Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kraft, Jens Edvard - Kraft, Mathias Petter - Kraft-a.-b. Gullspångs-Munkfors - Kraftcentral - Kraftfoder - Kraftfält - Kraftledning - Kraftledningslånefonden - Kraftlinje - Kraftman, Johan - Kraftmaskin - Kraftmätare - Kraftparallellogram - Kraftska skolan i Stockholm - Kraftstation - Kraftverk - Kraftöverföring - Krag, ätter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1293
Kraft, M. P.—Krag
1294
kongeriget Norge» (6 bd, 1820—35; ny uppl.
av bd 1—4 1838—40) och
»Historisk-topogra-phisk haandbog over kongeriget Norge» (1845
—48).
Kraft, M a t h i a 8 Petter, se
Kraftska skolan.
Kraft-a.-b. Gullspång-Munkfors äger
elektrisk vattenkraftstation vid Gullspång jämte
vattenfall vid Årås i Gullspångsälven och
Munkfors i Letälven samt
reservkraftstation i Lidköping, vilken får kraft från
statens kraftverk i Trollhättan. Se Gul
1-spång. G. H-r.
Kraftcentral, dets. som elektrisk
kraftstation (se d. o.).
Kraftfoder, lantbr., se Fodermedel.
Kraftfält (jfr F ä 11 2 och K r a f 11 i n j e).
I rymden och i oledare omkring en elektriskt
laddad kropp förefinnes en kraftverkan, som
vill förflytta elektriska laddningar i en för
varje punkt bestämd riktning. Man säger,
att den elektriskt laddade kroppen uppväcker
omkring sig ett elektriskt k. Analog
kraftverkan gentemot magnetiska poler
härskar i ett magnetiskt k. Man talar även
om t. ex. gravitationens k. Till en punkt i
fältet hör utom kraftriktningen en viss
fältstyrka, lika med den kraft, som i punkten
i fråga skulle verka på enhetsladdningen,
resp, enhetspolen, o. is. v. Kraftverkan på en
laddning E (resp, magnetpol med styrkan E
o. s. v.) är E gånger så stor som på enheten.
Det åtgår energi för att uppväcka elektriska
och magnetiska fält, och när dessa förintas,
övergår deras energi i annan form. Om t.
ex. ett magnetfält förintas, återfås dess
energi i induktionsströmmar. Elektromagnetiska
vågor (ss. ljus, värmestrålning, radiovågor)
föra energi med sig, vilket visar, att ett k.
kan besitta ett visst energiinnehåll. R-r H.*
Kraftledning, se Elektrisk
arbets-överföring.
Kraftledningslånefonden, en i enlighet med
beslut vid 1918 års riksdag inrättad statlig
lånefond för att befrämja anläggande på
landsbygden av distributionsnät för elektrisk
energi. Till fonden, som förvaltas av
Statskontoret, har riksdagen sammanlagt t. o. m.
1929 anvisat 18,390,000 kr. Lån från fonden
beviljas av Kommerskollegium och
Lant-bruksstyrelsen gemensamt mot 5 % ränta och
med den lånetid, dock högst 30 år, som
ämbetsverken i varje fall bestämma. Bg.
Kraftlinje, en linje, så dragen i ett
kraftfält (se d. o.), att den i varje sin punkt
tangerar den där härskande kraftriktningen.
Fältrepresentationen
medelst k.
(härstammande från
Faraday)
fullständigas vanl. genom
att man drager
linjerna tätare
hopade, där
kraftverkan är större, så
att antalet k., som
genomgå en viss
mot samma linjer
vinkelrät liten yta,
representerar fält-
styrkan, där denna yta befinner sig. Bilden
visar k. mellan en positivt laddad cirkulär
cylinder och en plan platta. Vid a är
kraften enl. bilden fyra gånger så stor som
vid b. R-rH.*
Kraftnian, Johan, finländsk ekonomisk
skriftställare (1731—91). Var 1755—58 e. o.
prof, i matematik vid Åbo akad. och utgav
flera arbeten i ekonomiska frågor, särskilt
om lanthushållning. Själv var han en
föregångsman som jordbrukare. M. G. S.*
Kraftmaskin, maskin, med vilken
mekaniskt arbete utvecklas och överföres till
arbets- el. verktygsmaskiner,
transportanordningar o. dyl., ss. vattenturbin, vindmotor,
ångmaskin, ångturbin och förbränningsmotor.
Kraftmätare, se Dyna mometer 1,
sp. 183.
Kraftparallellogram, en geometrisk
konstruktion, med vars hjälp man kan
sammansätta (addera) krafter eller uppdela en
kraft i beståndsdelar (komposanter). Om två
krafter, a och b (se bild),
verka i punkten A och
dessa till storlek och
riktning äro kända, kan man
konstruera fram en kraft,
c, som ersätter a och b,
genom att fullborda en
pa-rallellogram, vars resp,
sidor äro proportionella och
parallella med krafterna a och b.
Diagonalen c i denna figur kallas re sultan ten
till a och b. Omvänt kan en känd kraft, c,
uppdelas i kompo san te rn a el.
komponenterna a och b genom analog
konstruktion. Även hastigheter, accelerationer
o. a. fysikaliska storheter, som äro vektorer,
kunna bli föremål för likartade
konstruktioner, vilka dessutom kunna tänkas utförda i
rummets tre dimensioner, då
parallellogram-men här ovan ersättes med en
parallellepi-ped. J. T.
Kraftska skolan i Stockholm,
Storkyr-koförsaml., en genom testamentarisk
donation 1807 av hovinstrumentmakaren M
a-thias Petter Kraft (1753—1807)
grundad, sedan 1809 verksam skola »för fattiga
borgarebarns fria undervisning». Enl.
stiftarens syfte har K:s undervisning en praktisk
inriktning på lärjungarnas framtida yrken.
Skolan införlivades 1847 med den då
nyskapade folkskolan som ett slags överbyggnad
på denna men återställdes 1864 i sitt
ursprungliga skick. Den omfattar två
årskurser och hade höstterminen 1929 25 lärjungar.
Till dess understöd stiftades 1907 Kraftska
sällskapet. Jfr R. Brandel i
»Inbjudningsskrift till firande af Kraftska skolans
100-års jubileum» (1909). E. Spr.
Kraftstation, se Elektrifiering och
Elektrisk kraftstation.
Kraftverk, se Elektrifiering och
Elektriskt kraftverk.
Kraftöverföring, se Elektrisk
arbets-överföring.
Krag, namn på bl. a. två utdöda danska
adelsätter. Till den jylländska ätten hörde
riksrådet O t te K. (1611—66), som 1658
tillfångatogs av svenskarna på Fyn. Han
fri
Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
