Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
Krigslagf arenhet—Krigsrätt
60
Svenska fältpostbilar.
de tidigare särskilda disciplinstadgarna.
Jämförd med sina föregångare betecknar
strafflagen för krigsmakten en fortgående
humani-sering. Inom krigsdomstolarna har det
ickemilitära, rättsbildade elementet blivit
betydligt förstärkt. — Dödsstraffets avskaffande
1921 omfattade även krigslagstiftningen; dock
har det bibehållits i krigsartiklarna. På
senare tid höjas starka röster för avskaffande,
så långt ske kan, av särskild
krigslagstift-ning. Jfr C. A. Svedelius och O. af
Geijer-stam, »Strafflagen för krigsmakten och lag om
krigsdomstolar» (kommentar, 1921). R. B-l.
Krigslagfarenhet (lat. ius militäre}. Under
denna benämning sammanfattades förr i
Sverige de delar av rättsvetenskapen, som hade
till föremål krigslagarna (se d. o.) samt de
rättsregler, som rörde försvarsväsendets
organisation och medborgarna i och för
detsamma åliggande förpliktelser och besvär.
Se H. Frosterus, »Inledning till svenska
krigs-lagfarenheten» (1765—70).
Krigsmakt, sammanfattningen av ett lands
hela väpnade styrka. I Sverige är enl. R. F.
§ 14 konungen högste befälhavare över k.
till lands och sjöss.
Krigsman, namn på varje person, som
tillhör ett lands reguljära väpnade styrka.
Krigsmannaed, ed, som förr avlades av
krigsman vid inträde i krigstjänst. Den
avskaffades 1877 (jfr Erinran).
Krigsmanshuskassan (Vadstena
krigs-manshusfond). Det kronan tillfallna
bir-gittinklostret i Vadstena anslogs av Gustav II
Adolf till en försörjningsanstalt åt gamla och
förlamade krigare. Inrättningen kom dock ej
till stånd förrän 1646 och försågs då med
inkomster såväl av hemman som av
kronotion-den m. m. 1783 indrogs krigsmanshuset, och
dess inkomster fördelades som pensioner åt
dem, som varit berättigade att intagas där.
Krigsmanshusets tidigare inkomster, numera
till större delen indragna till kronan och
ersatta med statsanslag, bilda Vadstena
krigsmanshusfond, som förvaltas av
Statskontoret. K:s statsanslag för budgetåret
1929—30 uppgår till 137,640 kr. Kapitalet
utgjorde 30 juni 1929 666,137 kr. Från K.
utbetalas, huvudsaki. till manskap och
underbefäl, pensioner och understöd.
Krigsminister, den förr vanliga ehuru ej i
grundlag förekommande titeln på statsrådet
och chefen för Lantförsvarsdepartementet.
Ord, som saknas under
Krigsområde, område till sjöss, inom
vilket krigsföretag kunna förväntas och vars
befarande därför kan medföra risk även för
neutrala fartyg. Jfr Sjökrigsrätt.
Krigspolistjänst. Krigspolis har till uppgift
att biträda vid ordningens upprätthållande
inom området för en krigförande armés
rörelser och dess bakomvarande förbindelser, att
därinom hindra rov och plundring, efterspana
och omhändertaga efterliggare m. m. I
Sverige organiseras k. dels som fält- och
etappolis, som utgöres av detektiva o. a.
polismän, dels som fältgendarm er
i-avdelningar, sammansatta av arméns
personal. M. B-dt.
Krigspost, den organisation av
postväsendet, som påkallas av krig, består av fältpost
och fästningspost ävensom den allmänna
posten inom krigsskådeplats. Vid krig inträda
förändringar även inom den del av
postväsendet, som icke utgöres av k. Redan under
Gustav II Adolfs deltagande i trettioåriga
kriget inrättades fältpost för de svenska
trupperna i Tyskland. I Sverige nu gällande,
1929 utfärdade bestämmelser i ämnet äro
meddelade i dels en förordning om
postbehandling vid krig eller krigsfara, dels
instruktion för Generalpoststyrelsen vid krig
eller krigsfara, dels ock ett
krigspostregle-mente. I Generalpoststyrelsen tjänstgör en
militärassistent, och vid mobilisering
förstär-kes styrelsen med en av K. m:t förordnad
ledamot som chef för en särskild militärbyrå.
Det åligger styrelsen att i samråd med
Generalstaben träffa alla erforderliga anstalter,
för att postverket och dess personal må i
händelse av mobilisering kunna omedelbart
i erforderlig mån tagas i anspråk för k. Vid
de flesta större fälttjänstövningar anordnas
fältpost, varvid även de fältpostbilar prövas,
som alltid stå i beredskap. E. G-e.
Krigsråd. 1. Den församling av högre
befälhavare, som en armés eller en
självständigt uppträdande truppavd:s befälhavare, då
han råkat i en farlig belägenhet,
sammankallade för att hämta råd av sina underlydande.
K. förekommo ofta under 1700-talet och voro
för vissa tillfällen t. o. m. anbefallda; med
nutidens mera snabba och avgörande
krigföring ha de kommit ur bruk. M. B-dt.
2. Ämbetsverk, se Krigskollegium.
3. Civila led. i Krigsrådet och i
Krigskollegium kallades k. liksom nu civila
byråchefer i Arméförvaltningen. Ldht.
Krigsrätt; 1. »Krigets rätt» (ius be’lli), se
lus 2.
2. Se Krigskollegium.
3. Enligt lag om krigsdomstolar och
rättegången därstädes av 1914 är k. underdomstol
vid krigsmakten. De olika krigsrätterna
kallas regementskrigsrätt (vid varje
reg:te och därmed likställt truppförband),
stationskrigsrätt (vid flottans
stationer), särskild krigsrätt samt
fältkrigsrätt (när rikets krigsmakt för annat
ändamål än övning ställes på krigsfot).
Fältkrigsrätt utgöres av fyra led., därav tre
militära och en civil; främste militäre led. är
rättens ordf, övriga k. utgöras av en
krigs-domare som ordf., två militära led. och en
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
