Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
29
Kremenets—Krestomati
30
Altaruppsats); bland hans övriga
arbeten märkes den praktfulla inredningen
(altaruppsats, predikstol, dopfunt, läktare, skrank
m. m.) i Gårdstånga kyrka, utförd 1609—28.
Se G. Paulsson, »Skånes dekorativa konst»
(1915). H. W-n.
Kremene’ts, se Krzemieniec.
Krementju’g, stad i mellersta Ukraina,
Sovjetryssland, vid Dnjepr; 58.870 inv. (1926).
Medelpunkt för trävaruhandeln och
sågverksindustrien längs Dnjepr.
Kreml [kremlj], ry., borg; stadsdel,
omgiven av murar och gravar. Ryktbarast är
k. i Moskva.
Kremlor, bot., se K r ä m 1 o r.
Kre’mnica [-tsa], magyar. Körmöczbänya,
ty. Kremnitz, stad i Tjeckoslovakien, 145 km
n. ö. om Bratislava; 4,560 inv. (1921).
Gammal bergsstad, privilegierad 1326, med fordom
rika guld- och silvergruvor samt myntverk.
Tillhörde före 1919 Ungern.
Kre’mnitz, se K r e m n i c a.
Krems, gammal stad i Nedre Österrike,
nära Krems’ inflöde i Donau, 60 km v. n. v.
om Wien; 13,940 inv. (1923). Bland K:s många
gamla byggnader må nämnas rådhuset,
Pfarr-kirche, i barockstil, och Piaristenkirche, en
sengotisk hallkyrka. K. intogs 19 mars 1645
av svenskarna under Torstenson. Efter K. har
blyvittfärgen kremservitt uppkallats.
KreTnsier [-zir], se Kromèfiz.
Kremsmünster, köping i övre Österrike,
vid Trauns biflod Krems. I K. ligger ett
ryktbart benediktinkloster, stiftat av hertig
Tassilo 777, med bibliotek på 100,000 bd och
900 handskrifter. I klostret förvaras den
berömda Tassilokalken från 700-talet, ett
märkligt arbete av koppar med silverplåtar i
nielloteknik.
Kfenek [kje’-], Ernst, tysk-bömisk
tonsättare (f. 1900). Studerade hos F. Schreker
i sin födelsestad, Wien, därefter i Berlin och
har bl. a. varit musikalisk rådgivare vid
teatern i Kassel. K. har komponerat symfonier
och mindre, symfoniska verk, stråkkvartetter,
operor m. m. Mest känd har han blivit genom
film- och jazzoperan »Jonny spielt auf» (1927).
Andra dramatiska verk av K. äro »Der
Diktator», »Das geheime Königreich» och
»Schwergewicht». Lqr.
Krenelérad kallas en mur, som upptill har
en rad ung. kubformiga påbyggnader, t i
n-n a r. öppningarna mellan dessa brukades
som skottgluggar och tinnarna som
skott-skydd el. bröstvärn. Bilderna av kärntorn
och porttorn på pl. till art. Borg visa
exempel på krenelerad torn- och ringmur.
Krennerlt, se Guld, sp. 1245.
Kreoler [-å’lar] (av sp. criollos), i kolonierna
födda avkomlingar av spansk, portugisisk och
fransk härkomst, företrädesvis de, som äro
oblandat vita. Beteckningen nyttjas mest i
latinska Amerika och franska kolonier där.
Som kreolska negrer betecknas sådana svarta,
som äro födda i tropiska Amerika och ej dit
invandrade el. införda. G. B-r.
KreoIIn, se K r e s o 1.
Kreolska [-ä’l-] kalla fransmännen det
blandspråk, som talas av de svarta
sinsemellan i fransk-amerika,nska kolonier och av vita
nyttjas i umgänget med dem. Haftinegrernas
patois kallas sålunda också kreolska (jfr
Haiti, sp. 280). G. B-r.
Kre’on, grek, myt., son till Menoikeus,
morbror och svåger till Oidipus (se d. o.), vilken
han efterträdde i styrelsen över Tebe.
So-fokles skildrar i »Antigone» K. som en sträv
självhärskare. A. M. A.*
Kreosol [-åså’1], C8H3 . CH3 . OCH3 . OH,
huvudbeståndsdelen av trätjärans fenoler, finnes
rikligt i boktjära och är en gulaktig,
tjockflytande vätska med kpt 222° C. I. B.
Kreosot [-åså’t], sammanfattande
benämning på de i trätjära (se d. o.) och särskilt
boktjära befintliga, mellan 205° och 240° C
kokande fenolerna. K. är något lösligt i
vatten. I. B.
K. är minst lika starkt antiseptiskt som
fenol men mindre lokalretande och mindre
giftigt, brukades en tid mot tuberkulos men har
aldrig bevisats kunna bota lungsot. K. ges i
sammansättningar, såsom kreosot- och
guaja-kolkarbonat (d u o t a 1), guajakolsulfonsyrat
kalium (t h i o k o 1) m. fl., vilka ej reta
magen. C. G. S.
Kreosotolja^ stenkolsoljefraktion, som fått
stor användning till impregnering av trä för
att skydda detta mot röta el. träsvamp.
Krepéra. 1. Finvecka (tyg el. papper); fint
våga hår. — 2. (Samma ord som k re ve ra.)
Spricka (t. ex. av skratt).
KrepFdoma el. K r e p i’s, det grekiska
templets murade underbyggnad, omgiven av
trappsteg. K:s översta plan kallades stylobat
(se Kolonn, bild 1).
KrepFs, grek., se K rep id o m a.
Krepitatiön, dels det fina rasslande ljudet
i lungblåsor och luftrör, när samtidigt luft
och vätska finnas där (symtom på
lunginflammation), dels även det skrapande biljudet, när
två ojämna ytor gnida mot varandra (t. ex.
vid senskidsinflammation el. benbrott). E.L-g.
Krepo’ng (fr. crépon}, ett något tätare tyg
än krusflor, gjort av kamgarn (med el. utan
silke, bomull el. lin), vävt i slät bindning och
sedan kreperat. G. A. W.*
Kre’silas, grekisk bildhuggare, som
besegrade Feidias i tävlan om en amasonfigur för
Artemis’ tempel i Efesos. Efterbildningar av
denna finnas, t. ex. på Capitolium i Rom.
Berömt var K:s porträtt av Perikles.
Kresol [-såT], C8H4 . CH3 . OH, metylfenol,
förekommer i stenkolstjära. K. verkar
starkare antiseptiskt än fenol men är mindre
giftigt. I vatten löses k. till omkr. 2 %, i
såplösning däremot- fullständigt, varvid det
viktiga desinfektionsmedlet lysol (k re so
1-såpa) erhålles. Kreolin är en emulsion av
kresolrik stenkolsolja i hartssåpa;
desinfektionsmedel. I handeln förekommer k. under
det oegentliga namnet rå karbolsyra. I. B.
KrestFnskij, Nikolaj Nikolajevitj,
rysk diplomat (f. 1883). Var till 1917
advokat i Petersburg, 1918—22 folkkommissarie
för finanserna och är sedan 1922 ambassadör
i Berlin.
Krestja’nskaja Gaze’ta, »bondetidningen»,
veckotidning i Moskva, Rysslands f. n. (1930)
mest spridda tidning.
Krestomati, samling av valda (prosa-)stye-
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
