Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krafft, Per, d. y. - Krafft, Wilhelmina, gift Noréus - Krafft-Ebing, Richard von - Kraft - Kraft, Adam - Kraft, Gustav - Kraft, Jens Edvard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1291
Krafft, W.—Kraft, J. E.
1292
mest bländande debutarbeten någon svensk
artist skapat». De utvecklingsmöjligheter,
som där gömdes, fingo annan inriktning
genom K:s studieresa till Paris 1796, där han
inträdde i J. L.
Davids konstskola. 1801
i Stockholm utställda
arbeten med
skulpturalt uppfattade
kompositioner som
»Paris» (Göteborgs
konstmuseum), »Belisarius»
(ägare: N. Francke)
och »Frygisk
harpo-spelare i meditation»
visa tydligt
omslaget. Samtidigt
målade K. i Paris några
porträtt, t. ex. av F.
Schulzen (Göteborgs konstmuseum), i vilka
det Davidska stränga kravet på fast form,
flärdlöshet och natursanning kommer till sin
rätt. 1802 reste K. till Italien, där han
studerade antiken och kopierade Rafael,
återvände följ, år till Paris, där han stannade
till 1805, då hemresan företogs. 1805 led. av
Konstakad., blev han 1808 v. prof, och 1819
efter C. F. von Bredas död ord. prof, i
teckning. K:s porträtt efter hemkomsten hålla
sig de första åren på en aktningsvärd nivå,
fast med de mest påtagliga erinringar om
Davids och Gérards porträttkonst, men sjunka
redan på 1830—40-talet i kvalitet under
trycket av en alltför fabriksmässig produktion.
K. utförde även ceremonitavlor som »Karl
XIV Johans kröning» (Rosersberg) och
»Kronprinsparets förmälning» (Stockholms slott)
samt bataljmålningar, ss. »Hertig Karl i
slaget vid Högland» (Nationalmuseum), slagen
vid Bornhöft och Halle, stormningen av
Leipzig m. m. Se monogr. av E. E:son Uggla
(1928). A. H-r.
Krafft, Wilhelmina, gift Noréus,
miniatyrmålarinna (1778—1828), dotter till
Per Krafft d. ä. (se d. o.), lärjunge av L.
Sparrgren men utbildade sig även efter D.
Bozzi och J. E. Bolinder. Gifte sig 1805 med
provinsialläkaren, senare prof. O. Noréus i
Norrköping. Konstnärsanlaget gick i arv till
ett av hennes barn, Pamela Noréus
(1817—92), känd
genom landskapsmålningar och träsnitt.
Se C. M. Carlander,
»Miniatyrmålare i
Sverige» (1897); K.
Asplund, »Den svenska
porträ ttminiatyrens
historia» (i
Konst-hist. Sällsk:s
Publikation 1916). A. H-r.
Krafft-Ebing, R
i-c h a r d von, baron,
tysk läkare (1840—
1902). Blev prof, i
psykiatri och
nervsjukdomar i Graz 1873 och i
Wien 1889. Han
gjorde sig vida känd
särskilt som sexualpato-
Former och namn: Kraft Energi Effekt
Attraktion »Dragning» Friktion Gravitation Repulsion Spänning (mek.) »Tvngd» Vikt Arbete »Elektrisk kraft» »Levande kraft» Kinetisk energi »Vattenkraft» »Vindkraft» Värme »Ängkraft» Arbete per tidsenhet »Arbetsförmåga» »Arbetshastighet» »Prestationsförmåga»
C. G. S.-enheter: dyn erg (1 joule = 10’! erg) erg per sek. (1 watt = 1 joule per sek.)
Dimension: cm . g . sek*2 cm2, g . sek*2 cm2, g . sek*3
Praktiska enheter: Kilogram Ton Hästkrafttimme Kalori Kilogrammeter Kilowattimme Literatmosfär Tonmeter Hästkraft Kilowatt Watt
log och utgav flera betydelsefulla arbeten, bl. a.
»Lehrbuch der gerichtlichen Psychopathologie»
(1875; 3:e uppl. 1900), »Lehrbuch der
Psychia-trie» (1879; 7:e uppl. 1903) och »Psychopathia
sexualis» (1886; 17:e uppl. 1924). R. T-dt.*
Kraft, fys. Det allmänna språkbruket ger
en skiftande betydelse åt ordet k., särskilt i
sammansättningar, något som ofta leder till
missförstånd. Den gängse fysikaliska
terminologien definierar k. som orsaken till
rörelseförändring hos en massa. K:s storlek
definieras genom ett visst samband mellan k.,
massa och acceleration och mätes
inom absoluta måttsystemet i dyn (se vidare
C. G. S.-s y is t e m e t, sp. 848). Ett inom
tekniken använt kraftmått. är kilogram,
varmed avses den kraftverkan, som jordens
attraktion (dragningskraft) utövar på 1 kg,
dets. som vikten 1 kg. Denna kraftenhet
växlar med tyngdkraften och är
proportionell mot accelerationen vid fritt fall på
stället. Som normal storlek på denna k. har
antagits 980,665 dyn, mycket nära lika med
vikten av 1 kg i lufttomt rum på 45° polhöjd
vid havsytans nivå. I Stockholm är kraften
1 kg lika med 981,843 dyn. — Jfr Arbete,
Effekt och Energi.
I nedanstående tabell meddelas såväl de
fysikaliska som de populära (inom
citations-tecken, namnen på de vanligaste formerna av
de tre varandra närstående begreppen k.,
energi och effekt. J. T.
Kraft, Adam, se Krafft, sp. 1288.
Kraft, Gustav, tysk skogsman (1823—
98), verksam i preussisk statstjänst, till sist
som över jägmästare (Oberforstmeistcr) i
Hamburg (till 1892). K. utgav flera skrifter om
gallring och ljushuggning i skogsbestånden.
Hans indelning av träden i varje bestånd
efter deras utveckling i fem stamklasser
(Kraftska stam klasserna) har
vunnit efterföljd i skogsförsöksanstalter i olika
länder. G. Sch.*
Kraft, Jens Edvard, norsk statistiker
och litteraturhistoriker (1784—1853). Blev
student i Köpenhamn 1800. tog juridisk
äm-betsexamen 1808, blev 1828 expeditionssekr.
i revisionsdep. och 1832 sorenskriver i
Mandals sorenskriveri. Bland K:s skrifter
märkas »Topographisk-statistisk bcskrivelse over
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
