Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korint - Korinter - Korintierbreven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1225
Korinter— Korintierbreven
1226
Hamnar funnos både vid
Korintiska viken, Lechaion,
och vid Saroniska viken,
Kenchreai. över staden
höjde sig dess nästan
ointagliga borg, Akrokorint
(575 m).
Amerikanska
utgrävningar visa, att trakten
var bebodd i förhistorisk
tid. Senare befolkades K.
av dorer. I äldre historisk
tid hade K. aristokratisk
styrelse men sönderslets av
partistrider, tills K y
p-s e 1 o s 657 f. Kr. störtade
den härskande
adelsfamiljen, Bacchiaderna,
och upprättade envälde.
Han och hans son
Peri-a n d r o s främjade
mäktigt K:s blomstring. K.
var under denna tid
Greklands främsta handelsstad
och grundade en rad av
moderstaden starkt
beroende kolonier särskilt i
n. v. Grekland, vilka behärskade sjövägen till
Italien: Ambrakia, Leukas, Kerkyra m. fl.
Periandros’ son Psammetichos störtades 581,
varefter köpmannaaristokratien förde en
moderat regering. Av den korintiska industriens
alster ha endast vaserna bevarats. De äro
mycket utbredda och visa, att K. under
500-talet till Italien bedrev en livlig export, som
sedan utträngdes av Atens. De korintiska
bronserna voro högt berömda under antiken.
K. inträdde i Peloponnesiska förbundet och
var i början gynnsamt stämt mot Aten på
grund av motsättningen till den gemensamma
handelsrivalen Aigina, men då Aigina kom
under Atens välde, uppstod en spänning, som
förde till krig redan 459 f. Kr. och blev en
av de förnämsta orsakerna till
peloponnesiska kriget (se Grek lan d, sp. 1030). Då
Sparta efter Atens fall fick den härskande
ställningen, förenade sig K. med dess fiender,
Beotien, Argos, Aten, i korintiska kriget 395
—387, så kallat, därför att en stor del av
striderna utkämpades omkring K. Då Filip
av Makedonien efter segern vid Chaironeia
338 f. Kr. förenade de grekiska staterna till
ett förbund under sin ledning, fick
förbunds-församlingen sitt säte i K. (korintiska
förbundet). Efter Alexander den stores död, då
de makedoniska konungarna hade väldet i
Grekland, var K:s borg en av deras förnämsta
stödjepunkter, men K. befriades 243 f. Kr. av
Akajiiska förbundets ledare, Aratos, och
slöt sig till detta förbund, vars huvudort
det blev. Därefter följde en växlingsrik
politik, tills Akajiska förbundet gjorde uppror
mot Rom, vilket ändade med K:s fullständiga
förstöring 146 f. Kr. K. återupprättades som
romersk koloni av Caesar och återtog sin
ställning som Greklands mest blomstrande
stad. Det var residensstad för den romerske
ståthållaren i landet och fick tidigt en
kristen församling, till vilken Paulus skrev två
brev. Under medeltiden var K. betydelse-
Ord, som saknas under K,
Tempelruin i det forna Korint med utsikt mot borghöjden.
löst; borgen befästes senare såväl av turkar
som av venezianer. Om det moderna K. se
Korint 2.
Den främsta lämningen av det gamla K.
äro sju tunga doriska kolonner med
tillhörande arkitrav av ett doriskt tempel från
början av 500-talet f. Kr.; sannolikt tillhörde
det Apollon. Sedan mitten av 1890-talet ha
amerikanska arkeologer företagit ännu ej
avslutade utgrävningar, vilka i hög grad ökat
kännedomen om den grekisk-romerska staden
och dess topografi. Av fynden må nämnas
den av hallar omgivna gata, som ledde till
Lechaion, en teater och det intressanta, vid
olika tider ombyggda brunnshus, som
inneslöt den berömda källan Peirene.
Grävnings-berättelser i American Journal of
Archaeo-logy fr. o. m. 1897. M. Pn N-n.
2. Nya K. (K o’r i n t h o s), stad på
Pe-loponnesos, vid det innersta av Korintiska
viken; 9,944 inv. (1928). Hamnstad,
järnvägsknut; huvudstad i eparkien Korinthia.
Uppstod som ersättning för det antika K.,
6 km i s. v., som 1858 förstördes genom
jordbävning och nu kallas Gamla K. (se K
o-rint 1); 1,293 inv. (1928). K. hemsöktes
1928 av en förödande jordbävning.
Kori’nter, små, svarta, torkade och kärnlösa
druvor av en varietet (Vitis vinifera var.
apy-rena) till den vanliga vinrankan. De ha fått
namn efter Korint i Grekland. Alltjämt
levererar Grekland övervägande delen av handelns
k. Mindre producenter och exportörer äro
Turkiet och Syditalien. Se vidare Russin. O-f J-n.
Korintierbreven, två brev i N. T., skrivna
av Paulus till den av honom grundade
församlingen i Korint. Det första har skrivits
under apostelns vistelse i Efesos under tredje
missionsresan. Det söker råda bot för den
partisöndring inom församlingen, varom
aposteln fått kännedom, samt behandlar en rad
för församlingen brännande spörsmål, vilka
förelagts aposteln i ett till honom i Efesos
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
