- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
53-54

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

53 Krigsdeputation—Krigshistoria 54

Ibland övergår k. till verklig strid, i det att
deltagarna bli så upphetsade, att de angripa
främlingar bland åskådarna el. rent av
varandra. Flera från början ej alls avsedda
in-födingsuppror mot de vita ha utbrutit på det
viset. (Jfr Dans, sp. 486 och bild 2.) K. G. L.

Krigsdeputation, se Deputation, sp. 743.

Krigsdomare är ordf, i krigsrätt och
bestämmer tid och plats för krigsrättens första
sammanträde. K. (vice k.) förordnas av
konungen för viss tid (kap. 2 i lagen 23 okt.
1914 om krigsdomstolar m. m. och instruktion
för krigsdomare m.m. 19 juni 1919). E-k H-d.

Krigsdomstol, särskild brottmålsdomstol
med uppgift att upptaga åtal emot dem, som
lyda under strafflagen för krigsmakten el.
eljest äro underkastade straff efter samma
lag, för brott, som däri omförmäles såsom
straffbart, ävensom de övriga brottmål, som
äro angivna i § 39 i lagen 23 okt. 1914 om
krigsdomstolar. Lägsta k. är k r i g s r ä 11 (se
d. o. 3), andra domstol el. krigsöverdomstol är
Krigshovrätten el. i vissa fall
överkrigsrätt. över dem står Högsta
domstolen, såsom i grundlagen är stadgat.
Härtill kommer ståndrätt, som i vissa fall
förordnas. Genom 1914 års lag har den
juridiska sakkunskapen fått stärkt inflytande i
krigsrätt och krigsöverdomstol. E-k H-d.

Krigsexpeditionen, se Expedition 2
och Krigskollegium.

Krigsfartyg, se Örlogsfartyg.

Krigsfiskal är allmän åklagare vid
krigsrätt, liksom överkrigsfiskal vid
krigsöverdomstol. Åtal vid krigsrätt mot officer av
regementsofficers el. högre grad utföres dock
av överkrigsfiskal, därest han ej uppdrager
åt vederbörande k. att föra sin talan. K.
skall finnas vid varje regements-,
stations-och särskild krigsrätt och förordnas av
konungen. Vid fältkrigsrätt förordnas k. av
vederbörande befälhavare (kap. 7 i lagen 23
okt. 1914 om krigsdomstolar m. m.). E-k H-d.

Krigsfot, det tillstånd, vari ett lands
stridskrafter (eller delar av dessa) befinna sig, då
de äro redo att uppträda i krig. Alla trupper
äro då uppbragta till krigsstyrka,
försedda med träng o. s. v. samt indelade
uteslutande för krigets fordringar. C. O. N.*

Krigsfångar, personer, som tillfångatagits
under krig såsom hörande till fiendens
stridskrafter eller åtföljande dessa. Rörande k.
och deras behandling ha internationella
överenskommelser träffats. Se Lantkrigsrätt.

Krigsförbrytelse brukar beteckna sådant
under krig begånget övergrepp, som innebär
åsidosättande av folkrättsliga regler ang.
tillåtliga stridsmetoder. Enl. ingångna
internationella överenskommelser ang. lagar och
bruk i krig åligger det signatärmakterna att
giva sina trupper instruktioner i enlighet
med dessa regler, men det lämnas åt
krigförande stat att själv bestraffa sina
militära el. civila tjänstemän, som göra sig
skyldiga till överträdelser. I fredsfördragen
efter världskriget genomdrevo
segraremakterna stadganden om utlämning av ett stort
antal personer från centralmakterna för
rättegång och dom i segrarestaterna rörande
påstådda k. I praktiken kunde dock dessa
be

stämmelser ej genomföras. Jfr
Lantkrigsrätt. ö. U.

Krigsförklaring, en uttrycklig utmaning
till krig, officiellt framförd till motparten.
De flesta stater ha genom en konvention i
Haag 1907 förbundit sig att ej börja
fientligheter mot varandra utan föregående
formlig krigsförklaring. ö. U.

Krigsförplägnadstjänst, de omfattande
anordningar, som erfordras för att i krig förse
trupperna, särskilt de i främsta linjen
stridande, med erforderlig förplägnad. Härvid
böra i första hand krigsortens
livsmedelstill-gångar anlitas; där dessa ej äro till fyllest,
måste erforderliga förnödenheter framföras
bakifrån. K. är därvid i hög grad beroende
av befintliga förbindelser, järnvägar,
auto-mobilkolonner och i vissa lägen
vattentrans-portleder. Under alla förhållanden böra vid
trupperna finnas reservlivsmedel att
tillgripas i händelse av behov. Dessa utgöras
i första hand av reservbrödportioner
och konservportioner samt
reserv-rationer (som kunna utgöras av s. k.
hästbröd), vilka bäras av manskap och hästar
eller medföras på de fordon, som bilda varje
truppförbands träng; i denna s. k.
trupp-träng ingå dels livs medelsvagnar och
köttvagnar, dels ko k vagn a r, vilka
följa i nära anslutning till truppen och i
vilka dagens proviant även under marsch kan
tillredas. Enl. det sv.
krigsförplägnadsregle-mentet handhaves k. vid de lägre
truppförbanden av regementsintendenten med biträde
av bataljons- och kompanikommissarier. Vid
varje arméfördelning finnes ett f ö r p 1 ä
g-nadskompani, som mobiliserats av
in-tendenturtrupperna (se d. o.) och består av
två magasinskadrar, två
bagerikadrar och en slakterikader, för att
upprätta magasin, fältbagerier och
fältslakterier, ett visst antal f
örplägnadsko-1 o n n e r samt en kolonnkader för
tillfälliga förplägnadstransporter. M. B-dt.

Krigsförsäkring, se F ö r s ä k r i n g, sp. 268.

Krigsgärd, i äldre tid extra pålaga eller
bevillning till fyllande av krigets behov;
varje rekvisition i penningar, livsmedel,
persedlar o. a., som inkräktaren ålägger en i
besittning tagen landsdel. Om folkrättsliga
regler för utkrävande av dylika gärder i
ockuperat land se Lantkrigsrätt. Om
konungens rätt att enl. R. F. § 74 vid
krigs-tillfälle utskriva »förnödenheter och
tjänst-barheter» se Rekvisition.

Krigsherre kallas stundom i monarkiska
stater statsöverhuvudet i egenskap av högste
befälhavare över rikets krigsmakt.

Krigshistoria, den särskilda gren av den
historiska vetenskapen, som sysselsätter sig med
krig och fälttåg. Först på 1800-talet började
k. på ett granskande och lärorikt sätt
behandlas efter mönstret av tysken K. von
Clause-witz (se d. o.), ansedd som den förnämste
klassiske militärhistorikern. Skildringarna ha
dels omfattat k. i hela dess omfattning, dels
enstaka perioder eller särskilda fälttåg.
Sedan inom flera länders generalstaber
krigshistoriska avdelningar
organiserats, ha dessa utgivit omfattande
publikatio

Ord, som saknas under

K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 12:19:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0041.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free