Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Krucifix - Krueger, Karl Nikolaus Adalbert - Kruka - Krukowiecki, Jan - Krukväxt - Krumbacher, Karl - Krumelur - Krumhorn - Krummacher, Friedrich Wilhelm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
187
Krueger—Krummacher
188
ningen av äldre kyrklig konst i Strängnäs
1910. Studier», I, 1913). H. W-n.
Krueger [kry’-],
KarlNikolausAdal-b e r t, tysk astronom (1832—96). Blev 1854
fil. dr, var 1862—76 prof, i astronomi vid
Helsingfors univ. K. fortsatte och fullbordade
tills, m. Schönfeld den av Argelander (se
d. o.) startade stjärnkatalogiseringen »Bonner
Durchmusterung». Därjämte utförde han en
mängd observationer på planeter och
kometer, undersökningar över föränderliga
stjärnor m. m. B-d.*
Kruka, cylindriskt förvaringskärl, vanl. av
keramik el. metall, med två grepar (t. ex.
äldre apotekskrukor; se bild på pl. till
Fajans), med två hankar el. öron (t. ex.
sylt-krukor) el. utan dylika (t. ex. blomkrukor).
Krukowiecki [-vje’tski], Jan, greve, polsk
general (1769—1850). Blev 1813 general i
storhertigdömet Warschaus tjänst, fick vid
resningen 1830 befälet över en division men
kom snart i delo med ledningen. Mars—maj
1831 var han generalguvernör i Warschau,
blev 17 aug. president i nationalregeringen,
underkastade sig ryssarna och avsattes 7
sept. s. å.
Krukväxt. Odling av krukväxter lyckas
bäst i växthus (se d. o.), men även i
boningsrum kunna många k. odlas,
företrädesvis sådana, som härstamma från
jämförelsevis torra klimat, kräva mindre ljus
(Aspidistra, Begonia) eller ha långsam
ämnesomsättning (palmer). För flertalet är
ljustillgången i boningsrum för knapp; ännu
ofördelaktigare är den torra luften, särskilt
i rum med värmeledning. K., som odlats i
växthus med hög temp. och fuktig luft, mista
därför ofta sina blad, då de flyttas in i
boningsrum. K. ha onaturligt litet utrymme för
sitt rotsystem. Man bör vid uppdragning av
k. först nyttja helt små krukor och
småningom omsätta plantorna i något större.
Omplantering bör ske, så snart rötterna täcka
bottnen och de nedre delarna av krukans
innerväggar. Bäst företages detta arbete kort
innan växtperioden
börjar, alltså i regel på
våren. Då k. i allm. kräva
mera porös jord än
fri-landsväxter, bör deras jord
blandas med rätt mycket
uppluckrande och
närings-rika ämnen. Av stor vikt
är, att krukans väggar
äro porösa, så att luften
kan intränga till rötterna.
Träbaljor duga för större
växter. Kärl av porslin
eller järn äro olämpliga för
växtodling. Varje kruka
måste lämna avlopp för
vatten genom hål i
bottnen. Vattning av k.
fordrar stor omsorg, och intet
är farligare än att vattna
dem så ofta, att jorden ej
hinner torka något mellan
varje gång. Under vintern
bör vattningen inskränkas
så mycket som möjligt.
De böra vidare hållas fria från damm och
parasiter samt då och då överspritas med
vatten, ej kallare än den omgivande luften.
K. i livlig tillväxt böra få gödselvatten. De
flesta k. älska solsken, och ju mera de få,
dess bättre. Ormbunkar, vissa begonior m. fl.
kunna dock skadas av starkt solsken. C. G. D.
Krumbacher [kro’m-], Karl, tysk filolog
(1856—1909), den bysantinska filologiens
nyskapare. Företog på 1880-talet en lång
studieresa i Grekland och Turkiet och ägnade sig
därefter uteslutande
åt forsknings- och
lä-rarverksamhet inom
den bysantinska
filo-logien. 1896 blev han
ord. prof, vid
Mün-ehens univ. Med K:s
första stora verk,
»Ge-schichte der
byzanti-nischen Litteratur»
(1891; 2:a uppl. 1897),
börjar den
bysantinska filologien sin
tillvaro som en
självständig, modern
veten
skap, som i den av K. uppsatta och
redigerade Byzantinische Zeitschrift haft sitt
förnämsta organ (från 1891) och i det av K.
1899 upprättade Mittel- und Neugriechische
Seminar der Universität München sitt
centrum. Själv arbetade K. med fenomenal flit
och strödde avh. och uppsatser omkring sig,
flera av banbrytande betydelse. K:s flesta
avh. äro publicerade i Münchenakademiens
Sitzungsberichte. V. Lm. (S. Lm.)
Krumelur (av ty. krumm, krokig), krokigt
penndrag; släng.
Krumhorn (fr. cromorne, it. cromorno),
instrument från tiden 1500—1700, med dubbelt
rörblad som oboen (med luftkapsel); röret
nedtill halvcirkelformigt uppåtböjt; på den
övre raka delen 4—8 tonhål. T. N.
Krummacher [kro’m-], Friedrich
Wilhelm, tysk reformert predikant (1796—
En del av Kruppverkens fabriker i Essen.
Ord, som saknas under K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
