Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Konvergens - Konvergenskriterium - Konvergensområdet - Konvergensvidd - Konvergent - Konvergera - Konversabel - Konversation - Konversationslexikon - Konversion - Konversionsförhållande - Konverter - Konvertera - Konvertiter - Konvex - Konvikt - Konvoj - Konvojering - Konvojkassan - Konvojkommissariatet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1179 Konvergenskriterium—Konvojkommissariatet 1180
tiskt olikvärdiga organ på grund av likartade
livsvillkor kunna bli överensstämmande till
byggnad och funktion. Medan den gamla
darwinismen obetingat satte likhetstecken
mellan yttre likhet och verklig släktskap, ha
senare härstamningsforskare mer och mer
uppmärksammat den ofta rent förbryllande
överensstämmelse i vissa detaljer, som eljest
vitt skilda livsformer kunna förete i samband
med likartade livsvillkor. Ex. äro bl. a.
borstigelkottar (se C e n t e t i d a e) och
guldmull-vadar (se d. o.). Se även Anatomi, sp. 906,
och D e s c e n d e n s 1 ä r a, sp. 769. E-k N-d.
Konvergenskriterium, se Konvergent.
Konvergensområdet, området mellan den
längst bort belägna punkt, på vilken båda
ögonen samtidigt kunna riktas, k o n v e
r-gensfj ärrpunkten, och närmast
belägna punkt, till vilken ögonen med
uppbjudande av största ansträngning kunna
konvergera, konvergensnärpunkten. G-d.*
Konvergensvidd. Konvergens (se d. o. 1)
mätes genom ett vinkelmått, den s. k. m
e-te r vinkeln, varmed menas vinkeln mellan
blicklinjen och sagittalplanet (ett plan genom
kroppen i riktning framifrån bakåt) vid
fixa-tion av ett föremål på 1 m avstånd.
Skillnaden mellan konvergensnärpunktens och
konvergensfjärrpunktens metervinkelvärde
utgör konvergensvidden. Metervinkeln kallas
även kon ver gen sd i op t ri för att
åskådliggöra det intima sambandet mellan
ackom-modation (se d. o.) och konvergens. K. G. P-n.
Konverge’nt. I matematiken säges en serie
vara k., om den närmar sig ett bestämt
gränsvärde, när antalet termer växer över varje
gräns (se Divergent och Serier).
Fastslåendet av en series konvergens sker med
tillhjälp av vissa formler,
konvergenskriterier, uppställda av Cauchy, Bertrand,
Pringsheim m. fl. T. B.
Konvergera, närma sig varandra; två linjer
konvergera, om de råkas i en viss punkt, när
de utdragas tillräckligt långt.
Konversäbel, språksam.
Konversation, samspråk, samtal;
förberedande diplomatisk överläggning. —
Konversera, samtala.
Konversationslexikon, uppslagsbok,
encyklo-pedi (se d. o.).
Konversion, om vändning; omvändelse.
Konversionsförhållande (se Konversion),
ett av de logiska förhållanden mellan
omdömen, som pläga uppräknas i den traditionella
logiken. Förhållandet i fråga innebär, att det
ena omdömet har det andras predikat till
subjekt och dess subjekt till predikat,
sålunda efter formeln: S är P—P är S. För de
omdömen, som tillåta konversion, gäller, att
med det förra omdömets sanning följer det
senares, t. ex.: »inga fåglar äro däggdjur» —
»inga däggdjur äro fåglar». G. O-a.
Konve’rter, se Bessemerprocessen,
sp. 133, och Koppar.
Konvertera (lat. conve’rtere), omvända,
förvandla, ge en annan form. — 1. (Log.) Se
Konversionsförhållande.
2. (Finansv.) I vissa stående uttryck, t. ex.
konvertera ett lån, utbyta ett lån mot
annat på gynnsammare villkor i fråga om
räntan m. m.; om lån, som upptagits på
längre tid, t. ex. 40 år, ofta enl. förbehåll vid
lånets upptagande om konverteringsrätt
efter viss tid, t. ex. 10 år, därest läget på
lå-nemarknaden då väntas lättare än vid lånets
upptagande. Se O b 1 i g a t i o n. E. F. K. S-n.
Konvertlter (av lat. conve’rtere, omvända)
kallas de, som övergå (»omvändas») från en
religion till en annan, särskilt de, som övergå
från protestantismen till rom.-kat. kyrkan.
Konve’x, motsats till konkav (se d. o. och
Lins).
Konvi’kt (lat. convi’ctus, sammanlevnad,
gemensam måltid) el. K o n v i k t ö r i u m (mlat.
convictörium, måltid), vid katolska univ.
helpension för studenter, vid vissa tyska univ.
»fribord» (kostnadsfritt el. mot ringa avgift)
för obemedlade studenter. I Lund
upprättades 1919 av studentkåren ett konviktorium
(billiga måltider åt studenter).
Konvoj (fr. convoi, av lat. con, tillsammans,
och via, väg). 1. K. är numera gemensamt
namn på ett antal handelsfartyg och en
skyddsstyrka av örlogsfartyg, som skyddar de
förstnämnda. Konvoj befälhavaren är en
sjöofficer. Det från 1812 i Sverige gällande
konvojreglementet har ersatts med
k. kung, »angående konvojering av svenska
handelsfartyg under krig mellan främmande
makter» av 29 okt. 1915. Enl. denna skall
konvojering bereda svenska handelsfartyg
skydd mot visitation och uppbringning av
främmande makts örlogsfartyg. Vidare
stadgas om framställning för anordnande av k.,
skeppshandlingars avlämnande till
konvoj-befäihavaren, tullmyndighets plikter till
förekommande av att krigskontraband medföres.
Stiftare av nya tidens konvoj in rättning är
Axel Oxenstierna genom plakatet av 16 aug.
1653, som stadgade bl. a., att svenska
handelsfartyg skulle segla under skydd av
örlogsfartyg, vilkas befälhavare skulle avvisa
visite-ring och möta våld med våld. Denna idé
upptogs av Holland (1656), Danmark (1683) och
av flera andra stater (R. Kleen,
’»Neutralitetens lagar», II). I Londondeklarationen
rörande rätten i sjökrig av 26 febr. 1909
stadgas i kap. VII bl. a., att neutrala fartyg i k.
äro befriade från visitation. Misstänker
befälhavare på krigförande örlogsfartyg, att
konvojbefälhavaren blivit vilseledd, skall han
meddela honom sina misstankar, varefter
konvojbefälhavaren (och endast han) må
verkställa undersökning. — Se
Konvojkommissariatet. ö-g.
2. Äldre beteckning för alla slag av
militära transporter, vare sig de innehålla
livsmedel, ammunition, fångar el. annat. I krig
åtföljes varje k. av en betäckningstrupp.
Konvojering, se Konvoj 1.
Konvojkassan, se
Konvojkommissariatet.
Konvojkommissariatet (se K o n v o j 1),
ämbetsverk, som t. o. m. 1867 förvaltade
handels- och sjöfarts fonden (se vidare
d. o.), vars benämning före 1835 var
konvojkassan. — K. bildades 1724 och hade
först sitt säte i Göteborg men flyttades 1741
till Stockholm. Det bestod 1797 av en amiral
(ordf.), ett kansliråd, två led. av grosshandels-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
