Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
133
Krivoj Rog—Kroatien
134
vet brutit in över s. Sverige,
och vid dess största
utbredning har dess strand
sannolikt gått igenom s. Halland,
sydligaste Småland och
mellersta Blekinge.
Kritavlag-ringar finnas fast anstående
i Skåne, Blekinge och
Halland (jfr Blekinge,
Halland och Skåne, geologi).
Den äldsta del av k., som
man nått vid djupborrningar
strax utanför Köpenhamn, är
mellersta senon. På Bornholm
finnas delar av cenoman,
turon och senon representerade.
Danien är i Danmark och
Skåne utbildad som kokkol
it-kalk (Saltholmskalk och
»ble-gekridt»), bryozokalk (se d. o.)
och korallkalk (Faksekalk, se
d. o.). — Nordamerikas krita
innehåller såväl marina som
terrestra bildningar. De
senare ha rikliga lämningar av
saurier, t. ex. Morrisonformationen i
Colorado med de jättelika dinosaurierna (se d. o.),
Atlant osaurus, Diplodocus m. fl.,
Niobrarafor-mationen med mosasaurier, flygödlor
(Pterano-don) och fåglar (Hesperornis och Ichthyornis)
och Laramieformationen med det egendomliga
släktet Triceratops (se D i n o s a u r i e r, sp.
950 ff. jämte bild på plansch). K. A. G.
Krivoj Rog, ukr. K rivi j Rig,
kretshuvudstad i s. Ukraina, Sovjetryssland, vid
Saksagans inflöde i Ingulets; 30,720 inv. (1926).
Medelpunkt i ett rikt bergverksdistrikt.
1926/27 utvunnos i detta 3.818,765 ton
(i medeltal 62—67-procentig) järnmalm el. 79
% av Sovjetrysslands totalproduktion. Inom
bergverksdriften sysselsättas omkr. 5.800 arb.
Krizanic [kri-§a’nitj], J u r a j, kroatisk
författare (omkr. 1618—83), länge verksam i
Ryssland. K:s mål var att söka ena slaverna till
ett språk, en stat och en lära (den katolska),
och han betraktas som den förste panslavisten.
1659 kom han till Moskva och trädde i rysk
tjänst men förvisades 1661 till Tobolsk och
fick först 1676 återvända till Moskva. Följ,
år räddade han sig ur Ryssland, var en tid
dominikanmunk i Vilna och dog i den polska
hären framför Wien 1683. K:s viktigaste
arbete är hans statslära, »Politika» (delvis
utg. 1859—60). Han skrev även en slavisk
grammatik, resebeskrivningar m. m. Kroat,
monogr. av V. Jagic (1917). A. A-t.
Krka [ko’rka], flod i Dalmatien (se d. o.,
med bild sp. 383).
Krn [korn], it. Monte Ner o, bergmassiv
inom Juliska alperna, i n. ö. Italien, mellan
övre Isonzo och övre Sava samt mellan
Tol-mino (ty. Tolmein] och Plezzo (Flitsch); högsta
toppen når 2,245 m ö. h. — Större delen av
K. ingick under världskriget i österrikiska
försvarslinjen vid Isonzo; se Italienska
krigsskådeplatsen.
Kroasèra (fr. croiser}, korsa, blanda raser.
Kroater, inhemskt namn hrvati, sydslavisk
folkstam, uppgående till omkr. 4 mill., mest
bosatta i Kroatien och angränsande delar av
Ord, som saknas under
Berglandskap. Velebit, Kroatien.
v. Jugoslavien, till allra största delen,
romerska katoliker. Under trettioåriga kriget
funnos på kejserliga sidan lätta ryttare,
kallade k., till en mindre del dock bestående
av ungrare. — Om k:s språk och litt. se
Serbokroatiska språket och
litteraturen. Jfr Balkanhalvön, sp.
781. _ A. A-t.
Kroatien, kroat. Hrvatska, område i n.
Jugoslavien, v. delen av Kroatien-Slavonien.
Under romarväldet ingick K. i provinsen
Pannonia och kom vid delningen 395 till
Västromerska riket. Landet intogs 489 av
östgoterna, 535 av lustinianus, 568 av
ava-rerna och omkr. 630 av kroaterna. Större
delen av landet lydde en tid under Frankiska
riket och fick kristendomen från Rom. Den
kroatiske fursten Tomislav (reg. omkr. 910—
928) antog omkr. 925 kungatitel; flera av
hans efterträdare voro fruktade sjökonungar.
1091 utdog den inhemska kungaätten, och K.
förenades med Ungern närmast i
personalunion. Efter turkarnas seger vid Mohåcs
(1526) gick alltmera av östra K. förlorat till
turkarna, trots att gränsländerna
organiserats som ett särskilt militärdistrikt, kallat
Militärgränsen; genom freden i Karlowitz.
Kroatiska folktyper.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
