Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koppar - Koppararsenit - Kopparavrad, Koppartionde - Kopparberg - Kopparberg (köping) - Kopparberg (el. Falu landskommun och -församling) - Kopparberget - Kopparbergs län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1191 Koppararsenit—Kopparbergs län 1192
syror eller saltlösningar. Oxid- oeh
karbonat-malmerna kunna utan vidare förarbetning
underkastas läkningen. Sulfidmalmerna
däremot förberedas vanl. genom malmernas
röstning. Den vanligaste metoden är att blanda
malmen med koksalt och låta den genomgå
en klorerande röstning. Därvid bildas av
kopparmineralen i vatten och utspädda syror
lösliga kopparföreningar samt däri olöslig
järnoxid. Vid läkningen utlösas
kopparföreningarna från malmen åtföljande gångarter
samt järnoxid, och ur lösningen utfälles k.
såsom cementkoppar med tillhjälp av
metalliskt järn i form av järnskrot.
Cementkopparn nedsmältes i flamugn till råkoppar, som
raffineras. — Vanl. sker läkningen i kärl, men
läkning av malm, upplagd i stora högar,
förekommer även. En sådan hög kan innehålla
hundratusentals ton malm, och lakningstiden
kan behöva utsträckas till flera år.
Innehåller en sådan hög sulfidmalm, vittrar denna
i luften, och vittringen påskyndas genom
på-gjutning av vatten. Vid vittringen bildas
kopparsulfat, som utlöses av vattnet, och ur
lösningen utfälles k. med järnskrot. Ända
till 90 % av malmens kopparinnehåll kunna
tillgodogöras på detta sätt. Numera
förekommer även läkning av malm, där den ligger
obruten nere i gruvan. Om fyndigheten går
ut i dagen, påsläppes lakningsvätska, som
genomtränger malmen och uppsamlas i
ortsystem på djupare nivåer i gruvan. Härifrån
uppumpas lösningen i dagen för vidare
behandling.
K:s raffinering sker antingen genom
omsmältning eller elektrolys.
Smältraffine-ringen består av tre olika operationer:
ned-smältning, oxidering och polmng. Under
ned-smältningen oeh oxideringen oxideras
föroreningarna tills, m. något k., varvid en del
bortgår i gasform och en del samlas på
metallbadets yta i form av »krats» och slagg.
Vid polningen, som tillgår så, att en färsk
björkpåle nedstickes i badet, reduceras i k.
upplöst kopparoxidul av ur träet utvecklade
gaser. Vid den elektrolytiska raffineringen
utgår man från de vid bessemereringen erhållna
anoderna, vilka — efter omsmältning, om så
erfordras — inhängas i
elektrolyseringscel-lerna, som äro fyllda med
kopparsulfatlös-ning. Genom strömmens påverkan upplöses
k. från anoderna och utfälles på katoder av
tunna kopparbleck. Av föroreningarna löses
en del, andra samlas i form av slam på cellens
botten. Om k. håller guld och silver, kunna
dessa metaller på detta sätt tillvaratagas.
Den elektrolytiska kopparraffineringen har
därför kommit mycket i bruk.
Världsproduktionen av k. uppgick 1928 till
omkr. 1,709,000 ton. De största
producenterna voro U. S. A. med 848,000, Chile 290,000,
Belgiska Kongo omkr. 115,000, Kanada 88,000,
Japan 66,000, Mexiko 66,000, Spanien och
Portugal tills. 54,000, Peru 52,000 och Tyskland
24,000 ton. I Sverige framställdes s. å. (ur
utländskt, väl huvudsaki. norskt råmaterial)
omkr. 3,400 ton raffinerad k. Se även
Kopparmalm. E. S. B.
Koppararsenit, se Kopparföreningar.
Kopparavrad, Koppartionde,
benäm
ningar på koppartillverkningsskatten i
Sverige till förra delen av 1600-talet.
Kopparränta kallades den från 1639. Det var en
ganska dryg produktionsskatt, näml. 1/4 av
tillverkningen, småningom sänkt till ^30 (1855).
Vid avskaffandet av all bergverkstionde
försvann även kopparräntan genom k. kung. 10
aug. 1877 och k. br. 31 jan. 1879. Kbg.*
Kopparberg. 1. Härad, se Nya
Kopparberg. — 2. Stora K., se F a 1 u gruva.
Kopparberg, köping i n. Västmanland, Nya
Kopparbergs härad, Örebro län, vid Hörks- el.
Bruksälven; 462 har, 1,995 inv. (1929).
Station vid Frövi—Ludvika järnväg. Tillhör
Ljusnarsbergs förs, och har uppstått ur dess
kyrkby som centrum för den med koppar-,
bly- och zinkmalmsbrytningen i häradet (se
Nya Kopparberg) förenade handeln och
industrien. Tax.-värde å fast egendom 3,815,300
kr. (1928), bev.-tax. inkomst 2,443,240 kr.
Kopparberg (el. Falu landskommun
och - för sa ml.), socken i Kopparbergs län,
Falu n. tingslag, kring Falun och Faluåns
sjörika nedre lopp till sjön Runn; 281,46 kvkm,
6,908 inv. (1929). 1,659 har åker, 20,031
har skogs- och hagmark. I K. förorterna
Främby (omkr. 900 inv.) och Norslund (1,000
inv.) samt Grycksbo (se d. o.), Korsnäs (se
d. o.) m. fl. industrisamhällen.
Kopparbergs (dels stads-, dels lands-) f ö r s a m 1.
omfattar K. och en del av Falun; tills. 289,01
kvkm, 10,668 inv. Ingår i Faluns och K:s
pastorat (delning tillstyrkt av
Kammarkollegium) i Västerås stift, Falu kontrakt.
Kopparberget, fordom namn på Falu gruva.
Kopparbergs län omfattar Dalarna utom
Hamra kapellförsaml.; 30,014,83 kvkm, därav
28,248,47 kvkm land, 251,818 inv. (1 jan. 1929),
9 inv. per kvkm. Residensstad: Falun.
Folkmängd’. 97,428 inv. 31 dec. 1751, 122,624
inv. 1800, 151,497 inv. 1850, 217,708 inv. 1900.
Befolkningens fördelning efter yrken (1920) :
Jordbruk med binäringar 43,8 %, industri och hantverk
35,8 %, handel och samfärdsel 8,3 %, allmän tjänst
och fria yrken 3,o %, husligt arbete 2,s %, f. d.
yrkesutövare m. fl. 6,s %.
Landarecden, fördelad efter ägoslag (1927) :
Trädgård 953 har (O.os %), åker o. a. odlad jord 107,390
har (3,8 %), naturlig äng 48,596 har (1,7 %),
skogbärande mark 2,030,269 har (71,9 %), övrig
mark 637,639 har (22,6 %).
Brukningsdelar (1919) : 22,511 st. (med i
medeltal 4,7 har åker), varav 3,077 brukas av
arrendato-rer. 20,302 st. ha 0,26-10 har åker (tills. 61,637
har), 2,137 ha 10—50 har åker (tills. 36,637 har)
och 72 över 50 har (tills. 8,023 har).
Skörd (medeltal ton 1921—25) : Vete 3,453, råg
11,947, korn 5,205, havre 32,689, blandsäd 3,072,
baljväxter 512, potatis 37,550, foderrotfrukter 34,927,
hö 188,170.
Husdjur (1927) : 18,086 hästar, 92,858
nötkreatur, 24,061 får, 6,184 getter, 23,489 svin, 120,755
höns, 2,133 bisamhällen.
Mejerihantering (1927) : 33 andels-, 3 gårds-, 2
gårdsuppköps- och 4 uppköpsmejerier; tillv. smör 294
ton, ost 165 ton.
Skog (enl. riksskogstax. 1923) : Skogsproduktiv
mark 2,064,000 har; kubikmassa 126,4 mill. kbm
(59,7 per har) ; årstillväxt 3,79 mill. kbm(l,78 per har).
Industri (1927) : 533 arbetsställen, 17,977 arb.
Kommunikationer: För allmän trafik öppnade
järnvägar (1928): 1,175 km, därav 441 km statens (delar
av linjerna Stockholm-Bräcke, Krylbo—Mjölby, Orsa—
Bollnäs, Kristinehamn-Brunflo och hela linjen Särna
—Brintbodarna), 646 km enskilda normalspåriga (S.
Dalarnes, Gruvgården—Fors och Näs—Horndals samt
delar av Gävle—Dala, Bergslagernas, Frövi-Ludvika,
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
