Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Korståg - Korstågsrörelsen - Korsvirkeshus - Korså - Korsångare, Korsångerska - Korsör - Korsört - Kort - Korta papper - Korta parlamentet - Korta varor - Korta växlar - Kortbrev - Kortege - Kortfors - Korthornsboskap
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Korstågsrörelsen—Korthornsboskap
1255
Den landsflyktige grekiske prinsen Alexios
lyckades därefter få hären att i hans faders,
kejsar Isak Angelos’, intresse tåga mot
Kon-stantinopel, som stormades 1203. Isak
åter-uppsattes på tronen. Ny omvälvning och
tvister orsakade emellertid, att korsfararna
för andra gången togo Konstantinopel april
1204 och grundläde det latinska kejsardömet
(jfr B a 1 d u i n I, sp. 759). Venezia fick 3/8 av
riket och delar av huvudstaden. Fjärde k.
orsakade således Venezias hegemoni i
Levan-ten men ingen erövring i Heliga landet. —
1212 ägde det vidunderliga barnkorståget rum;
stora skaror av tyska och franska barn drogo
i väg på k. Många omkommo i Italien, andra
såldes som slavar till muhammedanerna.
5. Femte k. kallas ofta ett k. av bl. a.
konung Andreas av Ungern, som drog till
Syrien 1217. Han återvände 1218, men en
kors-fararhär stormade 1219 Damiette (i Egypten),
som dock ganska snart uppgavs.
6. Kejsar Fredrik II avgav korstågslöfte
men kom ej i väg och bannlystes därför 1227.
Han hade 1225 äktat Johans av Brienne
dotter, arvtagerska till Jerusalems krona. Trots
bannet avseglade han, vann 1229 Jerusalem
m. m. på viss tid (se Jerusalem, sp. 1002),
krönte sig där men for s. å. åter till Italien.
7. Jerusalem förlorades åter 1244,
Damaskus 1245 och Askalon 1247. Till
korsfarar-rikenas undergång bidrogo ej blott deras
konstitutionella svaghet utan även inre strider
och rivalitet samt en under orientaliskt
inflytande stigande sedernas upplösning.
Ludvig IX av Frankrike tog korset, intog 1249
Damiette men tillfångatogs, måste avstå
staden och betala stor lösen. Han besökte
Palestina men återvände 1254 till Frankrike.
8. Jafa och Antiokia intogos 1268 av
mam-luksultanen Bibars. Då Ludvig IX 1270
övergick till Tunis, angreps hären av sjukdom,
och Ludvig dog. 1291 föll Akka, den sista
resten av konungariket Jerusalem. Även
under 1300- och 1400-talet gjordes krigståg i
korsfararsyfte men utan större resultat.
Korstågens följder. För påvedömet
medförde k. betydande makttillväxt men hade
samtidigt ett politiskt förvärldsligande
inflytande. Korstågsrikenas undergång och
ku-rians försök att rikta »korståg» även mot
rent världsliga fiender i Europa medförde en
reaktion. Två genom k. starkt utvecklade
finansiella vapen kvarstodo dock:
avlatsvä-sende och tionde. Det bysantinska
kejsardömet drog i början fördelai- av k. men
hämtade sig aldrig efter fjärde k. De italienska
handelsstädernas sedan länge livliga
förbindelser österut utvecklades än mer genom k.
och medförde stora politiska framgångar. För
Västerlandets såväl andliga som materiella
kultur medförde den nära och direkta
beröringen med östern betydande framsteg.
Litt.: »Recueil des historiens des croisades»
(16 bd, 1841—1906); G. Golubovich,
»Biblio-teca bibliografica della Terra Santa» (1907,
1915, 1919); P. Riant, »Expéditions et
pèle-rinages des scandinaves» (1865—69; da. övers.
1868); ty. handböcker av B. Kugler (2:a uppl.
1891; bearb. sv. uppl. av M. Lindskog 1894),
R. Röhricht (1898) och A. v. Ruville (1920); L.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
1256
Bréhier, »L’église et 1’Oriènt» (1907; ny uppl.
1911); W. B. Stevenson, »The crusaders in
the east» (1907); Ch. Diehl, »Bysantinska
gestalter» (1920); N. lorga, »Brève histoire des
croisades» (1924); »The Cambridge medieval
history» (bd 4 1927, bd 5 1926; båda med rik
bibliogr.). Jfr vidare F. Chalandon, »Histoire
de la première croisade» (1925; med bibliogr.);
G. Schlumberger, »Byzance et croisades» (1927);
populära sv. framställningar av A. Norlind
(1918; om första k.) och E. Linderholm
(1928). T. H-r. (B. H-d.)
Korstågsrörelsen (i Sverige), se
Ungkyrkliga rörelsen.
Korsvirkeshus, se Bostad, sp. 945 samt
bild 18, 19, 21, 22 och 45.
Korså, järnbruk med lancashiresmide i
Sundborns socken, Kopparbergs län, anlagt
1836, förvärvades 1838 av Stora Kopparbergs
bergslags a.-b. Tax.-värde 250,000 kr. (1927).
Korsångare, Korsångerska, medlem
av en opera- el. kyrkokör. Jfr K o r i s t.
Korsör, stad i Sorö amt, Själland, på en
halvö i Stora Bält; 9,760 inv. (1925), inkl, den
1922 inkorporerade förstaden Halskov huse.
Ändpunkt för dubbelspårig järnväg från
Köpenhamn och sedan gammalt förnämsta
överfartsort till Fyn (dagl. ett tiotal
ångfärje-turer till Nyborg). Utmärkt hamn, 8 m djup;
betydande fiske och sjöfart. K. blev stad 1425.
Av de gamla fästningsverken, som delvis
skola ha anlagts av svenskarna 1659, återstår
endast ett 24 m högt torn. — Litt.: L. F. La
Cour, »Korsör» (1923—26). P. E-t.
Korsört, bot., se S e n e c i o.
Kort (av lat. cha’rta, pappersblad), en
merendels styv papp- el. pappersskiva, med text
el. bild på åtm. ena sidan. I betydelsen karta
förekommer ordet kort i sjökort (se d. o.).
Jfr Kortspel.
Korta papper, kreditförbindelser med kort
löptid.
Korta parlamentet, se England, sp. 858.
Korta varor, sammanfattande namn på en
mängd olikartade, mestadels smärre lyx- och
nödvändighetsvaror, som säljas stycke- el.
dussinvis. Finare och elegantare k. kallas
galanterivaror. Småkram av metall benämnes
stundom bijouterier.
Korta växlar, hand., se Växel.
Kortbrev, ett för skriftliga meddelanden
avsett hopvikt kort, som tillslutes medelst
gummering. K. taxeras såsom brev och kan
rekommenderas men får icke innehålla
penningar eller värdesaker. Postverket
tillhandahåller k., försedda med frankostämpel, motsv.
portot för ett riks-, resp, lokalbrev. E. G-e.
Kortege [kårta’/] (se Cortège), följd av
vagnar vid högtidlighet; hedersfölje.
Kortfors, föreningsstation för Nora
bergslags och Svartälvs järnvägar, Karlskoga
socken, Örebro län. Vid fall av Svartälven
Bratt-fors och Skråmforsens elektricitetsverk,
monterade för resp. 4,350 och 3,000 hkr; ägare:
Örebro elektr. a.-b. A.-b. Héroults elektriska
ståls stålverk vid K. är numera nedlagt.
Korthornsboskap, en engelsk
nötkreaturs-ras av utpräglad gödtyp, kännetecknad av
smäckert skelett, litet, kort och brett, fint
skuret huvud, en från sidan sett rektangulär
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
