Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1177
Konungshästar—Konvergens
1178
(1886); E. Hildebrand, »Svenska
statsförfattningens historiska utveckling» (1896); K. G.
Westman, »Konung och landskapliga
myndigheter» (i »Historiska studier tillägnade H.
Hjärne», 1908). K. G. Wn.
Konungshästar el. K u n g s h ä s t a r, kam.,
se F o d i i n g och Frälse, sp. 1254.
Konungsräfst, se Räfsteting.
Konungsskuggsjä, se Kon u ngaspegeln.
Konungssund, socken i Östergötlands län,
Björkekinds härad, på inre Vikbolandet, vid
Svinsuudsfjärden av Bråviken; 18,96 kvkm,
461 inv. (1929). Odlat slättland och smärre
bergkullar. 1,084 har åker, 684 har
skogs-och hagmark. Egendomar: Svensksund och
Ravnäs. Ingår i ö. Stenby och K:s pastorat
i Linköpings stift. Vikbolands kontrakt.
Konvalescens [-J"e’ns el. -se’ns],
tillfrisk-ningstid, tillfrisknande. — Kon valesce’nt,
person på bättringsvägen. —
Konvalescent-hem. vilohem.
Konva’1 je, Liljekonvalje (av lat.
li-lium conoa’Uiurn, dalarnas lilja), Convalläria
majälis, en flerårig liljeväxt med horisontell
jordstam, vita, klocklika, välluktande
blommor i ensidig klase och röda bärfrukter (som
anses vara giftiga). Stjälken bär vid basen
två el. tre stora blad (»bockblad»). K. är
allmän i lundar och ängsbackar i hela
Sverige; den blommar på våren. Jordstammarna
kunna förvaras i fruset tillstånd (i kylhus)
under lång tid. Så snart de få tillräckligt med
värme, alstra de blad och blommor, och på
detta sätt kunna blomsterodlarna erhålla och
föra i handeln liljekonvalje när som helst
under året. Till konvaljesläktet hänföres ofta
även släktet Polygonatum (se R a m s). G. M-é.
Konvallamarln, se Digitalis, sp. 916.
Konvektion, värmets utbredning i en vätska
eller gas genom strömningar, k o n v e
k-tionsströmmar, som uppstå, då de
varma, specifikt lättare partierna av vätskan
stiga uppåt och ersättas av nedsjunkande
kallare delar. G. I.*
Konvenäbfel, passande, lämplig.
Konvena’ns, god ton; skick och sed; det
högre sällskapslivets krav på yttre
upptiä-dande och hänsynen till dessa. — K o n v
e-n è r a. passa, lämpa sig; anstå.
Konve’nt (lat. conve’ntus, av convenire,
sammankomma), sammanträde, församling,
förening, samfund; prästmöte; munk- el.
nunne-eamfund, kloster. Om franska
(national-)kon-vent’t 1792—95 se Frankrike, sp. 993
—994. Som k. (national conventions)
betecknas i U. S. A. de stora politiska partiernas
möten för uppställande av presidentkandidat
och antagande av valprogram.
Konventi’kel (lat. conventi’culum, dimin. av
conve’ntus, sammankomst), privat
sammankomst till uppbyggelse i pietistiska kretsar.
Ph. J. Spener (se d. o.) förordade dylika
sammankomster (collegia pietatis) för att höja
det kristliga livet. Även en lekman kunde
vara ledare. Många gånger emanciperade
man sig från kyrkan och dess gudstjänst,
varför prästerskapet sökte hindra k., särskilt
som de Jdevo en fara för renlärigheten. Om
Conventicle act se England, sp. 860. Se
även Konventikelp lak a te t. O. Hpl.
11 c i e n s. K. G. P-n.
2. (Biol.) Den omständigheten, att
gene-Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
Konventikelplakatet (se K o n v e n t i k e 1).
Genom K. m:ts åtvarning 1 dec. 1713, brevet
till överståthållaren i Stockholm 8 dec. 1721
och det s. k. konventikelplakatet 12 jan. 1726
förbjödos konventiklar i Sverige. K.
inskärptes ytterligare genom cirkuläret till
konsistorierna 2 maj 1751. Enl. tidens uppfattning
gällde det att hindra kyrklig söndring, ty
enheten i religionen ansågs vara förutsättning
för statens välfärd. K. förmanade föräldrar
och husbönder att hålla husandakt med barn och
tjänstefolk men tillät ej, att »gamla och unga,
kände och okände, få eller flere» skulle ha
frihet att samlas i enskilda hus »under
förevändning at bruka sin andakt och
enkanner-liga Gudstjenst». Under väckelserörelserna på
1800-talet, varvid k. tillämpades på ett
uppseendeväckande sätt, krävde man dess
upphävande. Kyrkolagskommittén 1824—46 kom
bl. a. med två förslag till ändring (1824, 1839),
men först efter vidlyftiga debatter vid
riksdagarna upphävdes äntligen plakatet genom
k. f. 26 okt. 1858. I denna stadgades, att
religiösa sammankomster utan prästens ledning
ej finge hållas under tiden för den allmänna
gudstjänsten, vilken inskränkning bortföll
genom k. f. 11 dec. 1868. Dock får sammankomst
ej förekomma så nära kyrkan, att pågående
gudstjänst störes. Församlingens prästerskap,
medlem av kyrkorådet eller offentlig
myndighet har rätt att närvara vid en dylik
andakts-övning. Se O. Hippel, »Kyrkolagskommittén
1824—1846» (1914). Jfr även C. G.
Malmström, »Om k:s uppkomst», i hans »Smärre
skrifter» (1889). O. Hpl.
Konvention (lat. conve’ntio,
överenskommelse, fördrag), se Internationella fördrag.
KonventionalPsm, den uppfattning, som
framför allt kräver iakttagande av
sällskapslivets hävdvunna bruk (även i strid mot
etiska krav).
Konventionälstraff, se Vite.
KonventionältariTf el. Fördragstariff,
en efter avslutande av tarifftraktater med
främmande länder småningom bildad
tulltariff. Denna innehåller lägre tullsatser än de
i generaltariffen (se d. o.) autonomt
fastställda och tillämpas gentemot fördragsstater och
med dessa likställda länder. Jfr
Dubbeltariff. K. H. A.
Konventione’11, vedertagen, i enlighet med
konvenansen; icke naturlig, stel,
föruomsbun-den.
Konventuäler (av konvent, se d. o.), de
munkar och medlemmar av andliga
riddar-ordnar, som ha säte och stämma i klostrets
(ordenshusets) konvent. — Om k. inom
fran-ciskanorden se d. o., sp. 928. T. H-r.*
Konverge’ns, egenskapen att konvergera (se
d. o.). — 1. Inom oftalmiatriken betyder k.
ögonens inriktning mot en inom ändligt avstånd
belägen punkt. Konvergensförmågan, som
alltså tages i anspråk mera, ju närmare intill
ögonen den sedda punkten ligger, mätes
genom konvergensvidden (se d. o.) och
bestämmes vidare genom
konvergensområdet (se d. o.). Nedsättning i
konvergensförmågan kallas konvergensinsuf-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
