Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
Krigsberedskap—Krigsdans
52
Krigsbro.
tillvida som det var särskilt representerat
vid riksdagarna. Utom hövitsmännen
uppräknas »meniga krigsfolket» bland ständerna
i riksdagsbeslut från 1590-talet. K.
omnäm-nes i 1617 års R. O. Närmare regler för dess
representation fastställdes först i 1634 års
R. F.: till riksdagarna skulle kallas
överstarna, deras överstelöjtnanter ocb majorer
samt en ryttmästare eller kapten av varje
landsreg:te. 1680 inskränktes antalet till två
officerare från varje reg:te. Fr. o. m. 1738
kallades även representanter för flottan.
Något eget stånd blev aldrig k. Det stannade
vid att k:s mening inhämtades om vissa
ärenden, särskilt militära, men därefter fattade
adeln beslut. Protokoll för k:s sammanträden
1738—78 finnas i Riksarkivet. Vid 1778 års
riksdag gav k. uttryck åt sitt missnöje med
Gustav III; det inkallades varken 1786 eller
senare. — När Arméns pensionskassa 1756
inrättades, fick k. taga dess styrelse om hand,
och denna befattning har det alltjämt
behållit. Det sammanträder endast, då viktiga
frågor för pensionskassan eller för Arméns
änke-och pupillkassa förekomma. Det utgöres då
av alla på stat varande generalspersoner och
regements- eller kårchefer samt valda ombud
för vederbörande officerskårer. — Litt.:
Uppsatser av C. Grimberg i Hist. Tidskr. 1905 och
C. O. Nordensvan i Krigsvet.-akad:s Tidskr.
1906. Ehd.*
Krigsberedskap innebär, att alla åtgärder
skola vidtagas för mobilisering på kortast
möjliga tid. K. inträder, då färdighål
1-nin g sorder ges. Den i fred rustade
delen av nationens örlogsflotta innehar alltid
en viss grad av k., beroende på bemanningens
utbildningsståndpunkt och fulltalighet samt
materielens beskaffenhet, förrådens ombord
storlek m. m. Se även Ekonomisk
krigsberedskap.
Krigsbro kallas varje av medförd, på
förhand tillverkad materiel,
krigsbromate-r i e 1, slagen militärbro. K. slås antingen som
infanteribro med 2,25 m bred brobana
och bärande infanteri i marschkolonn,
kavalleri i kolonn med en samt infanteriets och
kavalleriets anspända träng;
el. som k ö r b r o med 3 m
bred brobana och bärande
infanteri i marschkolonn,
kavalleri i kolonn med två,
fältartilleri, anspänd träng i
for-donskolonn samt personbilar;
el. 1 ä 11 b i 1 b r o med 2,io m
bred körbana och bärande
samtliga i arméfördelning
normalt ingående fordon med
undantag av tankbilar och vissa
i väghållningsavd. ingående
fordon; el. tung bilbro
för reducerad
belastning med 2,25 m bred
körbana och bärande i
arméfördelning normalt ingående
fordon med undantag av 3-tons
lastbilar, tankbilar, vägvältar
och stridsvagnar; el. tung
b i 1 b r o med 2,25 m bred
körbana och bärande i armé
normalt ingående fordon med undantag av
stridsvagnar av högre totalvikt än 6,5 ton.
Med krigsbromateriel kan även byggas spång,
kärrspång, 1,5 m bred, bärande infanteri
på ett led, kavalleri, avsuttet i kolonn med
en samt truppförbandens reglementerade
kärror. Med samma materiel byggas vidare
färjor: lätt bilfärja, fyrdelig,
sex-delig el. åttadelig (d. v. s. på 4, 6 el. 8
pon-tondelar); tung bilfärja, sexdelig,
bärande ett tungt artillerifordon el. en tung
lastbil (högst 3 ton) jstridsvagnsfärja,
niodelig, bärande en stridsvagn intill 12
ton. — Enär krigsbromaterielen städse måste
vara till hands under operationerna, måste
en k. snarast möjligt ersättas av fältbro
(se d. o.). L. af P.
Krigsbrokolonn (tidigare
Krigsbrygge-e k ip age, K r ig sb r y gge t r ä n g), en för
viss brolängd el. vissa färjor avsedd
mate-rielmängd med nödiga fordon och hästar m. m.
för dess framförande. En svensk k. består av
169 man personal, 160 hästar, 45 fordon och
delas i två avd. samt strids- och bagageträng.
På k. föras av krigsbromateriel: 9
stävponton- och 9 mellanpontondelar, 4
bockar, broning till 14 mellanstycken i lätt
bilbro, 18 ankaren med ankartåg m. m. L. af P.
Krigsbruk, sedvanemässiga el. folkrättsliga
regler för krigförande makts uppträdande
gentemot fienden, avseende tillåtliga
krigs-medel, behandlingen av sårade och fångar
o. dyl. Se Lantkrigsrätt,
Repressalier, Retorsion och Sjökrigsrätt.
Krigsdagbok, den dagbok, som i krig skall
föras vid alla truppförband ända ned till
kompaniet, batteriet och skvadronen samt på
flottans fartyg. Den ingående skildringen av
krigets historia har sin förnämsta källa i
sådana krigsdagböcker. M. B-dt.
Krigsdans, det hos nästan alla primitiva
men även hos högre stående folk (t. ex.
spartanerna) förekommande bruket att före ett
krig el. en strid genom dans (och sång) i full
krigsutrustning höja stämningen och modet
eller skaffa sig lycka i företaget. I senare
fallet har k. gärna även magisk innebörd.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
