Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kronologisk—Kronopark
171
ningarna må även nämnas den filippiska
epoken, från Alexander den stores död,
uppkallad efter hans efterträdare Filip
Arri-daios, 324 f. Kr.
Hos araberna begagnas en cykel om 30 år,
innehållande 19 vanliga år och 11 skottår.
Turkarna begagna utom den muhammedanska
tideräkningen (se H i d j r a och Kalender)
även en annan, som på ett ganska invecklat
sätt är sammansatt av denna och av den
kristna tideräkningen.
Litt.: Bland äldre arbeten märkes t. ex.
»Vart de vérifier les dates» (1750; flera
uppl.). Nyare arbeten äro Idelers klassiska
»Handbuch der mathematischen und
techni-schen Chronologie» (1825—26); Wislicenus,
»Astronomische Chronologie» (1895); F. K.
Ginzel, »Handbuch der mathematischen und
astronomischen Chronologie» (3 bd, 1906—
14); J. Steenstrup, »Tidsregning» (1908); R.
Schram, »Kalendariographische und
chrono-logische Tafeln» (1908); H. Grotefend,
»Zeit-rechnung des deutschen Mittelalters und der
Neuzeit» (1891—98) och »Taschenbuch der
Zeitrechnung» (1898; 6:e uppl. 1928); J. F.
Schroeter, »Haandbog i kronologi» (1923; jfr
recension i Ilist. Tidskr. 1923); N. Beckman,
»Tideräkning och historia» (1926). Om svensk
tideräkning se E. Hildebrand, »Den svenska
tideräkningen 1700—1712» (1882); Fr.
Gold-scheider i Jahresberichte des
Luisenstädti-schen Realgymnasiums zu Berlin 1898; K. G.
Westman i Hist. Tidskr. 1904; E. Brate i
Högre Allmänna Läroverkets på Södermalm
Ärsredogörelse 1908; A. Lindhagen i
Vet.-akad:s Arkiv för Matematik, bd 4 (1908) och
5 (1909), samt i Hist. Tidskr. 1922. B-d.
2. Förhistorisk kronologi. För
åstadkommande av tidsbestämningar inom
förhistorisk tid är forskningen beroende av
föremålsfynd främst från boplatser och
gravar. Genom att aktgiva på
fyndomständigheter, ss. de olika föremålens läge i på
varandra följande geologiska skikt eller olika
kulturlager, samt med hjälp av t y p o 1
o-g i e n — som är utvecklingslärans
tillämpning på alstren av mänskligt arbete och
visar hur en föremålsform utvecklas ur em
annan tidigare, så att hela serier bildas — kan
man komma fram till en kunskap om de olika
föremålens ålder i förhållande till varandra,
en s. k. r e 1 a t i v k. Den absoluta k.
ger ett tidsbegrepp, uttryckt i ett visst antal
år i förhållande till ett fixerat årtal, ss.
Kristi födelse. För de avlägsnaste tiderna
får den förhistoriska forskningen helt lita
till geologiska bestämningar. Så snart
skriftliga minnesmärken av historiskt innehåll
uppträda i de äldsta kulturländerna, gives en
ny möjlighet till absolut tidsbestämning även
i avlägsnare länder genom de
handelsförbindelser, som redan mycket tidigt föra olika
föremål från ett land till ett annat. Ett i en
grekisk grav funnet daterbart föremål,
dit-fört från Egypten, daterar sålunda också de
grekiska föremålen i samma grav. Påvisbara
kontakter mellan Grekland och Norden vid
motsv. tid göra den egyptiska k. fruktbärande
också för Norden etc. Den förhistoriska k:s
tre stora huvudepoker äro sten-, brons- och
172
järnåldern, en periodindelning, som skapats
av danska, nordtyska och svenska forskare
(Thomsen, Danneil, B. E. Hildebrand, O.
Montelius). Arbetsmetoder och
huvudindelningar ger O. Montelius i »Tidsbestämningar
inom bronsåldern» (i Vitt. akad:s Handl.
1885), i sina kronologiska avh. i Sv.
Forn-minnesfören:s Tidskr., VIII—X (1891—93,
1896, 1900), i »Die Chronologie der ä Itesten
Bronzezeit in Nord-Deutschland und
Skandinavien» (i »Archiv für Anthropologie». 1900)
samt i »Die typologische Methode; die älteren
Kulturperioden im Orient und Europa» (I
1903, II 1916—23); jfr dock de absoluta
oe-stämningarna i O. Montelius, »Minnen från
vår forntid» (1917). H. R-h.
Kronologisk, som hör till kronologi; ordnad
i tidsföljd.
Kronolänsman el. Länsman. Länsmän
omnämnas redan i landskapslagarna. De hade
vidsträcktare myndighet i Svealand än i
Götaland. På vissa orter kallades de s o k n a r e,
husabymän el. syssloman. De hade
till uppgift bl. a. att förvalta kronogodsen,
uppbära skatter, åtala, häkta och verkställa
straff samt voro biträden till kronofogden.
Enl. instr. 10 nov. 1855 hade de bl. a.
uppsikt över allmän ordning och säkerhet,
verkställde häktning och biträdde vid fångars
forsling. Vid landsstatens omorganisation
1918 ersattes de av landsfiskaler. Ldht.
Kronomagasln, se Magasinsstaten.
Kronomarker, äldre namn på de vidsträckta
öde trakterna i n. Sverige. Jfr K r o n
o-s k o g och Kronoöverloppsmark.
Kronomèter, se U r.
Kronoombud, person, som bevakar kronans
rätt vid förrättningar eller i rättegångar.
Kronopark, skogsområde, vartill staten har
både ägande- och nyttjanderätt och som står
under skogsstatens omedelbara vård och
förvaltning. Domänstyrelsen har att som
överstyrelse ordna och övervaka
skogshushållningen på k. (k. f. 26 jan. 1894, instr. för
domänverket 11 febr. 1921). — Sedan större
delen av de äldre kronoparkerna sålts på
1820- och 1830-talet, ha fr. o. m. 1860-talet
de kvarvarande efter hand ökats betydligt
och nya i stor omfattning tillkommit såväl i
de norra orterna vid avvittringar och
storskiften där samt genom återfall till staten
av vanhävdade nybyggen som i övriga
landsdelar genom att lämplig skogsmark blivit
avsatt, dels vid de för statsverket föga givande
mindre kronoegendomarnas försäljning, dels
vid de större egendomarnas utarrendering.
Åtskilliga mindre kronoegendomar ha sålts
efter hand och köpeskillingarna jämte
anvisade statsanslag använts för inköp av
skogbärande eller till skogsodling tjänlig mark.
Vidare ha k. uppkommit genom avtal med
innehavare av stockfångstprivilegier om
överlåtelse till staten av deras för stockfångsten
utbrutna skogsområden. Även några
rekog-nitionsskogar och åtskilliga mindre områden,
som förut varit upplåtna för olika ändamål,
ha återfallit till statens fria disposition och
förvaltas som k. Genom dessa åtgärder har
k:s sammanlagda ytvidd, som 1870 utgjorde
425,7 94,94 har, ökats till 5,336,704 har 31 dec.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
