Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosmogoni - Kosmograf - Kosmografi - Kosmografiska sällskapet i Uppsala - Kosmologi - Kosmopolit - Kosmos - Kosor, Josip - Kosovo polje - Kosru - Kossel, Albrecht - Kossel, Walther - Kossinna, Gustaf - Kosso gol
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1269
Kosniograf—Kosso-gol
1270
heten uppstå. Vid en viss tidpunkt kom vid
massans yttersta gräns den av rotationen
framkallade centrifugalkraften i ekvatorn i
jämvikt med den frän centrum utgående
attraktionen. Dessa yttersta delar lösgjorde
sig då och bildade en ring, under det att den
inre delen av massan fortfor att
sammandraga sig. På detta sätt avsöndrade sig den
ena ringen efter den andra, en på vart
avstånd från centrum, där nu en planet
befinner sig. Hos var och en av dessa ringar
kunde vissa partier vara tätare än andra, så
att ringen småningom genom den ömsesidiga
attraktionen mellan de olika smådelarna
sönderföll i flera delar, vilka var för sig
fortforo att omkretsa solen på samma avstånd.
Om en av dessa delar var så stor, att den
genom sin attraktion efter hand med sig
förenade de övriga, uppstod slutligen en
planet. Månsystemen kunna vara bildade ur
ringar, som avsöndrats från planeterna på
samma sätt som dessa från solen.
Saturnus-ringen utgör det enda exemplet på en ännu
kvarbliven sådan ring. Laplace kunde
genom sin teori i det stora hela ge en
förklaring över flera av de viktigaste
företeelserna inom planetsystemet, särskilt
planet-och satellitbanornas nästan cirkulära form,
rörelsernas försiggående i allm. i nästan ett
och samma plan samt det förhållandet, att
så gott som alla banrörelser och rotationer
gå i en och samma led. Hans nebularteori
blev, delvis på grund av sin upphovsmans
stora auktoritet, allmänt accepterad av hans
samtida och förblev så gott som
allenahär-skande under 1800-talet. Efter hand visade
det sig dock, att en del viktiga invändningar
kunde göras mot denna teori, i det att den
i vissa delar kom i strid såväl med de fysiska
lagarna som med åtskilliga observerade fakta.
Roche, Faye, G. H. Darwin m. fl. ha gjort vissa
modifikationer, genom vilka de söka åtm.
delvis lösa svårigheterna. Mot Laplaces teori
kvarstå så viktiga invändningar, att den nu
kan anses föråldrad, utan att dock ännu
någon annan kommit att intaga samma
härskande ställning. Se vidare Världsalltet
och där anförd litteratur. B-d.
Kosmogräf, författare av en kosmografi.
Kosmografl, världsbeskrivning, en
sammanfattning av den beskrivande astronomien och
geografien. Med k. förstods på 1400- och
1500-talet särskilt skildring av då nyupptäckta
iänder (se Geografi, sp. 543). B-d.
Kosmografiska sällskapet i Uppsala
stiftades 1758 av Torbern Bergman (se d. o.) m.
fl. för utgivande av en allmän
världsbeskrivning, varav en matematisk, en fysisk och en
historisk del utkommo. Mest känd var den
fysiska, författad av Bergman (1766; 2:a uppl.
1773—74).
Kosmologi, äldre namn på vetenskapen om
världsalltet (se d. o.). — Om det s. k.
kosmologiska gudsbeviset se Gud, sp. 1212.
Kosmopollt, »väridsborgare»; person, som
vistats länge i skilda länder och mist
nationa-litetsprägeln; förkämpe för »övernationella»
<el. antinationella åskådningar. — K o s m
o-p o 1 i t i’s m, världsborgarskap,
världsborgaranda; dets. som . internationalism (se d. o.).
Ko’smos. 1. Årsbok, sedan 1921 utg. av
Svenska fysikersamfundet (se d. o.). — 2.
Populär naturvetenskaplig tidskrift, sedan 1904
utg. av Kosmos-Gesellschaft i Stuttgart.
Kosor [kå’sår], J o s i p, sydslavisk
författare (f. 1879). Är född i Dalmatien, blev efter
självstudier litterär bohem i tyska storstäder
och lever mest i London. K. debuterade som
författare av noveller och romaner i Gorkijs
stil och har som dramatiker gjort viss lycka
i utlandet. I engelsk översättning föreligga
»People of the universe: four serbo-croatian
plays» (1918) och diktsamlingen »White
flames» (1929). A. A-t.
Kosovo polje [kå’såvå på’lje], »Trastfältet»,
högslätt i s. Jugoslavien (se karta vid d. o.),
på vilken flera drabbningar utkämpats.
Ryktbarast är slaget 15 juni 1389 (»Vidovdan»),
då turkarna under sultan Murad I i grund
besegrade serberna under tsar Lazar, varvid
både Murad och Lazar förlorade livet. Från
detta slag har den serbiska folkvisan hämtat
många motiv; minnesdagen (28 juni n. st.)
firas allmänt i Serbien.
Kosru (grek. Chosröès), namn på två
sasa-nidkonungar, av vilka den förste (reg. 531—
579) är dynastiens mest ryktbare härskare.
Den andre (reg. 590—628) störtades, sedan
hans armé besegrats av kejsar Herakleios (se
d. o.). Se vidare Persien, historia. — Om
ghaznaviden K. (Khusrü Malik) se
Ghaz-na vi der. (Lqr.)
Ko’ssel, Albrecht, tysk fysiolog (1853—
1927), ledare av
institutet för
äggviteforsk-ning i Heidelberg. K.
utförde betydande
undersökningar särskilt
av nukleiner,
protami-ner och de basiska
klyv-ningsprodukterna;
den grupp, som kallas
histoner, är först
iakttagen och ingående
studerad av honom. Han
fick 1910 Nobelpriset
i medicin. R. T-dt.*
Ko’ssel, W a 1 t h e r, tysk fysiker (f. 1888),
prof, i Kiel 1921. Har arbetat inom
atomfysiken och sysslat med sambandet mellan
atomernas byggnad och deras kemiska
egenskaper, varvid han särskilt studerat
valens-krafternas natur. J. T.
Ko’ssinna, Gustaf, tysk arkeolog,
språkforskare (f. 1858). Blev 1894 bibliotekarie i
Berlin och var 1902—27 prof, i tysk
arkeologi vid Berlins univ. K. grundläde 1909
Ge-sellschaft für deutsche Vorgeschichte, är dess
preses och utger dess publikation Mannus
samt Mannus-Bibliothek. Sina grundliga
ger-manistiska forskningars resultat har K.
nedlagt i en mängd arbeten, bl. a. »Die Herkunft
der Germanen» (1911; 2:a uppl. 1920), »Die
deutsche Vorgeschichte» (4:e uppl. 1925), »Die
Indogermanen»^ I (1921), och »Ursprung und
Verbreitung der Germanen in vor- und
früh-geschichtlicher Zeit» (1926—27). H. R-h.
Kosso go’l, bergsjö i n. Mongoliet; 1,621 m
ö. h., 3,400 kvkm. Avflyter genom Eginkol
och Selenga till Bajkalsjön.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
