Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
Krimkriget
68
Slaget vid Inkerman. Samtida träsnitt.
fordringar om skyddsrätt över sultanens
kristna undersåtar febr. 1853 avböjts av
Turkiet (maj), började ryska trupper i juli besätta
Donaufurstendömena (Moldau och Valakiet).
England, Frankrike, Österrike och Preussen
sökte förgäves medla på en konferens i Wien,
oeh då ryssarna lämnade Turkiets uppmaning
att utrymma de besatta områdena utan
avseende, inträdde okt. 1853 krigstillstånd mellan
Ryssland och Turkiet. Några händelser av
större vikt timade dock ej på landfronten vid
D<5-nau. Desto större uppseende väckte det, i
synnerhet i Västeuropa, att ryska
Svartahavs-flottan 30 nov. i Sinopes hamn tillintetgjorde
en turkisk eskader. England oeh Frankrike
träffade i dec. en överenskommelse, att deras
flottor skulle segla in i Svarta havet för att
hindra nya ryska angrepp på Turkiet, och då
Ryssland ej utrymde Donaufurstendömena,
inträdde 27—28 mars 1854 krigstillstånd
mellan Ryssland och England-Frankrike.
Ryssarnas försök att genom en hastig fram-
Det engelska lätta kavalleriets anfall vid Balaklava. Samtida träsnitt.
ryckning intaga
Konstantin-opel misslyckades, och då en
engelsk-fransk armé
landstigit i Varna och framryckt
mot den av ryssarna
belägrade fästningen Silistra,
upphävde dessa i juni
belägringen och utrymde
Donaufurstendömena. De förbundnas armé
förblev en längre tid
overksam men överfördes i början
av sept. till Krim, där omkr.
60,000 man, därav omkr. 30,000
fransmän, 24,000 engelsmän
och 6,000 turkar, landsattes
vid Eupatoria på v. kusten.
Därefter ryckte de fram i
sydlig riktning mot den stora
befästa krigshamnen
Sevasto-pol och slogo ryssarna under
Mensjikov vid floden Alma
20 sept. De allierade
fortsatte förbi (s. ö. om)
Sevas-topol och bemäktigade sig
hamnen Balaklava, varifrån de kunde
upprätthålla förbindelser med sina hemland.
Vid utgången av sept. var fästningen
innesluten förutom på den norra sidan, som de
allierade aldrig lyckades avstänga, så att
ryssarna alltjämt kunde tillföra fästningen
nya trupper och förnödenheter. Inloppet till
Sevastopols hamn hade ryssarna spärrat
genom att sänka flera krigsfartyg. Ryssarnas
fältarmé anföll flera gånger de belägrandes
högra flank (vid Balaklava 25 okt. 1854,
vid Inkerman 5 nov. s. å. och under
belägringens sista skede vid bäcken T j e
r-naja 16 aug. 1855) men slogs tillbaka.
Sevastopols belägring utfördes under ofantliga
svårigheter, och sjukdomar härjade
fruktansvärt bland de allierades trupper, vilka dock
ökades oavlåtligt; de förstärktes även av
närmare 15,000 man från konungariket Sardinien,
som jan. 1855 slutit sig till de förbundna. Efter
noggranna förberedelser gjordes 8 sept. 1855
ett allmänt anfall mot fästningen. Detta
blev på alla punkter
tillbaka-slaget med undantag av
hu-vudanfallspunkten, slutvärnet
vid Malakovtornet, där
Mac Mahon lyckades tränga
in. Ryssarna sprängde övriga
fort och intogo en ny
ställning n. om fästningen.
Samtidigt pågick kriget
även på andra håll. I Mindre
Asien opererade ryssarna med
framgång och intogo nov.
1855 efter lång belägring
fästningen Kars. I Östersjön
uppträdde sommaren 1854 en
engelsk flotta, förstärkt med en
fransk eskader, varvid
Bomar-sund på Åland besköts och
förstördes. En ny
flottexpedition 1855 ledde blott till
fruktlös bombardering av Sveaborg.
Såväl i Ryssland som i
Frankrike var man nu benägen för
fred. Den slöts i Paris 30
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
