Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
49 Krigarföreningar—Krigsbefälet 50
för Nationernas förbund, Locarnouppgörelsen,
de olika förliknings- och
skiljedomsfördra-gen, den s. k. Kelloggpakten (se d. o.) m. fl.
I händelse av överenskommelsens brytande
stadgar akten för Nationernas förbund ett
samfällt uppträdande från övriga
medlemmar av förbundet mot fredsstöraren i form
av »sanktioner», utgörande dels ekonomisk
bojkott, dels militärt ingripande. Se i övrigt
Lantkrigsrätt, Nationernas
förbund, Neutralitet och
Sjökrigsrätt. Ö. U.
2. (Krigsv.) Vad det politiska målet med ett
k. än är, blir k:s militära ändamål alltid ett
och detsamma, näml, att tillintetgöra fiendens
stridskrafter och försvaga hans
motstånds-förmåga för att därigenom tvinga honom till
underkastelse. Detta sker huvudsakligen
genom krigets höjdpunkt, slaget, men kan
ock (i samband därmed) ske genom
krigsföretag, som syfta till fiendens utmattning, genom
blockering av införselvägarna till hans land
o. s. v. Allteftersom kriget föres i öppna
fältet, om ställningar eller om fästningar,
skiljer man mellan rörligt fältkrig,
ställningskrig och fästningskrig;
härtill komma sjökrig och luftkrig.
Inom samma krigsskådeplats kunna dessa
olika slag av k. kombineras. M. B-dt.
Krigarföreningar, föreningar av i en armés
el. flottas tjänst förut anställda personer. De
första k. i Tyskland bildades omkr. 1839; de
voro urspr. lokalt organiserade men började
från 1872 bilda större sammanslutningar, t.
ex. Deutscher Kriegerbund (1872), Deutscher
Reichskriegerverband (1884) och
Kyffhäuser-bund der deutschen Landeskriegerverbände
(1898). Deutscher Kriegerbund och
Kyffhäu-serbund sammanslötos 1921 till Deutscher
Reichskriegerverband Kyffhäuser, som 1927
omfattade 30,000 föreningar med omkr. 3 mill.
medl. Detta förbund är politiskt neutralt,
sysslar med hjälpverksamhet samt har
upprättat barnhem och vilohem. Även finnas
flera organisationer för krigsinvalider,
»krigs-blinda» o. s. v. Bland k. i andra länder
märkas 14 sådana organisationer i Frankrike
(omkr. 1,6 mill. medl.), The American legion
i U. S. A. (650,000 medl.), The English legion
i England (400,000 medl.) samt föreningar i
Belgien, Polen, Österrike, Ungern och
Bulgarien.
Krigförande part. De folkrättsliga reglerna
ang. krigföring, neutralitet o. dyl. gälla
närmast i fråga om krig i betydelsen av
fientligheter mellan självständiga stater, icke
beträffande inbördeskrig. Men ett upprorsparti,
som gripit till vapen mot den legitima
regeringen i ett land, kan av denna el. under
särskilda förutsättningar av utomstående stater
erkännas såsom »krigförande part», vilket
innebär rättslig likställighet i nyssnämnda
hänseenden med krigförande självständig stat.
— Såsom krigförande karakteriseras ock de
i ett krig deltagande organiserade
stridskrafterna i motsats till enskilda personer,
tillhörande civilbefolkningen, som angripa
fienden. Såsom krigförande skall dock anses
även befolkningen i ett icke ännu ockuperat
område, som griper till vapen för iatt slå
till
baka den annalkande fienden, under
förutsättning, att de i resningen deltagande bära vapen
öppet och iakttaga lagar och bruk rörande
krigföringen. Se vidare Frikår,
Lantkrigsrätt och Sjökrigsrätt. ö. U.
Krigsakademien, 1792—1862 namn på
Krigsskolan på Karlberg, se Krigsskola.
Krigsarkivet, det med Generalstabens
krigs-hist. avd. förenade arkiv, i vilket handlingar,
böcker och kartor rörande Sveriges krig och
krigsväsen samlas och förvaras. Innan K.
fanns, samlades kartor och planer angående
fästningar, fältslag och krigsväsen i
allmänhet i Fortifikationskontoret
samt i den s. k. K. m : t s k a r t s a
m-1 i n g. Greve S. J. Cronstedt föreslog omkr.
1774 bildande av ett k., till vilket skulle
samlas även sådana moderna militära
uppgifter, som nu behandlas av Generalstabens
central-, utrikes-, kommunikations- och
topografiska avd. Tanken upptogs av
generaladjutanten G. W. af Tibell, och genom k. br. 16 april
1805 grundlädes K., som förenades med den
samtidigt inrättade Fältmätningskåren. I K.
skulle förvaras alla under dennas vård
stående samlingar av handlingar, böcker, kartor,
modeller och instrument. Till arkivet
överflyttades från K. m:ts kartsamling,
Fortifikationen och Generaladjutantsexpeditionen
ett stort antal kartor, planer och handlingar,
varjämte därmed införlivades finska
rekog-nosceringsverkets kartor och flera enskilda
samlingar. Under 1800-talet fick K.
betydande accessioner, ss. Krigskollegiums arkiv,
regementsarkiv och militära räkenskaper,
vilka serier bilda huvuddelen av
arkivbeståndet. K. har befunnit sig i ständig flyttning,
tills det 1926 fick nya lokaler med modern
inredning i Generalitetsbyggnaden,
östermalmsgatan 8, och en depå i Rosenhaneska
huset på Riddarholmen. Under de senaste
åren ha betydande mängder arkivalier från
lantförsvarets kommandoexpedition,
Arméförvaltningen och truppförbanden införlivats
med K., som nu omfattar omkr. 10,000
hyllmeter arkivalier och 40,000 kartor. Sedan
1873 hör det under Generalstaben. Från
trycket ha utgivits Meddelanden, I—IV (1884,
1887, 1923, 1926). B. Stn.
Krigsartikjar, se Krigslagar.
Krigsbarn, benämning på barn från av
världskriget hemsökta länder, vilka 1919 ff.
vistades i svenska hem. På initiativ av
svenska Röda korset utgick till flera stater
erbjudande att emottaga undernärda barn;
detta antogs av Tyskland, Österrike och de
baltiska staterna. Mars 1919—mars 1922
mottogos omkr. 21,000 barn, därav 11,250
från Österrike och 9,000 från Tyskland.
Kostnaden för barnens transporter inom Sverige
bestreds av svenska Röda korset, medan deras
uppehåll i landet i regel bekostades av
fosterföräldrarna. Vistelsen varade vanl. blott
sommarmånaderna. Utgifterna för dessa k. ha
uppskattats till omkr. 16 mill. kr. Dessutom
mottogos flera tusen barn av enskilda. — En
motsv. hjälpverksamhet bedrevs särskilt av
Holland, Danmark och Schweiz. H. J-dt.*
Krigsbefälet utgjorde i det gamla svenska
ståndssamhället en egendomlig företeelse, så
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
