Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
Kreditor—Kremberg
28
genhetsförmån (t. ex. skuldförbindelse på
vida högre belopp än den verkliga skulden
avkräves; inköp av särskilda föremål till
överdrivet högt pris ålägges). K. är i sv.
rätt belagt med straff enl. lag 14 juni 1901;
i fråga om civilrättsliga påföljder är det
likställt med sak ock er (se d. o.). C. G. Bj.
Kreditor, den, som har att fordra. -— K r
e-d i t ö r e r, borgenärer.
Kreditpapper, varje skriftlig urkund ang.
ett skuldförhållande, särskilt sådana, som i
allmänna rörelsen gå ur hand i hand antingen
efter endossering, as. växlar, eller blott
genom enkelt överlämnande, ss. banksedlar (se
vidare Kredit).
Kreditsedel, se Sedel.
Krèditsida, se Kredit.
Kreditupplag, en i vissa länder, t. ex.
Danmark, förekommande form för uppskov med
tullavgifternas erläggande. K. innebär, att
ägaren av importerade tullpliktiga varor är
berättigad att, sedan varorna undersökts och
införts i tullverkets räkenskaper, upplägga
dem i eget magasin och därvid erhålla
uppskov med tullens betalning antingen viss
angiven tid eller tills varorna sålts. K. H. A.
Kreera, välja, utnämna (t. ex. till
hedersdoktor); först utföra (en roll).
Krefeld [krè’fält], C r e f e 1 d, stad i preuss.
Rhenprovinsen, i reg.-omr. Düsseldorf, ung. 8
km v. om Rhen; 130,021 inv. (1925). Altstadt
bildar en regelbunden fyrkant och begränsas
av breda, trädplanterade promenader. Mitt
igenom Altstadt från Südwall till Markthalle
går Hochstrasse, K:s förnämsta affärsgata.
Ung. 5 km ö. om staden ligga de ståtliga
ruinerna efter borgen Linn (1300-talet) och
än längre i ö. K:s hamn (anlagd 1903—05),
omgiven av industrikvarter. K. är
medelpunkten för den tyska siden- och
sammets-mdustrien. Betydande tillverkning av
stål-och andra metallvaror; färgerier och
bleke-rier, bryggerier samt järnvägsverkstäder.
Handeln omfattar utom nämnda varor även
vin. I K. finnes en högre fackskola för
textilindustri, gr. 1920. Flyghamn. Från
Rhen-hamnen utskeppades 122,367 ton gods 1927,
och dit ankommo 595,215 ton gods s. å.
Hälsingborgs krematorium i dess första utbyggnad. Uppfört efter ritning
av R. Östberg.
Krefting, Axel K a r e 1 i u s, norsk
ingenjör (f. 1859). Efter ingenjörsexamen i
Trond-hjem studerade han företrädesvis kemi. Han
framställde i sitt arbete »Nöitrale saltes
med-virken ved metallers oxydation» (i »Skrifter
udgivne af Videnskabsselskabet i Christiania»,
1893) en praktisk metod att konservera och
från rost befria gamla järnsaker, vilken fått
stor användning i museer. Av
Laminaria-arter har K. framställt limämnet norigin för
användning mom appreteringsindustrien. Han
har varit lärare vid flera tekniska skolor och
vid lantbrukshögskolan i Aas, red. för Norsk
Tidsskrift for Haandverk og Industri och
fack-red. för Teknisk Ukeblad. K. medverkade 1909
vid tillkomsten av Norsk
arbeidsgiverfor-ening. M. H.
Kreisler [kräi’slor], Fritz, österrikisk
violinist (f. 1875), elev av Hellmesberger,
Delibes och Massart. K. har berest Europa
och Nordamerika och förvärvat anseende som
en av samtidens yppersta violinister. Han
har flera gånger gästat Sverige, senast 1923
och 1926. Operetten »Apfelblüten» gavs i
New York 1919. K. har även komponerat en
stråkkvartett och solostycken för violin. T. N.
Krejare, förr: mindre, tremastat lastfartyg.
Krematörium, den särskilt inrättade
byggnad, i vilken vår tids eldbegängelser försiggå.
Det består, utom av brännugnsavd., vanl. även
av ett jordfästningskapell. F. n. (jan. 1930)
har Sverige 4, Norge 5, Danmark 5 och
Finland 1 k.; bland utomskandinaviska länder
har t. ex. Tyskland 93, Schweiz 20,
Tjeckoslovakien 8 och U. S. A. 109. — Under
de senare åren ha svenska kommuner
alltmera börjat intressera sig för anläggandet
av k. Den enklaste och billigaste åtgärden
därvidlag har visat sig vara att förena
kommunens gravkapell med en krematorieavd.
Förslag till sådana kommunala
kapellkrema-torier äro uppgjorda för Eskilstuna, Kalmar,
Vänersborg och Sundsvall, och på flera andra
platser planlägger man även sådana k. I
Hälsingborg invigdes 12 dec. 1929 Sveriges
fjärde k. i dess första utbyggnad. Inom
Göteborgs stadsfullmäktige är under behandling
en motion om byggandet av ett större
kommunalt k. i st. f. det gamla.
Stockholms stadsfullmäktige
beviljade 18 nov. 1929 ett
anslag av 120.000 kr. för
anordnande i stadens gravkapell på
södra begravningsplatsen vid
Sandsborg av en
krematorieavd. med två gaseldade
ugnar. Malmö stadsfullmäktige
ha under vissa villkor
beviljat medel till uppförande av
ett k. utan
jordfästningskapell. — Jfr
Eldbegängel-s e, med bilder på pl. från
krematorierna i Stockholm,
Oslo och Köpenhamn. G. Kl.
Kremberg, Jakob,
träsni-dare i Lund, nämnd 1603—31.
Medverkade vid utförandet
av den 1611 fullbordade
kolossala altaruppsatsen i
Petri-kyrkan i Malmö (avb. vid art.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
