Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koppar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189 Koppar 1190
Framställning. De i gruvorna brutna
kopparmalmerna äro i regel för fattiga för att
med fördel kunna direkt bearbetas för
utvinnande av k. Genom skrädning och
anrikning söker man därför höja kopparhalten.
Anrikningsresultaten ha alltmera förbättrats,
särskilt genom flotationsmetodernas införande
(se Flotation). Detta har medfört icke
allenast, att malmer, som förut varit för
lågprocentiga att kunna ekonomiskt
tillgodogöras, numera kunna brytas, utan även, att
äldre, omständligare metoder för malmens
vidare bearbetning fått vika för nya, förenklade
sådana.
Metoderna för k:s framställning äro dels
torra el. smältmetoder, dels våta
el. 1 a k n i n g s m e t o d e r. De förra duga
för alla malmer, och enl. dem framställes
huvudparten av all k.
Malmer, som hålla gedigen k., underkastas
efter anrikning en enkel nedsmältning samt
raffinering i flamugn. Oxid- och
karbonat-malmer smältas antingen enbart med kol i
schaktugn, då råkoppar erhålles direkt, eller
blandas med sulfidmalmer vid
skärstenssmält-ning. Även lakningsmetoder användas för
dessa. Sulf idmalmerna smältas vanl., varvid
bildas skärsten av k., järn och svavel, under
det att gångarterna, en del oxiderat järn och
tillsatta beskickningsämnen bilda slagg. De
tidigare, omständliga metoderna för
framställning av k. ur sulfidmalmer ha förenklats
genom nya uppfinningar. Viktigast torde
vara införandet av bessemerkonvertern,
varigenom den från skärstensugnen kommande
skärstenen genom blåsning i konvertern
direkt kan förvandlas till k. Vissa starkt
svavelhaltiga malmers behandling har
mycket förenklats. Man har med tillhjälp av
nyare tidens kraftiga biåsmaskiner och den
därav följ, starkt oxiderande smältningen
kunnat intaga malmen orostad i
schaktugnen och genom att redan här utnyttja
svavlets förbränningsvärme dels undvika
röstning, dels ersätta en del av det för
smältningen erforderliga bränslet med svavel.
Genom denna procedur, pyritic smelting, har
behandlingen kunnat inskränkas till malmens
smältning, varvid skärsten erhållits, dennas
bessemerering och bessemerkopparns
raffinering. Samma förenklade tillvägagångssätt
kan även med de nu ofta förekommande
mycket rika flotationssligerna användas vid
smältning i flamugn.
Av de operationer, varav
kopparframställningsmetoderna bestå, avser röstningen
att avlägsna en del av svavlet och oxidera
en del av järnet, för att man vid
skär-stenssmältningen genom järnets förslaggning
skall få en relativt koppar rik skär sten.
Numera nyttjas för styckmalm vanl. låga
schaktugnar, s. k. kilns, samt för krossade
malmer och slig vanl. mekaniska
härdugnar. Dessa utgöras av en stående cylinder,
försedd med ett flertal bottnar. Malmen
om-röres och nedmatas från botten till botten.
Ugnen uppvärmes genom eldning i lämpligt
placerade eldstäder, så att svavlet
förbrinner och bortgår i form av svavelsyrlighet.
De mest förekommande typerna av detta slag
av rostugnar äro Mc Dougalls och
Herres-hofs. Om från anrikning erhållna sliger skola
smältas i schaktugn, underkastas dessa en
agglomerering och röstning i
sintringsappa-rater, av vilka Huntington-Heberleins samt
Dwight-Lloyds äro de vanligaste. Vid denna
s. k. blästerrostning upphettas malmpulvret
genom förbränning av inblandat kolpulver
och svavel med hjälp av blästerluft, så att det
ihopsintrar till en kaka, som krossas i
stycken av för smältningen lämplig storlek.
Skär stenssmältningen försiggår, om
malmen förekommer i stycken, i schaktugn
och, om krossad malm eller slig skall
smältas, vanl. i flamugn. Schaktugnarna bestå
numera vanl. av ett runt eller rektangulärt
schakt, sammansatt av mantlar eller
sektioner av järnplåt med dubbla väggar, vari
vatten cirkulerar (waterjackets). Malmen
upp-sättes tills, m. koks och erforderliga
beskickningsämnen för bildande av en lämplig slagg.
Smältningen sker medelst den värme, som
uppstår vid förbränningen av koksen och
en del av svavlet med tillhjälp av kraftig
bläster. Skärsten och slagg utrinna
kontinuerligt i en framför ugnen stående
förhärd, i vilken skärstenen avsätter sig, medan
slaggen avrinner över ett bräddavlopp. I
flamugnarna, reverberatories, påsättes
malmen genom öppningar i ugnsvalvet och
nedsmältes medelst värmen från
förbränningsgaser, som komina från en eldstad vid ugnens
ena kortsida. Som bränsle begagnas stenkol,
olja eller kolpulver. Om ugnen är
tillräckligt lång, hinner malmsligen, som uppsättes
i ugnens eldstadsända, fullständigt smälta
och skärstenen avsätta sig, så att slaggen
kontinuerligt kan avrinna i ugnens motsatta
ända. Då flamugnssmältningen lämpar sig
bäst för rika, pulverformiga malmer och
sådana genom flotationsanrikningens allt större
utbredning bli allt vanligare, ha flamugnarna
mer och mer utträngt schaktugnarna.
Elektrisk smältning, som eljest vore passande för
rika sliger, har icke kommit mycket i bruk,
då billig elektrisk kraft ofta saknas i
närheten av kopparfälten.
Bessemereringen av skärstenen, som
har en kopparhalt, vanl. varierande mellan.
20 och 55 %, sker i en konverter, som
består av en stående el. liggande plåtcylinder,
infodrad med magnesittegel. Skärstenen
in-tappas, varpå blåsningen utföres i två
perioder: slaggbildning (svavel och järn
oxideras, och järnoxidulen bildar slagg med
kisel-syra, som tillsättes i form av kvarts) samt
blåsning på k. Blåsningen för slaggbildningen
pågår, tills nästan allt järn är uppoxiderat,,
så att i det närmaste ren svavelkoppar
återstår. Slaggen avtappas då, och blåsningen
fortsättes för svavlets fullständiga
bortdrivande, varvid råkoppar erhålles.
Bessemer-kopparn håller 97—99 % k.
Lakningsmetoderna begagnas mest
för oxid- och karbonatmalmer samt för
bränder, erhållna vid röstning av kopparhaltig
svavelkis, men även andra rostade och t. o. m.
orostade sulfidmalmer behandlas enl. dessa
metoder. Som lakningsvätska nyttjas,
alltefter k:s förekomstsätt, vatten, utspädda.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
