Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
21
Kraus, K.—Krebs
22
betydande verk: instrumentalmusik vid
Gustav III:s bisättning i april och kantaten vid
konungens begravning i maj 1792. K.
efterlämnade flera värdefulla instrumentala verk,
bl. a. nio symfonier och sju stråkkvartetter.
En del solosånger trycktes 1796. Av K:s verk
finnes en rätt fullständig samling original
och avskrifter i Uppsala univ.-bibl. — K:s
kompositoriska stil är i ordets bästa mening
klassisk med stor yttre pregnans och själfullt
innehåll. Han står täml. oberörd av Haydn
och Mozart; Gluck hade han med allvar
studerat men beundrade även den italienska
musiken. Han var älskad av alla för sitt nobla
väsen och stod i vänskapsförbindelse med både
Kellgren och Thorild. K. skrev även en
samling idyller (1773), sorgespelet »Tolon»
(1776) och »Etwas von und über Musik»
(1777). — Litt.: Biogr. av F. S. Silverstolpe
(1833), B. Anrep-Nordin (1924) och K. F.
Schreiber (1928; på ty.); bibliogr. i T. Norlind,
»Allmänt musiklexikon» (2:a uppl. 1929). T. N.
Kråus, Karl, österrikisk författare (f.
1874), utger sedan 1899 i tvångsfria häften
tidskr. Die Fackel, där han skoningslöst
kritiserar det offentliga livets alla företeelser.
Han har utgivit många samlingar satirer,
grotesker och aforismer. R-n B.
Kråu’se [-zø], Ernst L u d w i g, tysk
naturforskare (1839—1903), mest känd under
pseud. CarusSterne. Populariserade
Darwins deseendenslära i tidnings- och
tidskriftsartiklar. K. skrev bl. a. »Werden und
Ver-gehen» (1876; 6:e uppl. 1905). R. T-dt.*
Krau’se [-za], K a r 1 Christian
Friedrich, tysk filosof (1781—1832), docent i
Jena, senare i Dresden och Göttingen.
Viktigaste arbete: »Das Urbild der Menschheit»
(1812). — K:s filosofi är ett av de många
samtida systemen i Schellings anda och
ansluter sig närmast till dennes
identitetsfilo-sofi. K. sökte åstadkomma en förmedling
mellan teism och panteism, vilken han gav
namnet panenteism; enl. denna är Gud
icke identisk med världen och står icke heller
utanför denna utan har världen inom sig.
K:s rättsfilosofi fattar den mänskliga rätten
som ett utflöde ur den gudomliga. Hans
filosofi företer en blandning av abstrakta logiska
resonemang och bisarra fantasterier. K:s
inflytande har väsentligt minskats av hans
ytterst besynnerliga terminologi. G. O-a.
Kråuss, Alfred, österrikisk militär,
krigs-historiker (f. 1862). Blev aug. 1914
fältmarskalklöjtnant och chef för 29:e inf.-fördeln.,
som han förde med utmärkelse i Serbien s. å.,
och blev dec. s. å. generalstabschef vid
Bal-kanstridskrafterna. K. var maj 1915—mars
1917 generalstabschef hos ärkehertig Eugen
på sydvästfronten, blev 1917 general av
infanteriet och trängde som chef för l:a
armékåren nov. 1917 italienarna tillbaka till Brenta.
Från juli 1918 till krigets slut var han chef
för östarmén i Ukraina; han tog avsked 1919.
— K. har bl. a. skrivit »1805. Der Feldzug von
Ulm» (1912) samt det uppmärksammade
arbetet »Die Ursachen unserer Niederlage» (1920;
3:e uppl. 1923). H. J-dt.*
Krava’Il, upplopp; plur. kravaller =
gatuoroligheter.
Krava’tt (fr. cravate, av croate, kroat; jfr
Krabat), halsbeklädnad, som de kroatiska
soldaterna brukade under trettioåriga kriget;
sedan herrhalsduk. Se Halsduk.
Krave’ll. 1. Krigsfartygstyp i Sverige på
1500-talet; jfr K a r a v e 1. Gustav Vasas
»Stora krafvelen» från 1532 höll i längd 55 m,
i bredd 13 m och var 3,5 m djupgående samt
hade 3 master. — 2. Se Bordläggning
1 och Båtbyggnad.
Kray [kräi], ort i preuss. Rhenprovinsen,
4 km ö. om Essen; 25,211 inv. (1925).
Sten-kolsbergverk och järngjuteri.
Kray von Krajowa [kräi-], Paul, frih.,
österrikisk militär (1735—1804). Blev
generalmajor 1790, anförde 1793 de allierades
förtrupper vid inmarschen i Frankrike samt
stred sedermera vid Rhen och i Italien, där
han 1799 tog Verona och Mantova och drev
fransmännen (under Schérer) tillbaka från
lombardiska slätten. K. utnämndes därpå
till fälttygmästare och stred 1800 vid Rhen
utan framgång mot Moreau.
Kreatiani’sm, den åsikt, att vid en
människas födelse endast kroppen frambringas
genom den naturliga avlelsen, medan däremot
själen omedelbart skapas av Gud. T r a
du-c i a n i s m kallas den motsatta åsikten, att
även själen på den naturliga fortplantningens
väg överföres från föräldrar till barn. Många
medeltida skolastiker, rom.-kat. kyrkan och
den reformerta ha hyllat k., medan däremot
Tertullianus och den luterska kyrkoläran
övervägande ställt sig på traducianismens
ståndpunkt. E. J. ö*
Kreatln, metylguanidinättiksyra, ett i
musklerna förekommande extraktivämne, vars
anhydrid, kreatinin, finnes i urin (hos
människan utsöndras 1—2 g per dygn), blod
och muskler.
Kreatiön (fr. création), nykomponerad
kvinnodräkt el. del därav.
Kreatursförsäkring, se
Husdjursför-säkring.
Kreatursgödsel, jordbrukarnas förnämsta
medel att återge jorden den genom grödorna
borttagna växtkraften. K. efter olika
hus-djursslag har olika beskaffenhet och värde.
Hästgödsel är lucker och föga sönderdelad
samt råkar snart i häftig jäsning; den kallas
därför »varm» gödsel och nyttjas till
uppvärmning av drivbänkar. Den har, liksom
fårgödsel, snabb men fort övergående
verkan. Nötboskaps- och i synnerhet
svingödsel är mer fullständigt smält, finfördelad
och våt samt därför långsammare
brinnande, »kall», gödsel med långsammare
verkan. Blandad k. innehåller vanl. 0,4—0,6 %
kväve, 0,2—0,3 % fosforsyra och 0,6—0,7 %
kali. Jfr Gödselmedel och
Gödselstad. H.J.Dft.
Kreatursskötarskolor. För utbildande av
ladugårdsförmän och svinskötare underhållas
kurser vid enskilda egendomar med
statsunderstöd. F. n. (1930) finnas 17 sådana
läroanstalter för ladugårdsförmän, 4 (i Norrland)
för kvinnliga ladugårdsskötare och 2 för
svinskötare. H. J. Dft.
Krebs, Andreas Samuel, norsk
krigare (1766—1818). Utmärkte sig som major
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
