulter.) Enl. R. F.
§ 6 böra minst två av dessa ha förvaltat civil
beställning (se vidare Statsråd). —
Konsultativ folk om r ö s t n ing kallas en
sådan omröstning, som konung och riksdag
enl. § 49 R. F. kunna besluta för att utröna
folkets mening i en viss fråga (en sådan hölls
i förbudsfrågan 1922). H. T-n.
Konsultèia, rådfråga.
Konsulterande ingenjör, ingenjör, vilken
yrkesmässigt bistår allmänhet, industri och
kommuner som sakkunnig och opartisk
rådgivare i tekniska angelägenheter. G. 11-r.
Konsum, populär förk. för
konsumtionsförening (se d. o.).
Konsume’nt, förbrukare, särskilt i motsats
mot producent.
Konsumentbladet, tidning för kooperation
och huslig ekonomi, utges fr. o. m. 1913 av
Kooperativa förbundet (se d. o.) i en
huvud-oeh flera lokalupplagor om tills. 250,000—
300,000 ex.
Konsumentförening, se
Konsumtionsförening.
Konsumera, förtära; göra slut på.
Konsumtion, förbrukning.
Konsumtionsbudget, dets. som
hushållsbud-get. Jfr Index.
Konsumtionsförening (ty. Konsumverein), i
ordets vidsträcktare bemärkelse namn på k o
o-p e r a t i v a föreningar med ändamål att
främja medlemmarnas ekonomiska intressen i
deras egenskap av konsumenter (k o n s u
mentföreningar). Benämningen brukas
numera uteslutande om dylika föreningar, som
ha till ändamål att anskaffa och
tillhandahålla livsförnödenheter o. dyl. åt
medlemmarna och vanl. även åt andra kunder genom
försäljning från butik (jfr Detaljhandel);
för andra k. användas specialbenämningar, t.
ex. bageri-, charkuteri- och mjölkförening. —
Ett hundratal k. bildades i Sverige redan i
slutet av 1860- och på 1870-talet efter tyska
och engelska mönster; några få av dem bestå
alltjämt. Under 1880-talet bildades i bl. a.
samma syfte arbetarringar (se
Arbetar-nes ring). Först vid sekelskiftet slog
rörelsen igenom med Kooperativa förbundet (se
d. o.). Socialstyrelsens redogörelse för
kooperativ verksamhet i Sverige 1927
(»Socialstatistik» i serien Sveriges Officiella Statistik) är
grundad på uppgifter från 961 föreningar med
2.706 försäljningsställen och 378.848 medl.,
vilket med beräkning av 4 hushållsmedl. på varje
motsvarar en fjärdedel av folkmängden.
Föreningarnas sammanlagda insatskapital var s.
å. nära 26 mill. kr., reserv- och övriga fonder
resp. 14,7 och 10,5 mill. kr., den totala
omsätt-ningssumman översteg 292 mill. kr.;
nettoöverskottet var 13,7 mill. kr., av vilka 78 %
utdelades dels som ränta på insatskapital, dels
till medl. och utomstående kunder såsom
återbäring i förhållande till gjorda inköp. — K.
fick tidigast betydelse i England, där 971 k.
med över ‘/2 mill. medl. funnos 1881; antalet
angavs 1925 till 1.445 k. med 43/4 mill. medl.
På 1890-talet tog rörelsen fart i Tyskland, där
XI. 37
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
