Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krigsrätt - Krigssjukvårdstjänst - Krigsskadeersättning - Krigsskola - Krigsskuldfrågan - Krigsspel - Krigstelegrafväsendet - Krigstidshjälp, Krigstidstillägg - Krigstillstånd - Krigstryckeri - Krigsundervisningskommissionen - Krigsvetenskaper
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Krigssjukvårdstjänst—Krigsvetenskaper
61
auditör. — Jfr Krigsdomstol,
Krigs-hovrätten och Ståndrätt. Ö-g.
Krigssjukvårdstjänst, den officiellt
organiserade sjukvården i krig. Om dess
verksamhet (upprättande av hjälpförbandsplatser,
huvudförbandsplatser, fältsjukhus,
sjukvårds-kompanier o. s. v.) se Sjukvård.
Krigsskadeersättning, av segraren i ett krig
fordrad ersättning från motparten för de
eko-uomiska förluster kriget vållat. I vidsträckt
bemärkelse kan k. innebära ersättning för
de utgifter staten fått vidkännas direkt el.
indirekt dels för täckande av
krigskostnaderna och dels till »reparation» av
krigshärjade landområden, varjämte ersättning
stundom även krävts som upprättelse för liden
oförrätt eller skada i allm. I inskränkt
bemärkelse förstås med den krigsskada, varför
ersättning kräves, den ekonomiska förlust,
som under ett krig tillfogats den enskilde
genom fientlig makts åtgärder (beskjutning,
blockad m. m.) eller egna truppers
motopera-tioner. Av detta senare slag var den k., som
segraremakterna i världskriget utkrävde av
de besegrade; se därom Skadestånd
s-f rågan. V. S-g.
Krigsskola kallas i flera länder vissa
läroverk, som ha till uppgift att utbilda
officerare. I Sverige inrättades under 1700-talet
vissa undervisningsanstalter för
officersutbildningen vid armén och flottan under
namnet kadettkårer. Gustav III:s plan att
upprätta en kadettskola förverkligades efter
hans död, då Krigsakademien 17 juni
1792 stadfästes och förlädes till
Karlbergs (se d. o.) slott nära Stockholm.
Akad:s elever kallades kadetter. Med
omväxlande 4- och 5-årig kurs fortsatte akad.
sin verksamhet som både allmän
bildningsanstalt och utbildningskurs för blivande
officerare vid såväl armén som flottan till 1802,
då den, genom att de båda lägsta klasserna
borttogos, miste karaktären av kadettskola
och fick namnet Krigsskolan. Alla
blivande officerare skulle genomgå den. Efter
Sjökrigsskolans (se d. o.) inrättande
enl. beslut av 1867 flyttades sjökadetterna
till denna. 1874 inskränktes kursen vid
Krigsskolan till 14—15 mån., och
benämningen kadett bortföll men har sedan
återupptagits. Efter 1901 års härordning blev
officerskursen 14 mån. med början i mitten
av okt. Enl. 1925 års försvarsordning har
officerskursen utsträckts till omkr. 18 mån.
(från omkr. 15 okt. ett år till i slutet av april
året därefter). Härunder fullgöra kadetterna
även under tiden från 15 juni till i början
av okt. trupptjänstgöring vid sina
truppförband. Elevantalet är beräknat till 80—85 per
officerskurs. —
Reservofficerskur-s e r sammandragas två ggr årl. och räcka
omkr. 4 mån. Elevantalet är beräknat till
omkr. 130 per år. M. B-dt.
Krigsskuldfrågan (ty. Kriegsschuldfrage),
spörsmålet om ansvaret för världskrigets
utbrott, ett historiskt fackproblem, som genom
dogmen om Tysklands och dess
bundsförvanters ensamskuld, av ententemakterna
fastslagen i Versaillestraktaten 1919. blivit av
den största aktuella politiska betydelse. —
62
Trots att det väldiga källmaterial, som
publicerats från 1919, klart visat ohållbarheten av
den s. k. skuldtesen, har man dock alltjämt
från off. franskt och engelskt håll vägrat
varje revision av denna. I Tyskland har det
blivit en nationell hederssak att söka rentvå
det egna landet från högre grad av skuld.
Särskilda organisationer ha i detta syfte
upprättats. Den viktigaste är Zentralstelle
für Erforschung der Kriegsursachen i Berlin,
som förestås av Alfred v. Wegerer och bl. a.
utger månadspublikationen Die
Kriegsschuld-frage. En fransk motsvarighet är
Biblio-thèque et musée de la guerre i Vincennes
under prof. Pierre Renouvin. — En
översiktlig redogörelse för k:s viktigaste problem
(med rik bibliogr.) är art. »War guilt» i
»En-cyclopædia britannica» (14:e uppl. 1929). Jfr
Världskriget, förhistoria. Ä. S-n.
Krigsspel, en på en karta utförd
krigsoperation eller krigshandling, varvid trupperna
föreställas av brickor el. figurer, gjorda i
kartans skala. K. sattes i system i
Tyskland på 1820-talet. I
fästningskrigs-spelet söker man ge en bild av
fästnings-kriget och i sjökrigsspelet en dylik
av sjökriget. C. O. N.*
Krigstelegrafväsendet, se Fälttelegraf.
Krigstidshjälp, Krigstidstillägg, se D y
r-tidstillägg.
Kiigstillstånd. 1. Tillstånd mellan två el.
flera stater, då det normala fredliga
förhållandet dem emellan upphört att vara rådande.
Om rättsverkningarna av k:s inträde se
Lantkrigsrätt och Neutralitet. —
2. I en fästning innebär k., att
kommendanten tager befälet över alla
besättningstrup-per och vidtager för fästningens försvar
nödiga åtgärder. Därmed följer, då fästningen
hotas med anfall, proklamerandet av
belägringstillstånd (se d. o.) med
utsträckning i visst avseende av kommendantens
be-fälsmakt även till civila myndigheter och
personer.
Krigstryckeri, för användning hos trupper
i krig avsett tryckeri. Om äldre svenska
sådana se Fälttryckeri. Numera har
Generalstabens litografiska anstalt förpliktelse
att i händelse av mobilisering ställa
tryck-materiel och folk, för uppsättande av k., till
statens förfogande.
Krigsundervisningskommissionen har jämte
inspektören för militärläroverken högsta
inseendet över Krigsskolan, Artilleri- och
ingenjörhögskolan, Krigshögskolan och arméns
un-derofficersskola. Dess ständiga led. äro chefen
för Generalstaben, inspektören för artilleriet,
chefen för Fortifikationen och inspektören för
militärläroverken. Såsom led. vid behandling
av frågor, som beröra Krigsskolan m. fl., ingå
resp, chefer. Då frågor förekomma om
utbildning vid något av militärläroverken av
personal, tillhörande marinen, ingår i k. en
regementsofficer vid marinen. Såsom ordf,
förordnas en av k:s ständiga led. M. B-dt.
Krigsvetenskaper, vetenskaper, som
avhandla krig och krigföring, krigshistoria,
krigskonst (strategi och taktik),
sjökrigskonst, vapenlära, krigsbyggnadskonst,
luftkrigskonst m. fl.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
