Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1215
Korea
1216
Buddistisk kultbild i en koreansk by.
eruptiv finnas, särskilt i s. v., men vulkaniskt
verksamma trakter saknas. K. är fyllt av
berg och kullar. Längs ö. kusten gå de högsta
kedjorna (utlöpare från Chang-pai-shan, högst
i Fukanzan, 2,712 m ö. h., samt Diamantbergen
el. Taihaku, upp till 1,708 m) och bilda
vat-tendelare mellan floderna till Japanska havet
och till Gula havet. Viktigast äro
gränsfloderna Yalu och Tumen, nästan de enda
transportlederna i dessa trakter, vidare Daido-ko,
som avvattnar norra K:s slätter och flyter
förbi Heijo, K:s gamla huvudstad, samt i
södra K. Rakuto-ko, mest använd för
bevattning. —• Klimatet är sunt och hälsosamt, i
norra K. (n. om en sänka mellan Gensan och
Söul) strängt, i södra K. milt. Det behärskas
av monsunerna. Om vintern råda n. v. vindar,
som framkalla stark vinterkyla, om sommaren
Buddistiskt tempel.
Ord, som saknas under
medföra sydliga och sydöstliga vindar värme
och regn (mest under juli och aug.). K. äger
omkr. 158,000 kvkm skogsmark, men endast
i norra K. är skogen värd avverkning. De
illa åtgångna skogarna (gran, ek, poppel,
valnöt, björk m. fl. trädslag) ha under senare
år genom statens mellankomst nyplanterats.
Huvudnäring i K. är jordbruk. 1926 voro
45,500 kvkm odlade. De viktigaste
sädesslagen äro ris (85 mill. bushels 1927), korn, vete,
sojabönor; vidare odlas tobak, bomull och
ginseng (Panax Ginseng; roten nyttjas till
medicin). Fruktodlingen (äpplen, päron m. m.)
har under senare år nått stor utveckling,
likaså silkesmaskaveln. Som en binäring till
jordbruket idkas boskapsskötsel. Fisket vid
kusterna är givande. Guld, silver, koppar,
järn, bly, grafit, glimmer och kol
tillgodogöras. Värdet av utvinningen av guld
1926 utgjorde 7,485,811 yen, av tackjärn
5,958,940 yen, järnmalm 2,120,148 yen och
av kol 4,992,699 yen. Värdet av K:s hela
mineralproduktion 1926 var 24,130,350 yen.
Staten har monopol på ginseng, salt och tobak.
Den största exporten och importen gå till och
från egentliga Japan (se d. o., sp. 986).
Exporten omfattar ris, bönor, hudar, boskap,
silke, kokonger och guldmalm. De viktigaste
hamnarna äro Chinampo, Chemulpo (Söuls
hamnstad), Kunsan, Moppo, Fusan, Gensan
och flodhamnen Heijo. 1928 Kade K. omkr.
3,200 km järnvägar. Se i övrigt Japan,
sp. 982—984, 987, 991—993. E. L-r.
Historia. På allvar inträder landet i
historien först på 200-talet f. Kr., när det
nordligaste av Kinas feodalriken, Yen (nuv.
Chi-li), började göra erövringar ö. om
Liao-ho (Liao-tungfloden). Kort därefter erkände
en nordvästkoreansk »konung» kejsar Tsin
Shi-huang-tis överhöghet. Efter
Tsindynasti-ens fall fördrev en nordkinesisk äventyrare,
Wei Man, den tidigare »konungen» och enade
en rad nordkoreanska stammar under sin
spira, »konungariket Chosen» (194 f. Kr.).
Detta var det första egentliga riket i K. och
sträckte sig i s. ned till Han-kangfloden (vid
Söul). Det erövrades 109 f. Kr. av Kina och
lades under direkt kinesisk förvaltning.
Huvudort blev Lo-lang (kor. Rak-rang, nuv.
Pyöng-yang). Japanska arkeologer ha
nyligen där gjort ståtliga fynd från denna epok.
Redan tidigt började Kina få konkurrenter
på alla håll. Stammen Kokurye (kin.
Kao-kou-li) bildade vid Yaluflodens övre lopp ett
rike, som 28 e. Kr. nådde österhavet, 32
e. Kr. avskar Kina från landförbindelsen
med dess koreanska besittningar, 247 e. Kr.
besatte n. delen av dessa och vid nuv.
Pyöng-yang grundade en ny stad (huvudresidens från
427) och 314 tog resten av de kinesiska
besittningarna. Under sin storhetstid (400-talet)
nådde riket Kokurye ända ned till
Keum-kangfloden (halvvägs mellan Söul och
sydkusten); det ägde bestånd ända till 668 e. Kr.
Det sydligare K. hade undsluppit den
kinesiska överhögheten, och 18 f. Kr. gjorde sig
en prins av Kokuryehuset till konung i
Pek-che (kin. Po-tsi, jap. Hyakusai), ett rike längs
västkusten av södra K., medan s. hälften av
östkusten upptogs av det 57 e. Kr. grundade
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
