Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krapf, Johann Ludwig - Krapina - Krapotkin - Krapp - Krapperup - Krapprot - Krappväxter, Måreväxter, Rubiacéer - Krarup, Frederik Christian - Krasch - Kraschan - Krasicki, Ignacy - Krasin, L. B. - Krasiński, Zygmunt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
Krapina—Krasinski
16
Krapperups slott.
kas högsta berg, Kilima-ndjaro, och var den
förste, som förde till Europa underrättelsen
om en stor sjö i det inre (Victoria njansa).
K. var även en utmärkt kännare av
östafrikanska språk och översatte N. T. till
kisua-heli- och gallaspråken. G. Lbrg.
Kra’pina, stad s. v. om Varazdin i
Kroatien, Jugoslavien (1,390 inv. 1921). Ruiner av
en gammal borg. — 10 km s. om K. badorten
K r a’p i n s k e T o’p 1 i c e med 38° till 44° C
varma källor, särskilt använda mot gikt och
reumatism. — I närheten av K. gjordes 1889
rika fynd av skelett, bl. a. av människor,
tillhörande Neandertalrasen.
Krapo’tkin, se Kropotkin.
Krapp, se Krapprot.
Kra’pperup, fideikommissegendom med
huvudgården i Brunnby socken, Malmöhus län,
vid foten av Kullaberg, nära Öresund;
omfattar med underlydande i ett trettiotal socknar i
tre län tills. 5.600 har, därav 3,400 har åker;
tax.-värde 5,878,000 kr. (1927), därav
huvudgården 2,021.000 kr. Slottet, som trol.
stammar från 1500-talets slut, omges av vallgrav
samt stora trädgårdar och parker. K. är en
av Sveriges största och äldsta
jordbruksdo-mäner. Gården tillhörde under senare delen
av medeltiden släkten Krognos, sedan
släkterna Podebusk och Rantzau (till omkr. 1670).
Första svenska ägare var den framstående
industriidkerskan Maria Sofia Oxenstierna (se
d. o.). 1734 köptes K. av bröderna J. H. och
P. G. von Kochen och gjordes av den senare
till ett fideikommiss, som 1807 ärvdes av
släkten Gyllenstierna.
Krapprot, roten av vissa krappväxter (se
d. o.). Den innehåller ett färgämne, krapp,
som förr spelade en stor roll vid färgning med
rött, bl. a. turkiskt rött. Numera har
natur-krappen ersatts med syntetiska färgämnen,
alisarin (se d. o.) m. fl.
Krappväxter, Måreväxter, R u b i a c
é-e r, Rubiäceae, växtfamilj, omfattande omkr.
4,500 örter, buskar och träd med hela,
motsatta blad. Några örtartade släkten ha stora,
bladliknande stipler, varigenom det skenbart
synes, som om bladen sutte flera i en krans.
De samkronbladiga, radiära blommorna äro
fyr- el. femtaliga, och fruktämnena äro två-
rummiga. K. höra huvudsaki.
hemma i tropikerna; en del
»kransbladiga» släkten (se
Madresläktet och Måra)
bebo de kalltempererade
zonerna. Mest bekant bland k.
är kaffeträdet (se Kaffe).
Viktiga läkemedel lämna
C inchona- ar ter (se K i n a-
träd), Uragoga-,
Psychotria-och Richardsonia-axter (se
Kräkrot) samt
Pausinysta-lia johimbe. I Kamerun och
Västafrika insamlas och
exporteras johimbebark (Cortex
johimbe), ett verksamt
blod-trycksnedsättande medel och
afrodisiakum. Några arter av
släktet Rubia, lämna
färgämnet krapp (se Krapprot).
Bland värdefulla träslag
märkes citron trä (se d. o.). Bekanta m y
r-m e k o f i 1 a växter (se d. o.) äro de
epify-tiska Myrmecodia- och 7D/dnop7iytwm-arterna.
Som prydnadsväxter odlas släktena
Bouvar-dia, Cephalanthus och Gardenia. E. S-g.
Krarup, Frederik Christian, dansk
teolog (f. 1852). Blev teol. kand. 1878,
studerade i utlandet 1881—83 och blev teol. lic.
1885, var präst 1885—93 i Mariager, 1893—
1922 i Sorö. 1911 blev han hedersdr i Oslo.
Under de båda senaste årtiondena har K.,
som är lärjunge till Ritschl, varit en av
Danmarks mest framträdande teologer. Hans
huvudarbeten äro »Religionsfilosofi» (1905;
2:a uppl. 1921) och »Livsforstaaelse» (1915; 2:a
uppl. 1917). Därjämte märkas »Livsförelse»
(1918) och »Ideal kristendom» (1926). (G. A-n.)
Krasch (ty. Krach), brak, katastrof (i
synnerhet ekonomisk).
Kraschan (av fr. crachat, spottkluns, under
franska revolutionen öknamn på
kommendörs-stjärna), kommendörsstjärna av vissa ordnar,
Krasicki [kraJTtski], Ignaey, greve, polsk
skald (1735—1801). Blev 1766 furstbiskop av
Ermeland, 1795 ärkebiskop av Gniezno.
Genom sina satirer, fabler, komiska
hjältedikter, komedier och undervisande skrifter blev
K. Polens främste författare under slutet av
1700-talet. Högst nå hans »Satyry» (1779 och
1784), mest populära blevo »Bajki» (Fabler;
1779 och 1803). De ha till större delen
allmänmänskligt innehåll och äro endast delvis
riktade mot samtidens lyten; de äro översatta
bl. a. till ty. och fr. Po. monogr. av K.
Wojcie-chowski (2:a uppl. 1922). W. T-i.
Kra’sin. L. B., se K r a s s i n.
Krasinski [kraj"i’njski], Z y g m u n t, greve,
polsk skald (1812—59), jämte Mickiewicz och
Slowacki en av Polens tre stora skalder.
Vistades från unga år mestadels i frivillig
landsflykt, fick sitt nervsystem förstört och
blev till sist blind. K:s litterära alstring
omfattar ett stort antal verk på prosa och vers.
Hans levnadsomständigheter och
omgivningens inflytande förde honom till filosofiska,
politiska och religiösa spekulationer. Dessa
stämplade främst K:s produktion; han blev
skald och filosof i en person. Känsligheten
för det egna folkets och för hela mänsklighe-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
