Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Koskenniemi, Veikko Antero (Forsnäs) - Koskinen - Koskull, släkt - Koskullskulle - Kosmas (Cosmas) av Prag - Kosmetik - Kosmetiska medel - Kosmisk - Kosmogoni
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
Koskinen—Kosmogoni
1268
Forsnäs), finländsk skald och
litteraturforskare (f. 1885 8/7). Student 1903, fil. kand.
1907, huvudred, för tidskr. Aika i
Helsingfors 1912—22, 1921
prof, i
litteraturhistoria vid Äbo finska
univ., dess rektor
sedan 1924, hedersdr vid
Helsingfors univ. 1927.
K. debuterade 1906
med en diktsamling,
»Runoja», och har
utgivit ytterligare fem
samlingar lyrik,
»Val-keat kaupungit» (Vita
städer; 1908),
»Hiili-valkea» (Koleld; 1913),
»Elegioja» (Elegier;
1917), »Sydän ja kuolema» (Hjärtat och
döden; 1919), »tlusia runoja» (Nya dikter;
1924), samt de berättande dikterna »Hannu»
(1913) och »Nuori Anssi» (1918; »Den unge
Anssi», 1919). K:s lyrik företer inga särskilt
finsknationella drag; den är starkt påverkad
av fransk litterär kultur (i synnerhet av
Vigny) och antik diktkonst men också av
svensk diktning (Rydberg, Heidenstam, V.
Ekelund). Stämningsinnehållet har en
pessimistisk anstrykning; han är en drömmare
och grubblare, en nattens och ensamhetens
sångare. K. räknas bland den nya finska
litteraturens mest betydande skalder; hans
dikt har en för finsk poesi ovanligt ordknapp
och artistiskt genomarbetad form. K. har
skrivit en roman, »Konsuli Brennerin
jälki-kesä» (1916; »Konsul Brenners
indiansommar», s. å.), de förträffliga reseböckerna
»Ke-vätilta Quartier latin’issä» (En vårkväll i
Quaitier latin; 1912), »Runon kaupunkeja»
(Diktens städer; 1914) och »Suvipäiviä
Hel-laassa» (Sommardagar i Hellas; 1927) samt en
samling aforismer, »Matkasauva»
(Vandringsstaven; 1926), och även utövat en
betydelsefull verksamhet som litteraturkritiker och
essäist; valda litterära studier äro samlade
i »Kirjoja ja kirjailijoita» (Böcker och
författare; 1916, 1918, 1922, 1925) och
»Rooma-laisia runoilijoita» (Romerska skalder; 1919),
varjämte han utgivit en bok om Alfred de
Musset (1918) och utfört ett antal övers, av
utländsk litteratur. H. N-m.*
Ko’skinen, se Yrjö-K o skinen.
Köskull, svensk släkt, härstammar från
Brand K. (d. före 1487) i Livland.
Landshövdingen i Dorpat Anders K. (1594—
omkr. 1674) naturaliserades som svensk
adelsman 1638. Hans sonson landshövdingen i
Kronobergs län, generallöjtnanten Anders K.
(1677—1746) blev frih. 1719 men slöt själv
sin ätt; hans självbiogr. anteckningar äro tr.
i »Karolinska krigares dagböcker», 6 (1912).
En annan gren inkom till Sverige med
generalmajoren Otto Johan K. (1680—1728),
chef för Upplands infanterireg:te. Han blev
frih. 1720 och stamfader för den nu levande
sv. ätten. Hans sonsons sonson frih. A
n-ders G u y. taf K. (1831—1904) studerade
i Düsseldorf och en kort tid i Paris samt
målade små genretavlor med barn- el.
folk-livsmotiv. Grenar av släkten finnas i
Öster
Ord, som saknas under
sjöprovinserna (med baron- och grevetitlar)
och i Finland. En preussisk friherrlig gren
(K o s c h k u 1 1 utdog 1921.
Koskullskulle, gruvsamhälle i Gällivare (jfr
d. o.) socken, Norrbottens län, vid ö. foten av
Malmberget; omkr. 1,150 inv. (1920).
Ko’smas (C osmas) av Prag, tjeckisk
krönikeskrivare (d. 1125), domherre i Prag.
Skrev en bömisk krönika från äldsta tider
till 1125, »Chronicon bohemorum», bevaiad i
flera handskrifter, av vilka en ingår i Gigas
librorum (se d. o.). K:s krönika är, ehuru
partisk för tjeckerna, av stort värde för
studiet av Böhmens äldre historia; den är senast
utg. av B. Bretholz i serien »Monumenta
Ger-maniæ historica» (1923). A. A-t.
Kosmetik, ett slags fast pomada i
stångform för hår och skägg.
Kosmetiska medel äro, enl. sv.
apoteksvaru-stadgan, i handeln fria varor, avsedda till ans
av hud eller hår el. till renhållning av
munhålan. Hit räknas av gammalt hudkräm,
salvor, hårvatten, tandkräm, munvatten
ävensom smink och puder. G. H-r.
Ko’smisk (grek. kosmiko’s, av ko’smos,
värld), som angår världssystemet och de däri
rådande naturkrafterna; som försiggår eller
har sitt ursprung utom jorden och dess
atmosfär, vare sig på någon annan himlakropp
eller i rymden. — Om kosmiskt stoft
se Meteorstoft. Som kosmisk
fysik sammanfattade S. Arrhenius (»Lehrbuch
der kosmischen Physik», 1903) olika delar av
astronomien (särskilt astrofysiken),
meteorologien, geologien, den fysiska geografien
o. s. v. (B-d.)
Kosmogoni (av grek. ko’smos, värld, och
goné, härkomst), eg. världens födelse; läran
om världsalltets (särskilt solsystemets)
uppkomst och utveckling. De hittills uppställda
kosmogoniska teorierna inskränka sig i allm.
till att behandla förhållandena inom vårt
solsystem. Enär det vid de kosmogoniska
problemens behandling gäller att ur studiet
av världssystemets tillstånd i närvarande tid
sluta sig till förhållandena under omätligt
avlägsna tidrymder, äro möjligheterna till
felaktiga slutledningar många och stora, och
hela teorien måste delvis baseras på mycket
osäkra hypoteser och generaliseringar.
Den niest berömda av alla kosmogoniska
teorier är den av Laplace (1796) framställda
nebularteorien. Denna teori är även
känd under namnet Kant-Laplaces
hypotes, vilken benämning dock är högst
oegentlig, enär Kants teori knappast har
någonting alls gemensamt med Laplaces. Det
torde ock vara aäkert. att Laplace aldrig haft
någon kännedom om existensen av Kants teori.
Enl. nebularteorien var solen urspr. omgiven
av en vidsträckt, starkt upphettad atmosfär
eller ett nebulöst hölje, som sträckte sig
utom-kring hela det nuv. planetsystemets område.
Hela den glödande massan roterade långsamt i
en led, motsvarande den, vari nu planeterna
kretsa kring solen. Genom värmets
utstrålning i världsrymden avkyldes och förtätades
denna massa småningom. Enl. kända
fysikaliska lagar måste samtidigt med denna
sammandragning en ökning i
rotationshastig
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
