- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 12. Krageholm - Lissa /
57-58

(1929) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

57 Krigskommissariat—Krigslagar 58

skränktes av Karl XI, som 1676 ersatte
riks-marsken med en president för K., och av Karl
XII, som ersatte presidenten med
general-fälttygmästaren. 1713 års kansliordning förde
flera av K:s uppgifter till K r ig s ex p e d
i-tio nen. K. återställdes genom 1719 års
R. F., kallades då åter Krigsrådet och
fick en president som chef. K. uppdelades
1723 på fyra kontor och 1782 på fem dep.
Kommandomålen överlämnades 1792 till G
e-neraladjutantsexpeditionen. K.
ersattes 1866 av
Arméförvaltning-e n. Ldht.

Krigskommissariat
(Generalkrigskom-missariat), den myndighet, som förr under
krig hade att, åtföljande armén, sörja för
dennas avlöning, förplägning och furagering.
vilka göromål numera handhavas av
intendenturen. Dess chef kallades enl. 1796
års fältförvaltningsreglemente
generalintendent. Vid varje fördelnings stab fanns
vanl. en krigskommissarie. M. B-dt.

Krigskonjunkturskatt, en partiell
inkomstskatt (se d. o.), avsedd att träffa
merinkom-ster, som tillskrivas
konjunkturförändringarna efter utbrott av (större) krig (se
Handelskris). Världskriget 1914—18
medförde sådan extra beskattning i flera länder,
bl. a. Sverige. Merinkomst och
förmögenhetsökning beskattades i de europeiska länderna
merendels på grundvalen av jämförelser med
de skattskyldigas inkomster under vissa
förkrigsår (i Förenta staterna utgick man
däremot från att en företagsvinst om 7—9 %
var normal och beskattade högre
vinstprocenter under krigsåren progressivt). Med den
allmänna prisstegringen, som innebar ett
mot-svarigt fall i penningvärdet, gjordes
inkomstökningar, som i själva verket voro rent
nominella och skenbara, skattepliktiga.
Avskrivningar och avsättningar till reservfonder m.
m. inom företagen beräknades däremot till
stor del fortfarande efter förkrigsvärden på
byggnader och maskiner m. m. Många
skatt-dragares verkliga konjunkturvinster
förbyttes med fredskrisen i förluster, som blott i
ringa grad kunde medföra skatteavdrag
eller skatterestitutioner enl. gällande lag. —
I Sverige infördes k. 1915 med en stigande
skala av 12—18 % av den inkomst av arbete,
särskilt genom rörelse, som enl. årets
taxe-ringslängd överstigit motsv. inkomster 1913
och 1914, dock endast om den skattskyldige
taxerats till 10,000 kr. inkomst,
förmögen-hetsdel oräknad. Merinkomster under 1,000
kr. voro befriade från k. Bolag beskattades
för inkomst över 5 % av kapitalet, om
inkomstprocenten översteg medeltalet för 1913
och 1914. 1916 års riksdag sänkte
skattegränsen till 8,000 kr., höjde tariffen för
skattens progression till 12—25 % för en
merinkomst av 2,000—500,000 kr. och indrog
även krigsvinst, som ingick i inkomst av fast
egendom, under skatten. Efter nya ändringar
bestämdes 1920, att taxering ej skulle äga
rum för vinst, som uppkommit efter år 1919,
varför sista uppbörden av k. skedde 1921.
Skatten inbragte till statsverket 1916—20
över 1 milliard kr. E. F. K. S-n.

Krigskonst, se Strategi, Taktik och

under art. Krigshistoria anförda
arbeten av L. Tingsten.

Krigskontraband, se Kontraband och
Sjökrigsrätt.

Krigslagar el. Kriminallag för
krigsmakten, speciallagstiftning av straff
rättsligt el. straffprocessuellt innehåll rörande
krigsmaktens personal el. i övrigt militära
förhållanden. Tidigare innefattades under k.
även författningar ang. försvarsväsendets
organisation och därmed förbundna
medborgerliga plikter (jfr Krigslagfa renhet).
Bestämmelser om förstnämnda ämne
förekomma tidigast i de hovordningar och
gårdsrätter, som under medeltiden och
nyare tidens början utfärdades av konungen
för upprätthållande av ordning bland hans
beväpnade följeslagare och eljest för
försvarsändamål sammanhållna styrkor. På 1500-talet
utbrötos härur särskilda krigs artiklar
med bestämmelser om krigstuktens
upprätthållande, till en början föga uttömmande.
Mera fullständiga äro först Gustav II Adolfs
krigsartiklar av 1621; nya dylika
författningar utfärdades 1683,- 1795 och 1798;
även särskilda sjöartiklar för
krigsmakten till sjöss ha förekommit. Krigsartiklarna
medförde en undantagsställning för
militärpersoner därigenom, att de voro underkastade
straff för överträdelse av krigslydnaden
såsom särskilda brott, att de för allmänna brott
ofta voro i krigslydnadens intresse
underkastade strängare straff än civilpersoner, att
till arten säregna straff kommo till
användning, att bestraffningsrätt tillkom icke blott
domstol utan även i viss utsträckning
militära befälhavare samt att domstolsväsendet
hade en särskild organisation med starkt
inflytande åt det militära elementet. Den
allmänna straffrättens utveckling i mildare
riktning, i synnerhet genom tillkomsten av 1864
års strafflag, föranledde 1868 en reform även
av krigslagstiftningen, med principiellt
bibehållande av dess nyss angivna egenheter: då
utfärdades strafflag för
krigsmakten, disciplinstadga och
förordning om krigsdomstolar; samtliga
dessa författningar beslötos av konungen
ensam. I samband med det senare 1800-talets
strävanden att införa allmän värnplikt blev
härefter krigslagstiftningen ytterligare
lindrad, i förening med beredande av bättre skydd
för underordnade emot missbruk av
befäls-makten (nya författningar 1881). I R. F. § 87
intogs 1882 stadgande, att riksdagen skulle
framdeles äga medverka vid stiftande av
kriminallag för krigsmakten liKsom beträffande
annan kriminallag. Under inflytande av
senare reformer inom försvarsväsendet
tillkom-mo 23 okt. 1914 de alltjämt (med vissa senare
ändringar) gällande strafflagen för
krigsmakten och lagen om
krigsdomstolar m. m. Denna strafflag, vilken
fullständigas av den s. k. militära
bestraffnings fö ro rdn inge n av 1915,
innehåller i sin 3:e del (vilken benämnes
krigsartiklarna) särskilt stränga
bestämmelser, vilka endast skola komma till användning
i krigstid eller då rikets krigsmakt eljest är
mobiliserad; dess 4:e del har i huvudsak ersatt

Ord, som saknas under

K, torde sökas under C.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Wed Jun 18 12:19:33 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdl/0043.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free