Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kristidskommissioner - Kristidslagstiftning - Kristiern Bengtsson, 1. d. ä. - Kristiern Bengtsson, 2. d. y. - Kristiern Nilsson - Kristiern Pedersen - Kristi födelse - Kristi förklaring - Kristi himmelsfärdsdag - Kristiinankaupunki - Kristi lekamens fest el. Helga lekama dag - Kristina (dansk, svensk och norsk drottning) - Kristina (svenska drottningar)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101 Kristidslagstiftning—Kristina 102
Om statens arbetslöshetsko
m-mission (förk. A. K.) se Arbetslöshet.
Av övriga kristidskommissioner må
endast omnämnas statens
krigsförsäk-ringskommission, vars uppgift var att
för statens räkning bedriva riskförsäkring
av fartyg och laster, finansrådet, som
övervakade kapitalexporten, samt statens
odlingskommitté, som under de
senare krigsåren verkade för igångsättande av
nyodlingar och jordförbättringar.
Litt.: Off. verksamhetsberättelser ha
utgivits av livsmedelskommissionen (för åren 1914
och 1915), industri- och
bränslekommissionerna ävensom arbetslöshetskommissionen
(åren 1914—24). — Redogörelse för hela
kom-missionsväsendet innehålles i K. Hildebrands
»De svenska statsmakterna och krigstidens
folkhushållning» (5 bd, 1916—20). — Den bästa
översikten återfinnes i det i
Carnegiestiftel-sens serie under redaktion av prof. E. F.
Heckseher utg. samlingsverket »Bidrag till
Sveriges ekonomiska och sociala historia under
och efter världskriget» (2 bd, 1926). H. H-n.
Kristidslagstiftning kallas det komplex av
lagar med begränsad giltighetstid, som i alla
länder, neutrala likaväl som krigförande,
tillkom som en följd av världskriget. Den
formella rättsgrunden för denna lagstiftning var
i de flesta länder särskilda, av
representationen antagna fullmaktslagar, genom vilka den
verkställande statsmakten bemyndigades att
på egen hand utfärda rättsregler för
varjehanda förhållanden i samband med
krigföringen, resp, uppehållandet av neutraliteten.
I Sverige däremot tillkommo visserligen
några av de betydelsefullaste kristidslagarna
genom samverkan av konung och riksdag,
men de flesta utfärdades av konungen enl.
R. F. § 89. K. innebar statens ingripande i
en mångfald avseenden på näringslivets och
den enskilda samlevnadens områden. Utom
förfogandelagarna (se d. o.) hörde
till k. bl. a. en stor mängd föreskrifter om
utrikes handel, förbud mot överlåtelse av
tonnage, lagstiftning mot hyresstegring och
livsmedelsocker, ransoneringsförordningar m. m.
Ang. förslaget om allmän tjänsteplikt se
Civil värnplikt. K. uppbars endast delvis
av det allmänna rättsmedvetandet, som
därjämte förslappades genom den ständiga
strömmen av nya ingripanden, vilka gjorde det
svårt för den enskilde att även med god vilja
iakttaga utfärdade förbud. Efter återgången
till lugnare förhållanden avvecklades k. i
Sverige så gott som fullständigt. — Se K.
Hildebrand, »De svenska statsmakterna och
krigstidens folkhushållning» (5 bd, 1916—
1920). H. H-n.
Kristiern Bengtsson. 1. K. B. d. ä.,
riksråd, deltog i resningarna 1464 och 1469, se
Oxenstierna. — 2. K. B. d. y., riksråd
(d. 1520), se Oxenstierna.
Kristiern Nilsson, drots, se Vasaätten.
Kristiern Pedersen, dansk författare (omkr.
1480—1554). Blev som ung kanik i Lund,
sedan magister i Paris, där han 1510—15 var
litterärt verksam. K. utgav en latinsk-dansk
ordbok, smärre latinska och danska skrifter
och den s. k. »Jærtegnspostil» (1515). Genom
lundaärkebiskopen Birger Gunnersens
förmedling erhöll K. en handskrift av Saxos
latinska Danmarkskrönika, utgav den 1514
och blev härigenom särskilt berömd.
Hemkommen 1515, blev K. 1522 kansler hos
ärkebiskop Johan Weze i Lund. Som
anhängare av Kristian II sökte K. 1525 skydd
hos Sören Norby och vistades 1526—31 hos
Kristian i Nederländerna. K. slöt sig nu
till reformationen och översatte Nya
testamentet (tr. i Antwerpen 1529, ny uppl. 1531),
Psaltaren och småskrifter av Luther. Då
Kristian II blivit fången, fick K. 1532
tillstånd att bo i Malmö som boktryckare; han
utgav bl. a. läkarböcker och krönikor.
Under grevefejden stod han åter på Kristian
II:s sida men fick nåd 1536, sålde
boktryckeriet och flyttade 1541 till Köpenhamn. På
kungligt uppdrag översatte K. bibeln (färdig
1543, tr. som »Kristian III:s bibel» 1550).
Sin sista tid var han stundom sinnesförvirrad.
Ehuru ej någon självständig litterär
begåvning, har K. genom sina skrifters historiska,
religiösa och pedagogiska ämnen och klara stil
samt genom sin verksamhet som boktryckare
och även bokhandlare spelat en ofantligt
viktig roll för dansk språk- och
litteraturutveckling. Hans danska skrifter äro utg. av C. J.
Brandt och R. Th. Fenger (5 bd, 1850—56).
Litt.: Da. monogr. av C. J. Brandt 1882; L.
Weibull i Skånska Samlingar, 4 : 2, 1894—95
(tr. 1897); L. Nielsen i Nord. Tidskr. för
Bok-och Biblioteksväsen 1918; monogr. om Malmö
läroverk av S. Schartau (1929). B. H-d.
Kristi födelse, se Jesus Kristus och
Kronologi.
Kristi förklaring, teol., se Förklaring 2.
Kristi himmelsfärdsdag, kyrklig högtid, som
firas torsdagen i sjätte veckan efter påsk.
Nämnes i apostoliska konstitutionerna och
ägde omkr. 400 allmänt burskap. A. G-w.
Kri’stiinankaupunki, fi. namn på
Kristine-stad.
Kristi lekamens fest el. Helga lekarna
dag (lat. Fe’stum Co’rporis Chri’sti, fr.
Féte-Dieu, ty. Fronleichnamsfest), romersk-katolsk
kyrkofest, införd under 1200-talet för att fira
brödets förvandling till Kristi lekamen vid
mässan. K. högtidlighölls med processioner
och dramatiska framställningar av den heliga
historien och utgör ännu en av den romerska
kyrkans mest uppmärksammade
högtidsdagar. Den firas torsdagen efter
trefaldighets-söndag. A. G-w.
Kristina (da. Christine), dansk, svensk och
norsk drottning (1461—1521), dotter till
kurfurst Ernst av Sachsen. Hon gifte sig 1478
med sedermera konung Hans. K. gjorde sig
mest känd genom sitt ihärdiga försvar av
Stockholms slott mot svenskarna okt. 1501—
maj 1502, medan Hans var i Danmark. Efter
kapitulationen hölls hon halvtannat år fången
i Sverige. Hon var intresserad av litteratur
och konst, stiftade kloster och understödde
religiös litteratur. K:s
hovhållningsräkenska-per utgåvos 1904 av W. Christensen. P. E-t.
Kristina, svenska drottningar. Kristina
hette både Erik den heliges gemål, enl.
Knyt-lingasaga dotterdotter till Inge d. ä., och
Karl Sverkerssons gemål, som uppges ha va-
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
