Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Krossverk
184
vändas huvudsakl. Blakes tuggare
(»sten-tuggare») och Gates krossar, för mindre,
medelstora och stora stycken olika slag av
valskrossar och för söndermalning till mycket
små korn el. pulver stainpverk, kollergångar,
kulkvarnar, rörkvarnar, pendelkvarnar och
Bild 1. Blakes tuggare.
desintegratorer etc. En Blakes tuggare
(se bild 1) består till sin väsentligaste del
av en fast och en rörlig tuggkäft, vilken
senare får sin rörelse genom ett kraftigt
knä-hävtyg (knäled). Båda käftarna äro klädda
med räfflade plattor (12 och 13) av
kokill-härdat gjutgods eller hårt stål. Krossgodset
nedmatas i det av de båda käftarna bildade
vertikala gapet och sjunker nedåt,
allteftersom det krossas. Vevstaken (9), som genom
de s. k. brytbrickorna (14) i knäleden
påverkar den svängbara käftens nedre ända (den
övre är lagrad på en fast axel) genom att
omväxlande ställa brytbrickorna i vinkel eller
i rät linje med varandra, får sin upp- och
nedgående rörelse genom en excenteraxel, A.
Bild 2. Gates kross.
— I Gates kross (bild 2) sker
kross-ningen genom att nedre ändan av en vertikal
axel, C, bringas att beskriva en cirkel, medan
den övre är fast. Rörelsen på axeln (som ej
roterar) fås genom att den är excentriskt
anordnad i ett koniskt kugghjul, D, drivet
Ord, som saknas under
av ett mindre kugghjul. På axeln är fäst
en konisk käft, A, som alltså, då maskinen
är i gång, föres utefter omkretsen av det
trattformiga rummet B och därvid utför
krossningen mot dess väggar. Krossgodset
nedföres upptill på maskinen genom en
tratt-formig överdel, F, och avgår genom en
öppning på sidan. — Valskrossar bestå i
regel av två bredvid varandra anordnade och
mot varandra roterande hårda valsar,
mellan vilka materialet nedmatas. — Vanliga
stampverken äro sammansatta av (vank
fem) tunga vikter, fästa på var sin upp och
ned rörliga, vertikala stång, som har
erforderlig styrning i maskinen. Krossningen
åstadkommes genom att vikterna,
stamparna, omväxlande lyftas och få falla ned
på det över ett fast underlag utbredda
godset. Lyftningen sker genom på en horisontal
axel anbragta kamskivor (se Kam, sp. 201),
en för var stång. Vid axelns rotation glider
kammens kant mot undersidan av en på
stången anbragt, inställbar hylsa, varvid
vikten lyftes och samtidigt något vrides. —
Bild 3. Kollergång med roterande malbord.
Bild 4. Kontinuerligt
arbetande kulkvarn.
Kollergångar (bild 3) bestå i
huvudsak av ett horisontalt, tallriksformigt
malbord och två tunga hjul (s. k. löpare) av
järn eller sten, lagrade på en gemensam eller
på två oberoende, horisontala axlar. Genom
en vertikal axel i bordets mitt bringas
löparna att rulla på malbordet, eller också
roterar detta. Genom den uppkomna
friktionen bringas löparna att vrida sig omkring
sin egen axel, varvid malgodset krossas
genom deras tryck och gnidning mot bordet.
Kulkvarnar, använda för
finpulverise-ring särskilt av hårdare material, bestå i
sin enklaste form
av en cylindrisk
trumma, som
roterar kring en
horisontal axel och
under arbetet till en
del är fylld med
järnkulor. Bild 4
visar den vanliga
principen för en
kontinuerligt
arbetande
kulkvarn. Väggarna i
maltrumman äro
perforerade och
ställda så, att
kulorna få både en
rullande och en
fallande rörelse.
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
