Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
63
Krigsvetenskapsakademien—Krim
64
Landskapsbild från södra Krim. Kustslätten och. en sträcka av
Jaila-bergen.
Krigsvetenskapsakademien stiftades 1796
under namn av Svenska kr i g s m a
n-nasällskapet, vilket som sitt valspråk
antog »Fäderneslandets försvar». Sitt nuv.
namn fick akad. 1805. K:s ändamål är att
främja krigsvetenskaperna, att följa dessas
utveckling och att genom tryckta skrifter
sprida kunskaper inom armén och marinen.
K. delas i två klasser; den första innefattar
de akad:s led., som inneha generals- eller
amiralsgrad eller inväljas i klassen, den
andra övriga led.; utländska led. kunna
inväljas. Led. äro fördelade på sju avd. (efter
ämnen). K. sammanträder vanl. åtta ggr årl.
Högtidsdagen firas 12 nov., årsdagen av
Svenska krigsmannasällskapets första
sammankomst. K. utger Krigsvet.-akad:s Handl.
och Tidskr. C. O. N.*
Krikon, bot., se Plommon.
Krim, ry. Krym, autonom socialistisk
sovjetrepublik (K. A. S. S. R.) i sydligaste europ.
Ryssland, omfattande den i Svarta havet
utskjutande halvön Krim (se kartan vid art.
Ryssland); 25,310 kvkm, 714,081 inv.
(1926; 28 inv. per kvkm), därav 53,9 %
storryssar, 26,1 % tatarer, 4,7 % ukrainare, 5,9 %
tyskar och 3,1 % judar.
Krim el. Tauriska halvön
ligger mellan 44° 23’ och 46°
21’ n. br., sammanhänger med
fastlandet medelst det 5—7
km breda Perekopnäset och
skiljes därifrån av Azovska
sjön med Jenikalesundet i ö.
och Karkinitviken i v.
Landtungan Arabat (nära 110 km)
avsnör i n. ö. Sivasjlimanen
från den egentliga Azovska
sjön. Halvön upptages i n. av
Pontiska slätten, en skoglös
stäpp med mer än 400
saltsjöar. Tatarer draga här
omkring med sina får- och
hästhjordar. Södra K. övertväras
längs kusten av Jailabergen,
en fortsättning på Kaukasus.
De sträcka sig 150 km från
Balaklava till Kefe, stupa på
sydkusten brant ned mot den
smala kustremsan eller i
havet och bilda här ett vilt och
praktfullt landskap. Floder,
bl. a. Alma, söka sig väg i tvärdalar. Bergens
högsta toppar äro Roman kosj (1,541 m
ö. h.) och Demir kapu (1,538 m), nära Jalta.
Sydkusten av K., »ryska Rivieran», har ett
milt klimat (årsmedeltemp. i Jalta 13,4° C)
med den största nederbörden under dec.
Lagerträd, cypresser, palmer, äppel-, oliv- och
fikonträd trivas här, högre uppför
bergssluttningarna bok-, ek- och barrskogar.
Krim-vinet odlas sedan gammalt. På K:s sydkust
ligga villor och palats (Livadia, Oreanda)
samt många förnämliga badorter (Eupatoria,
Jalta). På Kertjhalvön finnas
järnmalms-lager och oljefält.
I republ. K. äro tatariska och ryska
officiella språk, över muhammedanerna på K.
står en mufti. Huvudstad är Akmetjet (förr
Simferopol; 86,562 inv.); övriga större städer
äro hamnarna Guesleve (Eupatoria), Achiar
(Sevastopol), Krasnoarmejsk (Jalta), Kefe
(Feodosia) och Kertj. E. L-r.
Historia. Halvöns namn var under antiken
T auris el. Chersonesus taurica; sedan omkr.
600 f. Kr. koloniserades kusten av greker.
K. ingick från perserkrigen i Bosporanska
riket (se d. o.), som 47 f. Kr. erövrades av
romarna. Under folkvandringarna
översvämmades K. bl. a. av goter, hunner och kazarer.
640 införlivades K. med Bysantinska riket
och erövrades 1237 av tatarerna. Under
medeltiden upprättade särskilt genuesarna på
sydkusten betydande handelsplatser. Efter
1450 intogs K. av turkarna, som därefter
styrde landet med tatarkaner som vasaller.
Genom freden i Kütschük Kainardscha 1774
måste turkarna avstå från K., som 1783
annekterades av Ryssland. Om striderna på K.
1854—56 se Krimkriget. Efter
bolsje-vikrevolutionen 1917 bildades på K. en
tata-risk republik. Några platser besattes april
1918 av tyska trupper, som nov. s. å. ersattes
av ententetrupper; dessa hemkallades
sommaren 1919, då bolsjevikregering insattes.
Efter Denikins nederlag våren 1920
organiserade general Wrangel på K. en sydrysk
Ord, som saknas under K,
torde sökas under C.
Tatarkvarter i en småstad på Krim.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
