Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
Kreditavtal—Kreditocker
26
(arbetskraft, naturresurser och realkapital)
samt insikten och energien vid deras
kombine-ring och utnyttjande (företagarskap), den
dock icke kan sträckas utöver gränserna utan
att framkalla inflation (se d. o.). Å andra
sidan förfäktas även den uppfattningen, att
k. är en primär och självständig faktor till
skapande av reella resurser (realkapital) och
därför i depressionstider medlet att »sätta
produktionen i gång», avhjälpa arbetslöshet
m. m. Dylikt uppsving kräver enl.
förstnämnda uppfattning reella framsteg i
affärsorganisation och produktionsteknik för att
med redan tillgängliga resurser vinna bättre
avsättning och lägre produktionskostnader
m. m., varmed ökad kreditvärdighet och k.
följa. Den senare uppfattningen åter kräver
kreditutvidgning just för att snarast möjligt
åstadkomma resurserna för framstegen.
Di-vergensen mellan meningarna ligger
säkerligen mera i formuleringar än i verkligen
skiljaktig innebörd, vilket icke hindrar, att
de ständigt komma till starka uttryck icke
endast inom nationalekonomisk vetenskaplig
litteratur utan även i bankpolitiken och i den
allmänna politiska debatten. K r e d i t m i s
s-b r u k förekomma givetvis på många områden
och i många former, liksom missgrepp i
kre-ditgivningen. Denna regleras numera från de
sedelutgivande centralbankerna och har i de
flesta länder med ordnat bankväsen även
strängt underordnats allmän lag; den
organiserade k. i några länder står under särskild
banklagstiftning, offentlig inspektion (se
Bank- och fondinspektionen) och
kontroll, ev. med skyldighet till mer el.
mindre vidsträckt publicitet (bank- och
börsrapporter). Dessutom äro soliditetsupplysningar
tillgängliga. Litt.: K. Wicksell,
»Föreläsningar i nationalekonomi», 1: 2 (3:e uppl.
1929; med litt.-förteckn.). E. F. K. S-n.
Kreditavtal, avtal, som innebär beviljande
av kredit (se d. o.) och alltså berättigar
ena parten att fullgöra sin prestation senare.
Betydelsen av uttrycket k. är emellertid icke
fullt bestämd. Särskilt brukas det mindre
gärna, då fråga är om annan prestation än
betalning av en penningsumma. Ett k. kan
gå ut på återbetalande av ett mottaget
belopp (försträckning); det kan också
förplikta gäldenären att utge valuta för
annan prestation (t. ex. kreditköp); det kan
vidare innebära medgivande av kortare eller
längre anstånd med betalningen av en redan
existerande skuld (»prolongation»). Att ränta
vid k. utfästes är vanligt men ej nödvändigt;
likaså är utställande av skuldebrev eller
annat kreditpapper vanligt. C. G. Bj.
Kreditèra, gottskriva, se Kredit.
Kreditförening, ekonomisk förening med
syfte att skaffa sina delägare kredit på
lämpliga och billiga villkor. En k. kan driva
bankrörelse, vara hypoteksbank eller sparbank;
som ex. på k. kan även nämnas
jordbrukskassa (se d. o.). Jfr Kredit.
Kreditförsäkring, se Försäkring, sp.
269, och Hypoteksförsäkring.
Kreditiv (mlat. creditivus, som bör tros).
1. Skrivelse, varmed ett diplomatiskt
ombud styrker riktigheten av sitt uppdrag. K.
el. kreditivbrev utfärdas för diplomater
av de tre högre rangklasserna av suveränen
(statschefen), riktas till suveränen i det land,
som beskickningen gäller, och överlämnas av
sändebudet till den främmande suveränen i
högtidlig audiens, varefter sändebudets
officiella verksamhet börjar. K. för diplomater
av lägre rang utfärdas av och riktas till
vederbörande utrikesminister. Jfr Re k red
i-tiv. S. Lpt.
2. Brevledes utfärdad fullmakt från bank
till annan penninginrättning, vanl. i
utlandet, att utbetala penningar till viss person,
intill angivet belopp. Göras betalningarna
endast av samma institut och på samma plats,
kallas fullmakten a c k r e d i t i v. I andra
fall brukas r e s e k r e d i t i v (se d. o.).
—-Jfr även Bank, sp. 839, och
Kassakre-d i t i v. O. Å.
3. (Statsr.) I dagligt tal men ej i
grundlagarna förekommande benämning på de i
R. F. § 63 omförmälda båda summor, som
under en statsregleringsperiod skola vara för
konungen tillgängliga för oförutsedda
händelser samt av riksdagen böra anslås till
tillräckligt belopp och till utbetalning på
Riks-gäldskontoret anvisas. Den ena summan, det
s. k. m i n d r e el. 1 i 11 a k., skall vara
tillgänglig, då konungen till landets försvar el.
andra högst viktiga och angelägna ändamål,
sedan hela statsrådets tankar däröver blivit
inhämtade, finner utbetalning oundvikligt
nödig; den andra summan, det s. k. större
el. k rigsk r e di t i vet, skall vara
tillgänglig att vid infallande krig av konungen
lyftas, sedan han hört statsrådet in pleno och
sammankallat riksdagen. Genom
kreditivin-stitutionen, som infördes med 1809 års R. F.,
åvägabiagtes, att vid utomordentliga
situationer behövliga utgifter kunna av regeringen
utan hörande av riksdagen beslutas. Före
1895 voro kreditivsummorna olika stora
(härav namnen) men ha sedan haft samma storlek
(15 mill. kr. vardera sedan 1914). H. T-n.
Kreditivbrev, se K r e d i t i v 1.
Kreditkassan, aktiebolag av år 192 2,
konstituerades i april 1922 med syfte att
efter K. m:ts anvisningar lämna stöd åt de
svenska kreditanstalter, vilka på grund av
den efter fredsslutet 1919 uppkomna
finansiella krisen kommit i behov av bisträckning.
Av vissa enskilda banker tillsköts ett
aktie-kap. av 5 mill. kr., och av staten har beretts
en kredit av till en början 50 mill. kr. och
sedermera ytterligare 55 mill. kr. K. har
bidragit vid de 1922—24 genomförda
rekonstruktionerna av ett flertal banker och därvid
jämväl övertagit kreditgivning till vissa
större industriföretag. Från 1928 innehar staten
aktiekap., och kassan utbetalar anslaget på
11 mill. till insättarna i de allmänna
sparbankerna samt har uppdraget att avlyfta vissa
engagemang från Jordbrukarbanken med hjälp
av särskilt beviljade medel. E.Lgn.
Kreditköp, se Kreditavtal.
Kreditocker, sådant ocker (se d. o.), som
övas vid beviljande av kredit, i det att för
lämnad försträckning eller medgivet anstånd
med gälds betalning betingas eller tages
oskäligt hög ränta eller ock annan oskälig förmö-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
