Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koppartryckspress - Koppartull - Kopparvitriol - Kopparåldern - Koppel - Koppla - Kopplade bågar - Kopplade kolonner - Koppleri - Koppling - Kopplingsschema el. -diagram - Koppmann, Karl - Koppning - Koppom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Kopparvitriol—Koppom
1202
38 var k. arrendeavgift från
Kopparkompaniet till kronan. »Vågtull» på koppar fortfor
till 1731; »stora sjötullen» uttogs av koppar
under hela 1700-talet. Kbg.*
Kopparvitriol, se Kopparföreningar.
Kopparåldern kallas den förhistoriska period
på gränsen mellan sten- och bronsåldern, då
de första metallredskapen kommit i mera
allmänt bruk. De tillverkades av koppar med
ingen eller ringa inblandning av andra
metaller. Under k., även kallad eneolitisk
t i d, voro ännu stenredskap i bruk i ej ringa
utsträckning; bronsen var okänd. Spår av en
k. har man funnit på Cypern, i Egypten,
Ba-bylonien, vid Hisarlik-Troja (l:a staden), på
Kreta, i Ungern, Österrike, Schweiz och på
Pyreneiska halvön (rik eneolitisk kultur),
likaså i Italien, Frankrike, Tyskland och på
Brittiska öarna. I Norden är k. ytterst svagt
företrädd, enär kännedomen om metallers
bruk där utbredde sig först med bronsåldern
(se d. o., sp. 16). De äldsta kopparredskapen
och vapnen utgöras av yxor, dolkar, knivar
och spjutspetsar. Tidigast uppträda kanske
smycken av koppar. — Litt.: M. Much, »Die
Kupferzeit in Europa» (2:a uppl. 1893); O.
Montelius, »Die Chronologie der ältesten
Bronzezeit» (i Archiv für Anthropologie 1900)
och »Finnas i Sverige minnen från en
kopparålder?» (i Sv. Fornminnesfören:s Tidskr.,
VIII: 3, 1893). T. J. A. (H. R-h.)
Koppel. 1. (Jaktv.) a) Kedja, rem el. snöre,
varmed hundar hållas bundna. — b) Två el.
flera samjagade hundar (i synnerhet
stö-vare), som bruka släppas på jakt tillsammans.
— c) Rem, vari hirschfängare el. annat
vapen bäres. (Lönnb.)
2. (Krigsv.) a) Livrem med bärrem, vid
vilken sabel (sabe Ik opp e 1) och pistol fästas.
— b) Av krigsbromateriel byggd färja (se
Krigsbro). L. af P.
3. (Mus.) Mekanism i orgeln, varigenom en
tangent kan öppna en annan tangents
spelventil, så att bådas toner klinga på en gång.
Man skiljer mellan manual- och p e d
alko p p e 1. Till det förra slaget höra u n
i-sonkoppel, förbindande två manualer, och
oktavkoppel, förbindande en ton med
oktaven över el. under. Pedalkoppel förbinda
med varandra antingen pedal och manual el.
oktaver i pedalen. T. N.
4. (Järnv.) Draginrättningen på järnvägs-
Koppartryckspress.
fordon består av dragkrokar med dragstänger,
skruvkoppel (skruv med vevarm, på
skruven en höger- och en vänstergängad mutter
med tappar, som fasthålla en koppelbygel,
avsedd att upphakas på vagn, som tillkopplas,
och en koppellänk, fastsatt i halsen på
vagnens dragkrok). Som reservkoppel brukas i
regel skruvkopplet på motsatt vagn, vilket
upphänges i en under dragstången fäst krok.
Jfr Buffert. F. P.
Koppla. 1. (Sjöv.) Sammanföra olika kurser
och distanser, under vilka ett fartyg (t. ex.
på ett dygn) framgått, till en enda kurs
(generalkursen) och en enda distans
(generaldistansen). Sådan koppling brukas
företrädesvis ur sikte av land. Jfr Bestick 2
och Generaldistans. ö-g.
2. (Fys.) Koppla el. Koppla in, bringa
mekaniska el. elektriska anordningar eller
delar av dylika i sådan förbindelse, att de
kunna fungera tillsammans. — Koppla
o m, förändra anslutningen mellan olika
delar i en mekanisk el. elektrisk anordning,
så att rörelsen (strömmen) byter riktning.
— Koppla ur, avbryta förbindelsen i
före-nämnda fall. G. H-r.
Kopplade bågar, se Fönster, sp. 177.
Kopplade kolonner, se K o 1 o n n, sp. 993.
Koppleri, vanl. åtgärder, som främja otukt
mellan andra (t. ex. tillhandahållande av lokal,
andras förledande till deltagande o. s. v.).
Straffbart är k. vanl. först när det framträder
mera utpräglat samhällsfarligt. Nuv. svensk
rätt (strafflagen 18: 11, 12, enl. lydelse av
1918) belägger med straff dels k., som sker
vanemässigt eller för egen vinning, dels
att för egen vinning stadigvarande utnyttja
annans otuktiga levnadssätt (sutenörer,
»al-fonser»), dels (med strängare straff) att
föräldrar, lärare el. dyl. till otukt med andra
förleda barn eller dem, som stå under deras
lydnad eller uppsikt. R. B-l.
Koppling. 1. (Fys.) Se Koppla 2. —
2. (Sjöv.) Se Koppla 1 — 3. (Maskinb.) Se
A x e 1 k o p p 1 i n g, sp. 626. — 4. (Järnv.)
Se Koppel 4. — 5. Se Radioteknik.
Kopplingsschema el. -diagram, en
ritning, som anger dels förbindelsen mellan de
elektriska ledarna inom elektriska maskiner
och apparater, dels dessas förbindelse
sinsemellan och med ledningsnätet. Bg.
Koppmann, Karl, tysk urkundsutgivare
(1839—1905). Blev 1884 stadsarkivarie i
Rostock och utgav bl. a. »Hanserecesse» för tiden
1251—1430 (8 bd, 1870—97).
Koppning, åtgärd för lokal bloduttömning,
vanl. utförd med k o p p s n ä p p a r e (se d.
o.). K. brukades förr rätt ofta av olika
anledningar; numera har den nästan fullständigt
kommit ur bruk. (T. R.)
Koppom, pappersbruk, sulfitfabrik,
träsli-peri och sågverk i Järnskogs socken, v.
Värmland, vid fall av en källarm till Byälven,
utbyggt till 2,000 hkr medelvatteneffekt;
omkr. 500 inv. (1920). Äges av K:s
pappers-fabriks a.-b., gr. 1889, aktiekap. 1,050,000 kr.,
200 arb., årstillv. 2,000 ton sulfitcellulosa,
2,000 ton mek. trämassa, 3,200 ton papper.
Tax.-värde 964,000 kr., därav 235,000 kr. för
jordbruksfastighet (1927). 1837—80 drevs vid
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
