Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kortspel - Kortstämplingsavgift - Kortsystem - Kortvingar - Kortz, Hans Daniel - Korum - Korum, Felix - Korund - Korundophilit - Korus - Korvett - Korvey (Corvey, Nya Corvey) - Korvförgiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259 Kortstämplingsavgift—Korvförgiftning 1260
och H. R. d’Allemagne, »Les cartes ä jouer»
(2 bd, 1906). R-n B.
Kortstämplingsavgift, en skatt för bruk av
spelkort, först påbjuden 1717. Den utgår med
1 kr. för varje kortlek. Försäljning eller
nyttjande av ostämplade kortlekar är belagt med
böter. Kbg.*
Kortsystem, användandet av kort för
anteckningar, varvid korten sammanföras efter
olika principer (alfabetiskt, kronologiskt, efter
nummer, ort el. ärende o. s. v.) till större
el. mindre enheter. Korten uppdelas i två
huvudkategorier, sk rivkort för de
egentliga anteckningarna och 1 e d(n i n g s)k o r t
för registrering av skrivkorten. Ledkorten
ha i övre kanten en uppskjutande flik el.
tunga, som alltefter den använda
registre-ringsprincipen förses med däremot svarande
beteckningar. Korten kunna förvaras
stående, vertikalt k., el. liggande,
horisontellt k. Vid det sistnämnda systemet
kan notering ske på korten, utan att dessa
behöva uttagas ur sina fack. Så kan även
ske vid det s. k. rullkortssystemet,
uppfunnet av civilingenjören Agnar
Engström, vilket ur kontrollsynpunkt har den
fördelen, att enstaka kort icke kunna
uttagas ur systemet. Om k:s användning inom
bokföringen se O. Sillén, »Moderna
bokförings-metoder» (3:e uppl. 1927). Jfr även
Lösblad s sy s te m. K. H. A.
Kortvingar (Staphylinidae) kallas en
mycket artrik grupp av skalbaggarna, utmärkta
av att täckvingarna äro starkt förkortade. De
äro rovdjur och ofta mycket små. Flera
egendomliga former leva i myrbon (jfr
Myrgäster). I. T-dh.
Kortz, Hans Daniel, tyskfödd
bildhuggare, verksam i Stockholm (d. 1714), där
han en tid var gesäll hos B. Precht. K. har
utfört de två allegoriska statyer av sten, som
1702 uppsattes vid ingången till Storkyrkans
kyrkogård.
Körum (ack. av lat. cho’rus, sjungande
skara), morgon- och aftongudstjänst vid här
och flotta. K. möter i svensk
militärlagstiftning först i Erik XIV:s skeppsartiklar 1566.
I ändringar i och tillägg till
tjänstgörings-regl. för armén (generalorder n:r 877, 1928)
stadgas i § 125 (Religionsvård) mom. 6 om
hur k. skall hållas (»i regel en gång om
dagen», »i samband med övningarnas början
eller avslutande för dagen»). A. G-w.
Korum [kå’rom], Felix, tysk katolsk
prelat (1840—1921). Blev 1866 prof, i
Strass-burg och 1881 biskop i Trier. Han
föranstaltade 1891 en utställning av den s. k. heliga
kjorteln (se Trier) och beskrev 1894 de
underverk, som därvid skulle ha förekommit.
Biogr. av J. Treitz (1925). Hg Pl.
Koru’nd, ett av aluminiumoxid, A12O3 (jfr
Alumin iumföreningar), bestående,
hexagonalt (se Kristall system)
kristalliserande, starkt glasglänsande mineral med
hårdheten 9 (se Hårdhets sk a la) och
spec. v. 3,9—4,o. K. kan förekomma dels
inväxt i eruptiva och metamorfa bergarter (inkl,
vissa järnmalmer, t. ex. vid Malmberget och
vid Routevare i Kvikkjokk), dels som (ur
sådana bergarter härrörande) korn, klumpar el.
Ord, som saknas under
kristaller i lösa sand- och grusavlagringar.
Vanlig k. är oklar el. ogenomskinlig och orent
färgad (grå, gul, brun). Ädel k. är klar
och genomskinlig samt vackert färgad, ibland
färglös. Dess viktigaste varieteter äro
(orientalisk) rubin (röd)och safir (blå).
Dessutom förekomma även s. k. orientalisk
t o p a s (gul), s. k. orientalisk ametist
(violett), s. k. orientalisk smaragd
(grön) och leukosafir (färglös). Om
stjärnsafir se Asteris m. De viktigaste
fyndorterna för de olika, som ädelstenar högt
uppskattade, i naturen ofta tills, m. varandra
uppträdande slagen av ädel k. ligga i Burma,
Siam och på Ceylon; isafir fås särskilt även
från Yogo i Montana i U. S. A. Rubin och
safir (om dem se även Aluminium och
Ädelstenar) brukas också till t. ex.
tapplager i fickur. Vanlig k. nyttjas i stor
utsträckning som slipmedel och föres f. n. i
marknaden huvudsaki. från afrikanska
förekomster, där k. utvinnes i större skala ur lösa
avlagringar särskilt i Transvaal. — S m ä
r-g e 1 är en som hårda massor av mörk färg
lager- och gångformigt i metamorfa bergarter
(kristallin kalksten, glimmerskiffer m. m.)
uppträdande, finkornig blandning av k. (2/3)
och magnetit m. m. (1/3). Den bästa smärgeln
erhålles från ön Naxos i grekiska arkipelagen
och från trakten av Smyrna i Mindre Asien.
Den krossas och brukas som slip- och
polermedel, dels i form av lösa korn, dels fäst på
papper (s m ä r g e 1 p a p p e r) el. duk (s m ä
r-gelduk) med ett bindemedel.
Smärgel-skivor fås genom att man upphettar
kao-lin till sintring och inpressar korn av k. i
den uppmjukade massan. N. Zn.
Korundophillt, miner., se K 1 o r i t.
Körus (jfr Kor) förekommer mest i
uttrycket i korus, enstämmigt.
Korve’tt (fr. corvette), fullriggat
krigsfartyg, som till skillnad från fregatten (se d. o.)
förde sina kanoner endast på övre däck. K.
var senare även krigsfartyg, som förde
kanoner på täckt batteri, över vilket fanns ett
övre manöverdäck. K. nyttjades till
spanings-och kapartjänst. Med ångans införande
fram-kommo ångkorvetter, vilkas uppgifter
numera övertagits av kryssare och jagare, ö-g.
Korvey [kå’rväl] (Corvey, Nya C o
r-vey), benediktinkloster nära Höxter i
West-falen, berömt för sin vetenskapliga
verksamhet, sina förtjänster om Sachsens kristnande
och sina förbindelser med den äldsta nordiska
missionen (se Ansgarius). Klostret
anla-des 822 från klostret Corbie (se d. o.) i
Pi-cardie, under medeltiden kallat Corbeia vetus
(»Gamla K.»), och kallades Ny-Korvey
(Corbeia nova). Den nya stiftelsen tillväxte raskt
i rikedom och inflytande, men klostret
för-världsligades småningom, och från 1100-talets
mitt gick det oavbrutet tillbaka. Under
trettioåriga kriget skingrades dess bibliotek och
skövlades dess byggnader; även en stor del
av dess jordagods gick förlorad. 1803
sekulariserades klostret och tillföll 1815 Preussen;
från 1840 tillhör området hertigarna av
Rati-bor. Jfr bild på sp. 1261. T. H-r.*
Korvförgiftning (lat. botuWsmus, av
bo’tu-lus, korv) förekommer efter förtärande ej blott
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
