Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kordial - Kordillererna, Kordilleran, Cordilleras de los Andes - Kordit - Kordofan - Kordong - Kordonglist - Kore - Koré - Korea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1213
Kordial—Korea
1214
Koreansk by.
Kordial, hjärtlig, förtrolig. — Subst.: K o
r-d i a 1 i t ö t.
Kordillererna [kårdiljä’r-], Kordill
e-ran, Cordilleras de los Andes (sp.
cordille’ras — bergskedjor), sammanfattande
benämning på bergen och högländerna utefter
Amerikas Stillahavskust. De uppdelas i
Sydamerikas kordillerer el. Anderna (se d. o.),
Centralamerikas kordillera och Nordamerikas
kordillerer. — De sistnämnda, de egentliga
K., fylla Mexiko n. om Tehuantepecnäset och
upptaga v. delarna av U. S. A. och Kanada
samt fortsätta genom Alaska till
Berings-sund. Jfr Centralamerika och
Nordamerika.
Kordlt, dets. som cordit (se d. o.).
Kordofän, provins i Engelsk-egyptiska
Sudan; omkr. 308,200 kvkm, 670,582 inv. (1926);
huvudstad är El-Obeid (se d. o.). K. tillhör
Sudans stäppområde, saknar perenna floder och
utgöres av endast under regntid grönskande
slätter; de förr med K. förenade Nubabergen
utgöra nu egen provins. Befolkningen består
av arabisktalande stammar (jfr
Engelsk-egyptiska Sudan), samlade i glest
liggande orter, där vattnet varit åtkomligt.
Flertalet har sitt uppehälle genom jordbruk
(negerhirs; tilltagande bomullsodling) och
boskapsskötsel (kameler, nötkreatur). Landets
rikedom är acacieskogarna, och K. är
huvudproducent av arabiskt gummi. — K. tillhörde
tidigare Dar Fur, togs 1821 av Muhammed Ali i
Egypten. Egypterna förlorade 1883 landet till
Muhammed Ahmed (mahdin). Denne och hans
efterföljare funno ett stöd i baggar astammen,
men landet ödelädes. Sedan K. (från 1899)
blivit provins i Engelsk-egyptiska Sudan, ha
folkmängd och välstånd snabbt tillväxt.
Kordo’ng (fr. cordon), snodd, snöre;
avspär
rande kedja, t. ex. mot påträngande
folkmassa (poliskordon g); gränsvakter för
att hindra farsoter el. krigförande makts
trupper att inkomma i landet (s u n d h e t s-,
gränskordong). — (Trädg.) Ett slags
formfruktträd med vanl. en enda enkel
huvudgren, i hela sin längd beklädd med korta
fruktvedsgrenar. Huvudgrenen, som kan växa
i vågrät, lodrät el. sned riktning, når icke
sällan en längd av 5 m eller ännu mera. Den
vanligaste k. är den vågräta, som i synnerhet
i s. Sverige nyttjas för att kanta
trädgårdsgångar. Lodräta och sneda k. kunna ledas
upp som spaljéträd vid väggar och murar,
staket o. s. v. C. G. D.
Kordonglist, se G e s i m s.
Köre, grek, myt., se D e m e t e r.
Koré, dets. som t r o k é (se d. o.).
Korea (jap. Chosen, koreanska Korye, kin.
Kao-li el. Chao-hien), japansk besittning på
fastlandet, omfattande halvön K. (se karta
vid Japan); 220,740,72 kvkm, 19,103,900
inv. (1926), därav 424,740 japaner; av
utlänningar övervägande kineser (45,291 pers.).
Befolkningens massa är koreaner (se d. o.);
de äro buddister el. anhängare av
Konfucius. 1924 funnos 349,375 kristna i K.
Huvudstad är Söul (306,363 inv. 1926, därav
81,559 japaner).
K. begränsas av Japanska havet,
Koreasun-det och Gula havet; mot landsidan
(Manchu-riet) bilda floderna Yalu och Tumen gräns;
i n. ö. stöter K. till ryskt område. Kusten
är omkr. 2,735 km lång, buktar sig i en båge
åt ö. och är i s. och v. sönderskuren med en
rikedom på öar; störst är Quelpart, längst i s.
K. utgör en del av östasiatiska platålandet
och är huvudsaki. uppbyggt av granit, gnejs,
kristallina skiffrar och äldre eruptiv. Yngre
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
