Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kruse, Ole Valdemar Thisenius - Kruse, Peter - Kruse, Vibeke - Kruse, Vilhelm - Krusenberg - Krusenstern, Adam Johann von - Krusenstjerna, von, ätt - Krusenstjerna, Henning Vilhelm Mauritz - Krusenstjerna, Julius Edvard von - Krusenstjerna, Philip von
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
193
Kruse, P.—Krusenstjerna, Ph. v.
194
träd», »Den gyllene staden, det nya
Jerusalem», »Maria i Rosengård». Har därjämte
utfört — mestadels i akvarell — poetiska
landskap och stiliserade porträtt. Hans
ytterst detaljerade målningar uppenbara blid
känsla, ren konstnärsvilja och aldrig tröttad
kärlek till arbetet. K. har även utfört
väggmålningar i privathus i Göteborg och är
representerad i Göteborgs konstmuseum. G-g N.
Kruse, Peter, köpman, ämbetsman (d.
1645). Inkom från Lybeck till Sverige och
blev vid Kopparkompaniets (se d. o.) bildande
en av dess direktörer 1620 och adlades 1622.
Sönerna kallades Krusbjörn, namnet skrevs
sedan Crusebjörn (till släkten hörde J. I.
Cru-sebjörn, se d. o.). K. blev 1625 ståthållare
över Kopparbergslagen och grundade efter
kungl. uppdrag staden Säter, där han
resi-derade. 1634 blev K. landshövding i Dalarna
och Kopparbergslagen. Hans brev till Axel
Oxenstierna äro utg. i dennes brevväxling
(avd. II, del 11, 1905).
Kruse, V i b e k e, Kristian IV:s älskarinna
(d. 1648). Var i Kirstine Munks tjänst, blev
konungens frilla och födde sonen Ulrik
Christian Gyldenlöve (se Gyldenlöve 1) och
en dotter. Efter Kristians död 1648 lät
Cor-fitz Ulfeld bortjaga henne från Rosenborg.
Kruse, Vilhelm, författare (1674—1739),
till yrket lantmätare, skrev en mängd
didaktiska dikter, ofta med nationalekonomiska
ämnen, samt visor.
Krusenberg, gods i Alsike socken,
Stockholms län, på en udde i Mälarfjärden Ekoln;
907 har, därav 243 har åker; tax.-värde
366,400 kr. (1928). Bildades och bebyggdes på
1640-talet av Johan Krus, Axel Oxenstiernas
måg, och ärvdes på 1700-talet bl. a. inom
släkterna Horn, Bielke och Sack.
Krusenstern, Adam J o h a n n von, rysk
sjöofficer och geograf (1770—1846). Tillhörde
en i Estland bosatt gren av ätten von
Krusenstjerna (se släktart.). K. deltog som
kadett på ry. flottan i kriget mot Sverige 1788
—90 och var 1793—99 i eng. örlogstjänst.
Han var chef på den vetenskapliga expedition,
som aug. 1803—aug. 1806 utförde den första
ryska jordomseglingen (över Atlanten, förbi
Kap Hoorn samt över Stilla havet,
Kamt-sjatka och Japan). K. författade »Reise um
die Welt in den Jahren 1803—06» (1810—12;
atlas 1814; sv. övers. 1811—12) och »Atlas
de l’Océan pacifique» (1826—27). Han blev
1826 dir. för sjökadettkåren i Petersburg och
fick avsked 1842 som generalamiral. Led. av
sv. Vet.-akad. 1816.
Krusenstjerna, von, svensk ätt,
härstammar från Johannes Krause el. Crusius (d.
1558), pastor i Rothenburg. Hans sonson
Philip Crusius adlades i Sverige 1649
med namnet von Kruus, skrev sig sedan
von Krusenstiern (se Philip von K.
nedan). Namnet har senare stavats på flera
sätt. En gren (von Krusenstern)
introducerades på Estlands riddarhus 1746; den
lever ännu. Den nuv. svenska huvudgrenen
härstammar från Philip von K:s sonsons son
amiralen Mauritz Adolf von K. (1707—94).
Om hans sonsons son J. E. von K. och dennes
kusins son II. V. M. von K. se nedan. En
dotterson till M. A. von K. var
konteramira-len Mauritz Peter von K. (1766—1813;
hette förut G r a m e e n, adlad och adopterad
1801; en hans bror blev adlad och adopterad
1805); om dennes son S. M. von K. se nedan.
Litt.: [J. E. von Krusenstjerna,] »Slägten
von K.» (1893).
Krusenstjerna, Henning Vilhelm
Mauritz, amiral (f. 1862 19/2); jfr släktart. K.
har tjänstgjort till sjöss och lands i marinens
viktigaste befattningar, bl. a. som chef för
sjöförsvarets kommandoexpedition och chef
för Marinstaben. Han deltog bl. a. i fregatten
»Vanadis’» världsomsegling. Juni 1910—okt.
1911 var K. statsråd och chef för
Sjöförsvars-dep. Vid avskedstagandet 1927 fick han
högsta flaggmansgraden, amiral. K:s stora
förmåga, kunskaper och arbetskraft tagas
alltjämt i anspråk för utredning av marina
ärenden. ö-g.
Krusenstjerna, Julius Edvard von,
ämbetsman, politiker (1841—1907); se
släktart. Blev jur. kand, i Uppsala 1864,
tjänstgjorde i Svea hovrätt, innehade flera
sekrete-raruppdrag, blev 1879
konstituerad och 1881
ord. revisionssekr.
samt s. å.
expeditionschef i Civildep. K.
blev okt. 1883
konsultativt statsråd och
nov. s. å. civilminister
i Thyselius’ ministär,
kvarstod som
civilminister i ministären
Themptander och,
ehuru moderatliberal och
frihandlare, även i
Bildts
protektionis
tiska ministär till okt. 1889, då han utsågs
till generalpostdir. Han var okt. 1896—juli
1902 ånyo civilminister (i Boströms l:a
ministär och ministären v. Otter) och återtog
sedan chefskapet över postverket. 1885—93
tillhörde K. Första och från 1894 till sin död
Andra kammaren, intog i riksdagen som
»vilde» en medlande ställning och stod under
senare år Liberala samlingspartiet nära. Han
var en av sin tids mest framstående
ämbetsmän, praktisk, energisk och initiativrik. Som
civilminister verkade han särskilt för
kommunikationsväsendets utveckling
(propositioner om statsbanor Krylbo—Örebro, Boden—
Morjärv, Bohusbanan,
Gällivare—Riksgränsen m. fl.) samt för riksförsäkringsanstalt och
arbetsskydd. Under hans chefskap för
postverket avslöts 1896 överenskommelse om
sjö-postförbindelsen Trälleborg—Sassnitz och
byggdes centralposthuset i Stockholm. K. var
v. ordf, i lagutskottet 1894—96, ordf, i
särskilt utskott för försäkringslagstiftning 1903
och led. av särskilda utskotten om de
unio-nella förhållandena 1905. Därjämte var han
ordf, i el. led. av en mängd kommittéer,
direktioner och styrelser. Ths.*
Krusenstjerna, Philip von, ämbetsman
(1597—1676); jfr siläktart. Sändes 1633 av
hertig Fredrik III av Holstein-Gottorp till Moskva
för att utverka fri genomresa till Persien för
en beskickning och blev 1635 en av dennas
XII. 7
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>