Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krasiński, Zygmunt - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
Krasis—Krassin
18
tens lidanden ledde honom till att söka
sammansmälta nationella och allmänmänskliga
ideal till ett. Hans dramatiska
samtidsdikter »Irydion» (1836) och »Nieboska komedja»
(Den ogudomliga
komedien; 1835)
förkunna de kristna idealens
triumf; dessa ideal
böra ligga till grund
både för det enskilda
och det offentliga
livet. Ur denna
övertygelse framspringer
även dikten
»Przeds-wit» (Morgongryningen; 1843), helt ägnad
åt Polens olyckor. I
denna utvecklar K.
tanken, att Polen som
belöning för de brottsliga delningarna och
de olyckor landet sedan fått lida kommer
att bli folkens frälsare och leda dem till
Guds rike på jorden. En nödvändig
förutsättning härför är dock arbetet med den
enskildes bättring, som skalden uppmanar till i
»Psalmy przyszlosci» (Framtidens psalmer;
1845) och i »Psalm dobrej woli» (Den goda
viljans psalm; 1848). I alla dessa verk söker
K. främst sanningen. Därför har ock i dessa
dikter förståndet övervikt över känsla och
fantasi. K. skrev även talrika lyriska dikter.
Litt.: K:s saml. skr. utg. bl. a. 1912 (8 bd).
Po. monogr. av S. Tarnowski (2:a uppl.
1912), T. Pini (1929) m. fl. På sv. föreligga
bl. a. »Irydion», »Den ogudomliga komedien»,
»Morgongryningen» och »Den goda viljans
psalm», övers, av A. Jensen i »Polska
skalder», II, III (1906). W. T-i.
Krasis, med., blandning, se II u m o r a 1
patologi.
Kra’snaja Gaze’ta, »röda tidningen», rysk
daglig tidning, utg. i Leningrad.
Kra’snaja go’rka (fi. Yhiumäki), rysk
fästning på Finska vikens s. kust, v. om
Ora-nienbaum och mitt emot Ino batterier på
Finlandssidan. 1919 besattes K. av
ingerman-ländare men återerövrades inom kort av
bol-sjevikerna. Från K. besköts Kronstadt under
upproret 1921.
Kra’snaja Nov [-nåf], »röda nyodlingen»,
rysk litterär månadsskrift, utg. i Moskva.
Krasnik [kra^nik], stad i po.
vojevodska-pet Lublin, 43 km s. s. v. om staden Lublin;
8,288 inv. (1921). — I slaget vid K. 23—25
aug. 1914 besegrade l:a österrikiska armén
ryska 4:e armén. Ryssarna återtogo i början
av sept. staden K. Andra slaget vid K., i
början av juli 1915, slöts med ryskt återtåg
och österrikisk-tysk återerövring av K. Jfr
Polsk-ryska fronten.
Kra’sno- (av ry. kra/snyj, röd, vacker)
förekommer ofta i ry. geogr. namn.
Krasnoa’rmejsk, stad på Krim, se J a 11 a.
Krasnoda’r, förr Jekaterinod a’r,
huvudstad i Adige-Tjerkessernas autonoma
område, i Kubanområdet (Nordkaukasien),
Sov-jetryssland, vid Kuban; 160,358 inv. (1926).
Petroleumraffinaderi. Många högre skolor,
bl. a. kubanska lantbruksinstitutet, gr. 1922
(687 stud. 1928).
Krasnoja’rsk, stad i Sibirien, vid övre
Jenisej och Sibiriska järnvägen; 71,588 inv.
(1926). K. har ett vackert läge. Livlig
handel och under senare år uppblomstrande
industri (tegelbruk, järngjuteri, bryggeri).
Lant-bruksförsöksanstalt och museum, gr. 1889.
K. var från 1822 huvudstad i det forna ry.
guv. Jenisej, jfr J e n i s e j s k.
Kra’snoje Selo’, se Krasnyj.
Krasnov [kra’snof], Petr N i k o 1 a j
e-vitj, rysk militär och författare (f. 1869).
Deltog i världskriget, från 1915 som chef för
2:a kosackdivisionen, blev 1917 chef för 3:e
kavallerikåren och valdes 1918 till de donska
kosackernas ataman. K. slöt förbund med
tyskarna och stred mot bolsjevikerna, tills
han i slutet av 1919 begav sig till Tyskland.
Han bosatte sig sedan i Paris och har skrivit
noveller och romaner med antibolsjevikisk
tendens. Mest uppmärksammad blev hans
romantiserade krigsskildring »Från
dubbelörnen till röda fanan» (3 bd, 1924; ry.
originalet i 4 bd 1921). C. O. N.*
Krasnovo’dsk, hamnstad i Turkmenistan,
Sovjetryssland, på Balchanhalvön vid
Bal-chanviken av Kaspiska havet; 9,786 inv.
(1926). Utgångspunkt för Transkaspiska
järnvägen. Fiske och saltutvinning.
Kra’snyj eller K r a’s n o j e S e 1 o’, stad i
ry. guv. Leningrad, 26 km s. v. om staden
Leningrad, vid Dudergofska sjöarna; 6,741
inv. (1926). F. d. kejserligt palats, uppfört
1828. Slätten runt K. var förr militärt
övningsläger.
Krass, grov, rå, materialistisk.
Krasse, namn på växter, tillhörande fam.
korsblommiga, ss. arter av släktena
Carda-mine, Nasturtium, Lepidium, Iberis. Jfr även
Blomsterkrasse.
Kra’ssin, Leonid Borisovitj, rysk
handelsdiplomat och politiker (1870—1926).
Var född i Sibirien, studerade i Petersburg,
relegerades på grund av sina förbindelser med
revolutionärer och
verkade som elektrisk
ingenjör, en tid i Baku.
K. sysslade även med
socialistisk
propaganda, gick i landsflykt
efter
revolutionsförsöket 1905 och vistades
några år i Berlin som
ingenjör vid
Siemens-Schuckertverken. Han
blev därefter verkst.
dir. för det ryska
bolaget Siemens-Schuc-keit i Petersburg, ett
dotterföretag till det tyska, och var under
världskriget mycket verksam för
krigsindustriens organisering. K. trädde 1918, ehuru
personligen kritisk mot bolsjevismen, i
sovjetregeringens tjänst, var en tid
förpläg-nadskommissarie för sovjetarmén och därefter
folkkommissarie för utrikeshandeln. I mars
1920 sändes han i spetsen för en delegation
utomlands för att öppna handelsförbindelser
med västeuropeiska länder. Ryssland behövde,
framhöll han i en mängd intervjuer, kläder,
skodon, varjehanda industriprodukter och
ma
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
