Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krimkriget - Krimmer - Krimmitschau, Crimmitschau - Kringen el. Kringelen - Kingen, Olav - Kringsjaa - Kringsjuka - Krinolin - Kris (vändpunkt) - Kris (dolk) - Krisa el. Krissa - Krishna - Krishnamurti - Krisla - Krislära
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
69
Krimmer—Krislära
70
mars 1856; Ryssland skulle ej få underhålla
ör logsflotta i Svarta havet och ej
återuppbygga befästningarna vid Sevastopol (ej heller
Bomarsund på Ålandsöarna).
Donaufursten-dömena, av vilka Moldau vidgades med en
del av Bessarabien, blevo fullt oberoende
under sultanens blott nominella suzeränitet. De
kristna inom Turkiet skulle åtnjuta full
medborgerlig likställighet med sultanens
muhammedanska undersåtar. — Litt.: Eng. monogr.
av A. W. Kinglake (8 dir, 1863—87); fr.
monogr. av C. F. M. Rousset (2 dir, 1877); M. M.
Borodkin, »Kriget vid Finlands kuster 1854
—55» (1905); om Oskar I:s politik under K.
jfr sv. monogr. av C. Hallendorff (1918) och
fr. monogr. av A. Cullberg (2 bd, 1912, 1926;
recension i Hist. Tidskr. 1929). M. B-dt.
Krimmer, vävd pälsimitation, liknar
per-sian; uppkallad efter halvön Krim.
Kri’mmitschåu, Crimmitschau, stad i
ty. fristaten Sachsen, vid Pleisse, 60 km s. om
Leipzig; 26,836 inv. (1925). Textil- och
maskinindustri.
Kringen el. K r i n g e 1 e n, bergpass i
Gud-brandsdalen, Norge, se Skottertåget.
Kringen, Olav, norsk tidningsman (f. 1867).
Utvandrade 1887 till Nordamerika, blev där
folkskollärare och utgav tidningar. K.
återvände 1897 till Norge, där han sedan verkat
som socialdemokratisk journalist och
broschyrförfattare. Han medarbetade till 1919
i Social-Demokraten (1903—05 dess red.),
slöt sig vid partisprängningen 1921 till det
nystiftade Norges social-demokratiske
arbei-derparti och har sedan medarbetat i dess
press. M. H.
Kringsjaa [-Jå], norsk tidskrift, utkom 2
ggr i mån. 1893—1910 och innehöll urval (i
övers.) av utländska politiska och
vetenskapliga tidskrifts- och tidningsartiklar.
Kringsjuka, hjärnsjukdom hos får, någon
gång även hos nötkreatur; beror på s. k.
biåsmask (Coenurus cerehralis), som lever som
parasit i hjärnan. Ägg av binnikemasken
(Taenia coenurus), som förekommer hos
hunden, avgå med träcken och upptagas av fåren
vanl. på betesmarken. K. kännetecknas
särskilt av vissa tvångsrörelser: djuren gå ofta
i krets eller vältra sig åt ena sidan. Oftast
angripas unga får, och k. leder i regel till
döden inom 4—6 veckor, sedan de nämnda
symtomen börjat visa sig. Vid slakt av djur,
som haft k., bör hjärnan oskadliggöras, helst
brännas. E. T. N.
Krinolin (fr. crinoline, urspr. tageltyg, bl. a.
i underkjolar), underkjol av glest sittande
ringar av fiskben, rotting eller fina
stålfjädrar, som utspänna klänningen. K.
infördes 1856 i Frankrike och härskade i
Europa till omkr. 1868. Jfr Dräkt, sp. 27
och bilder där. (A. Lwn.)
Kris (grek. kri’sis, åtskiljande; avgörande),
genomgripande vändning, vändpunkt;
ödesdiger rubbning i någots jämna förlopp.
1. (Med.) Inom den nutida medicinen
förstår man med k. den gynnsamma vändningen
i en akut febersjukdom, som ger sig till känna
genom en hastig sänkning av den stegrade
kroppstemp. och pulsfrekvensen. Den förra
kan på ett halvt dygn el. mindre falla flera
grader och på denna korta tid återgå till det
normala el. t. o. m. sjunka under normal nivå.
Samtidigt brukar en livlig svettning inställa
sig och patientens subjektiva befinnande
ändras till det bättre. Den oro, som patienten
känt under feberstadiet, övergår i lugn, och
sömnen blir ostörd. Som ex. på en sjukdom,
som ofta slutar med k., må nämnas vanlig
akut lunginflammation. K. brukar här infalla
på 5:e—9:e dagen. Även vid andra
infektionssjukdomar inträffar k. ofta på dylika
bestämda tider. — Detta sistnämnda fenomen
och krisens frappanta samband med
sjukdomens vändning till det bättre torde väl vara
anledningen till att k. var en av den grekiska
medicinens förnämsta grundbegrepp, ur
vilket en hel lära, krisläran, utvecklade sig.
Motsatsen till krisis är lysis (lösning),
varmed man menar, att kroppstemp:s sjunkande
går sakta. Det klassiska ex. på en
febersjukdom, som går till hälsa under lysis, är vanlig
nervfeber (typhus abdominalis). H. B-d.
2. Se Handelskris.
Kris, se Dolk.
Krisa el. K r i’s s a, urgammal forngrekisk
stad i landskapet Fokis, mellan Delfi och
havet. Att invånarna i K. utkrävde skatt av
pilgrimerna till Delfi framkallade det s. k.
första heliga kriget (se Delfi, sp. 678). K.
förstördes då. A. M. A.*
Kri’shna, se K r i s n a.
Krishnamurti, en av förgrundsfigurerna i
den moderna teosofien (f. 1896 el. 1897 i
Madanapalle i s. Indien inom bramankasten).
Han upptäcktes av Annie Besant (se d. o.),
som i K. såg en inkarnation av samma ande,
som förut varit inkarnerad i Buddha och
Jesus av Nasaret. Hon lät uppfostra K. av
den teosofiske författaren C. W. Leadbeater,
vilken sedermera i en serie artiklar redogjort
för K:s tidigare födelser ända till 21,000 år f.
Kr. 1910 utkom »Vid Mästarens fötter», som
tillskrives K. men säkerligen till största delen
stammar från Leadbeater el. fru Besant. 1911
grundades i Benares orden Stjärnan i öster,
som hade till uppgift »att samla alla, som tro
på Världslärarens närvaro i världen, och att
arbeta med Honom för att förverkliga Hans
ideal». Orden fick stor utbredning och
räknade inom kort 70,000 medl. Kort därpå
begav sig K. till Europa, där han vistades
för studier till 1921, då han återvände till
Indien. 1925 framträdde han med ett stort
budskap till mänskligheten, i vilket han
förklarade: »Jag tillhör alla människor, alla,
som verkligen älska, alla, som lida. Om du
vill vandra, måste du vandra med mig, om
du vill förstå, måste du se genom mina ögon,
om du vill känna, måste du känna genom
mitt hjärta». 1927 omorganiserades orden för
att 1929 alldeles upplösas; K. förklarade, att
hans mål ej kan nås genom några yttre
organisationer. — K. har utgivit flera skrifter
och diktsamlingar, av vilka de förnämsta äro
»The path» (1924), »The kingdom of
happi-ness» (1927), »The search, poems» (s. å.),
»Temple talks» (s. å.), »The immortal friend»
(1928) och »Life in freedom» (s. å.). E. B-m.
Krisla, hot.,, se Ålandsrot.
Krislära, med., se Kris 1.
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
