Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korintierbreven - Korintiska kanalen - Korintiska kriget - Korintiska näset, Isthmos - Korintiska viken - Korintisk ordning - Koripetal - Korist (Korsångare) - Koritsa (Koritza) el. Korcha - Korjaker - Kork
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227
Korintiska kanalen—Kork
1228
Korintiska kanalen.
framburet brev från de korintiska kristna.
Detta brev har i sin ordning varit svaret på
ett föregående, nu icke bevarat brev från
aposteln (se 5: 9). — Det andra av de
nytesta-mentliga k., ett dokument av starkt
personlig och intim karaktär, har av aposteln
skrivits i Makedonien; det överbragtes till
Korint av Titus och förebådade Paulus’ snara
ankomst. I brevet framskymta särskilda
svårigheter av personlig art, vilka mött aposteln
i Korint (han har under mellantiden mellan
l:a och 2:a brevet varit där på besök och
skrivit ännu ett brev »under många tårar»,
2 Kor. 2: 4). De fyra sista kap. i 2 Kor. gå
i skarp ton till rätta med en judekristen
förvanskning av evangeliet. E. A.
Korintiska kanalen, se Korintiska
näset.
Korintiska kriget, se Korint, sp. 1225.
Korintiska näset, förr I s t h m o s, näset
mellan Peloponnesos och det egentliga Hellas,
på lägsta stället 79 m högt, på smalaste 6 km
brett. Skäres av Korintiska kanalen,
6,3 km lång, 21 m bred i bottnen (25 m i
vattenytan), 8 m djup; förkortar vägen från
Adriatiska havet till Peiraieus med 325 km.
Nero lät påbörja arbetet med näsets
genomgrävning, men arbetena avbrötos vid hans död
(68 e. Kr.). Kanalen fullbordades omsider
åren 1882—93.
Korintiska viken, inre delen av
Lepanto-viken mellan Peloponnesos och det grekiska
fastlandet; yttre delen är Patrasviken. K. är
en gravsänka från tertiärtiden; området är
fortfarande utsatt för jordbävningar.
Korintisk ordning, se Kolonnordningar.
Koripetäl, blomma med fribladig krona;
koripetaler, dets. som Choripetalae (se d. o.).
Ord, som saknas under
Kori’st (K o r s å n g a r e), medlem av en
opera- el. kyrkokör.
KorPtsa (Kor i’t z a) el. K o’r c h t, stad i
s. Albanien, vid randen av en fruktbar slätt
(Koritsaslätten); omkr. 25,000 inv., därav Va
muhammedaner. Säte för en grekisk
ärkebiskop. Stenbrott. — K. tillföll 1913 det då
upprättade furstendömet Albanien, innehades
under världskriget mestadels av grekerna men
blev 1921, då ambassadörskonferensen
tillerkände Albanien 1913 års gränser, ånyo
införlivat med detta land.
Korjäker, ett till den paleoasiatiska
gruppen hörande, tjuktjerna närstående folk
(omkr. 8,000) i n. Kamtsjatka och området n.
därom upp mot Anadyr. De äro av
medelhöjd el. därunder samt ha brett ansikte med
kraftiga kindkotor. I det inre av landet äro k.
renskötande nomader, vid kusten åter bofasta,
livnärande sig främst av fiske och jakt på
havsdjur (val, valross, säl, utter etc.), ungefär
som eskimåerna. Nomaderna bo i tält av
renskinn med ett inre, lådformigt sovtält, de
bofastas hus är en åttkantig grop i marken
med jordtäckt trätak. K. äro schamanister;
endast få äro kristna. Litt.: W. Jochelson,
»The koryak» (2 bd, 1905—08). K. G. L.
Kork. På fleråriga växtdelar, framför allt
stammar och rötter, däremot sällan på
kort-livade växtdelar, ersättes den lätt förgängliga
överhuden snart av korkvävnad, periderm.
Denna utvecklas från ett särskilt cellskikt,
kallat korkkambium el. fellogen, som
stundom uppstår i epidermis, stundom i djupare
liggande lager i den primära barken, oftast
i det subepidermala skiktet. Fellogenet bildar
genom tangentiala delningar korkceller utåt.
Ibland avger det även celler inåt, vilka bilda
ett s. k. felloderm, bestående av levande celler.
Den färdiga korkvävnaden däremot består av
Tvärsnitt genom peridermet hos guldregn, Cytisus
la-burnum, e epidermis, k korkceller, ph fellogen, phi
felloderm.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
