Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kontinentalsystemet - Kontinentalt klimat - Kontingent - Kontingentborgare - Kontingenteringsskatt - Kontinuation - Kontinuera - Kontinuitet - Konto - Kontokurant el. Löpande räkning - Kontor - Kontoristföreningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159 Kontinentalsystemet—Kontoristföreningar 1160
Kontinentalsystemet, sammanfattande
benämning på Napoleon I:s planmässiga försök
1806—14 att krossa Englands politiska makt
genom att utestänga det från all handel med
den europeiska kontinenten. Idén till
systemet var gammal, och liknande franska
åtgärder på 1790-talet hade kulminerat i
direk-toriets lag av 29 nivöse år VI (18 jan. 1798),
som förklarade alla de fartyg (med last)
förbrutna, som förde något slags vara från
England eller dess besittningar. I Berlindekretet
av 21 nov. 1806 förklarade Napoleon Brittiska
öarna i blockad och all handel med dem
förbjuden. Brittiska undersåtar inom av
Frankrike besatta områden förklarades för
krigsfångar, och deras egendom skulle konfiskeras.
All handel med engelska varor förbjöds, och
fartyg, som besökt hamnar i England eller
dess kolonier, fingo ej mottagas i
kontinentens hamnar. Som England innehade
sjöherraväldet, var blockaden mot Brittiska öarna
närmast en tom demonstration och dekretets
väsentliga innebörd en den av Napoleon
behärskade kontinentens självblockad mot
handel och samfärdsel med England. Brittiska
regeringen svarade med de ryktbara
kabi-nettsorderna (orders in council) av 7 jan. och
11 nov. 1807, av vilka den förra förbjöd all
handel mellan hamnar, från vilka brittiska
fartyg utestängts, och den senare, snart
supplerad av flera nya kabinettsorder och
lagbeslut, förklarade de länder, från vilka den
brittiska flaggan utestängts, underkastade
samma regler, som om de blockerats, förbjöd
all handel med dessa länder och hotade de
fartyg, som besökte dem eller förde därifrån
kommande varor, med konfiskering.
Napo-leons svar utgjordes av Milanodekreten av 23
nov. och 17 dec. 1807, enl. vilka de neutrala
fartyg, som åtlydde brittiska påbud om besök
i engelska hamnar m. m., vore att anse som
engelsk egendom och underkastade
konfiskering. Under de följ, åren utfärdades från
ömse håll nya förordningar, skärpande det
ekonomiska kriget, t. ex. Napoleons påbud 18
okt. 1810 om uppbrännande av alla brittiska
varor på kontinenten.
K. kunde aldrig helt förverkligas, och med
åren försvagades dess verkan alltmer genom
den hejdlöst tilltagande smugglingen, för
vilken särskilt Hamburg och Göteborg blevo
centralhärdar. Dessutom genombröts systemet
i praktiken av de licenser, som på ömse håll
mot höga avgifter utfärdades för undantag
från de stränga pappersbestämmelserna. I
princip upprätthölls emellertid k. till
Napoleons fall 1814. — K:s ekonomiska verkningar
äro svåra att bedöma. Det vållade givetvis
Englands handel på kontinenten betydande
skada, men handeln sökte sig nya vägar, och
särskilt i Amerika öppnades nya marknader.
I Frankrike framkallades gynnsamma, om ock
övergående, nya utvecklingsmöjligheter inom
flera industrier (textilvaror, betsocker m. m.).
Systemets politiska huvudsyfte, Englands
utarmande och maktlöshet, nåddes icke.
Litt.: E. F. Heekscher,
»Kontinentalsystemet» (i »Skrifter, utg. av Handelshögskolan»,
III, 1918; utg. i en revid. och tillökt eng.
uppl. med titeln »The Continental system. An
economic interpretation», i serien
»Publica-tions of the Carnegie endowment for
inter-national peace», 1922). V. S-g.
Kontinentalt klimat, fastlands- el.
inlands-klimat, se Maritimt klimat.
Kontinge’nt, andel, bidrag; särskilt den
andel (av manskap, vapen, penningar el. dyl.)
en landsdel el. en förbundsmedlem skall lämna
till den gemensamma hären.
Kontingentboi gare. I 1673 års
handelsor-dinantie fingo adeln och kronobetjänte (utom
uppbördsmän) rättighet att, utan förbindelse
att vinna burskap men mot en efter näringen
lämpad avgift till staden, under namn av
kontingent, handla i gross men ej i
minut. Rättigheten utsträcktes med tiden till
andra personer. De, som så förvärvat
begränsad handelsrättighet, kallades k. och
voro ej fullt likställda med andra borgare. Så
deltogo de ej i val av borgmästare och
rådmän. Genom 1864 års näringslagstiftning
förlorade ifrågavarande rättighet all praktisk
betydelse. (C. G. Bj.)
Kontingenteringsskatt, se R e p a r t
i-t i o n s s k a 11.
Kontinuatiön, fortsättning utan avbrott;
oavbrutet fortgående.
Kontinuéra, fortgå oavbrutet. —
Kontinuerlig, oavbruten, fortlöpande. Jfr
Funktion
Kontinuitet, oavbruten fortgång, ostört
sammanhang. — I filosofien upphöjde
Leib-niz »kontinuitetens lag» till naturlag i natura
non facit saltus (»naturen gör inga språng»),
Ko’nto (it. co’nto, av lat. co’mputus,
sammanräkning; fr. compte, eng. account), eg.
räkning, räkenskap, kallas i bokföringsböcker
gjorda sammanställningar av poster, som
tillhöra samma eller likartade slag av
räken-skapsföremål. — Döda konton är en äldre
beteckning på konton, som avse ej personer
utan saker (opersonliga konton). Jfr
Bokföring. O. Å.
Ko’ntokura’nt el. Löpande räkning,
fortlöpande räkenskaper över två parters
transaktioner sinsemellan. Avräkning sker
efter förloppet av överenskomna perioder,
varvid den ena parten (ev. båda) lämnar
avskrift av räkenskaperna. Även denna
avskrift benämnes k. — Konto k uranträ
k-n i n g el. löpande räkning i bank kallas
numera checkräkning (med eller utan beviljad
kredit). Jfr Bank, sp. 839. O. Ä.
Kontör (fr. comptoir), räknerum,
expeditionslokal (t. ex. biljettkontor), affärslokal;
förvaringsrum (vindskontor); ingår i namnet
på ämbetsverk, avdelningar av sådana och
institutioner, t. ex. Statskontoret,
Järnkontoret. — K o n t o r i’s t, affärsbiträde.
Kontoristföreningar, sammanslutningar
mellan kontorister. — Sveriges
kontoristförening, stiftad 1888, avser att verka till
gagn för Sveriges manliga kontorister, har
sitt säte i Stockholm och har f. n. (1929) omkr.
1.600 led. K. har sedan 1929 egen fastighet
med föreläsningssal, restaurang- och
klubblokaler. Fonder på omkr. 400,000 kr. finnas för
olika ändamål. K. utger sedan 1911
månadsskriften Kontorsvärlden. — Kvinnliga
kontoristföreningen i Stock-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
