Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
197 Krutdurk—Kryanestesi 198
k. ledde på sin tid till uppfinningen av
brunkrutet. Genom att nedsätta
svavel-halten och använda mindre kolat trä
(brunkol) fick man ett för grövre kanoner
kraftigare k. än svartkrutet och uppnådde genom
att införa det prismatiska brunkrutet med
genomlöpande kanaler den för förbränningen
lämpligaste kornformen.
Både brunkrut och svartkrut ha emellertid
mist sin betydelse som krigskrut, sedan de
undanträngts av de kemiska, röksvaga
krutsorterna. Svartkrutet brukas numera, utom i
viss utsträckning till jaktammunition, till
sprängning i stenbrott (b e r g k r u t el.
bergskrut), vid stubintillverkning, vid
tillverkning av fyrverkeripjäser, såsom
sprängladdning i projektiler, till
avfyringsladd-ningar samt vid tillverkning av brisansrör
o. a. tändare för militärt bruk.
2. Röksvagt krut. Förutom
nitrocel-lulosa och nitroglycerin ha åtskilliga andra
organiska ämnen i blandning med
nitrocellu-losa, ehuru i mindre omfattning, kommit till
användning vid tillverkning av röksvagt k.
Den nitrocellulosa (se B o m u 11 s k r u t),
som är avsedd för tillverkning av n i t r
o-cellulosakrut, bearbetas, sådan den
kommer från centrifugen, efter avslutad
målning och tvättning med en fukthalt av omkr.
50 %, på följande sätt. Vattnet avdrives
medelst alkohol i s. k. förträngningscentrifug,
varefter massan överföres till en med
roterande vingar försedd knådapparat, där den
försättes med viss mängd etyleter. Den
knådade massan, vilken har en degig konsistens,
formas nu till plattor, korn eller rör. Vid
tillverkning av plattkrut utvalsas massan
upprepade gånger mellan stålvalsar, tills den
visar sig fullt fri från blåsor. Vid sista
genom-valsningen erhålles genom valsarnas
inställning en krutplatta av bestående tjocklek.
Krutplattan skäres i önskade dimensioner.
Skall k. formas till mindre korn eller till
rör, försiggår detta i hydraulisk press,
varvid massan från en presscylinder får passera
munstycken, vilkas matriser variera efter det
vapen k. skall användas till. Härefter
genomgår k. torkning, grafitering och blandning.
För stabilisering av nitrocellulosakrut samt
vid tillverkning av progressivt krut använder
man centralit (se d. o.) i stor utsträckning.
Vid tillverkning av
nitroglycerin-krut blandas nitrocellulosan med
nitroglycerin under tillsats av vatten vid
luftomrör-ning, varvid nitrocellulosan’ uppsuger
nitro-glycerinen, så att det sedermera
avcentrifu-gerade vattnet är fullt nitroglycerinfritt.
Massan bearbetas vidare mellan uppvärmda
etålvalsar, varvid större delen av vattnet
avlägsnas. Efter de härvid bildade
krutkakornas torkning undergå dessa knådnings-,
vals-nings- och pressningsprocedurer på ung.
liknande sätt som vid tillverkning av
nitrocellulosakrut, dock med den skillnaden, att
aceton nyttjas såsom gelatineringsmedel i st. f.
eteralkohol.
I Sverige tillverkas krut på nedanstående
platser: Björkborn (Karlskoga; äges av
a.-b. Bofors Nobelkrut), Åkers krutbruk
(äges av staten), A n n e 1 ö v (ä^es av a.-b.
Skånska krutfaktorierna), G y 11 o r p (äges
av Nitroglycerin a.-b.). G. v. F.
Krutdurk, rum på örlogsfartyg, på fort o.
dyl., där krut och sprängämnen förvaras.
Krutkammare, äldre namn på
laddnings-rum (se d. o.).
Krutkonspirationen (eng. Gunpowder plot),
en 1604 av några fanatiska katoliker i
England ingången sammansvärjning, åsyftande
att vid parlamentets högtidliga öppnande
spränga konung Jakob I, tronföljaren,
ministrarna och parlamentets medl. i luften. De
sammansvurna hoppades under förvirringen
efter en sådan katastrof kunna bemäktiga
sig Jakobs minderåriga barn Karl och
Elisabet samt i deras namn organisera en
förmyndarregering, som skulle återinföra den
katolska läran i England. Komplottens ledare
var godsägaren Robert C a t e s b y (f. 1573),
och bland de sammansvurna märktes vidare
soldaten Guy Fawkes (f. 1570), som 1593
—1604 tjänat vid spanska armén i Flandern,
Thomas Percy (f. 1560), sir Everard
D i g b y (se d. o.), som skulle till jakt samla
ett antal katolska adelsmän, vilka man
hoppades kunna efter katastrofen förmå att bilda
kärnan i den tillämnade resningen, samt den
rike godsägaren Francis Tresham (f.
omkr. 1567), som bekostat inköp av
ammunition m. m. Parlamentshuset underminerades
från ett par förhyrda källare, krut ditfördes,
och Fawkes åtog sig antändningen. Planen
röjdes genom ett anonymt varningsbrev från
Tresham till dennes svåger lord Monteagle,
vilken underrättade regeringen. Kvällen före
öppningsceremonien undersöktes källrarna, där
man då påträffade Fawkes och krutfaten (4
nov. 1605). övriga sammansvurna flydde;
Catesby och Percy stupade under flykten; de
infångade (utom Tresham, som dött i
fängelset) dömdes till döden och avrättades (31 jan.
och 1 febr. 1606). Regeringen lät för
med-brottslighet livdöma och (3 maj 1606) avrätta
jesuiten Henry Garnett. vilken utan
närmare kännedom om Catesbys planer
ja-kande besvarat dennes fråga om det vore
tillåtet att utföra en bragd för den katolska
saken, även om oskyldiga därvid finge lida
med de skyldiga. — Ett minne av k. är den
undersökning av källrarna under
parlamentsbyggnaden, som alltjämt företages den dag
ett nytt parlament f. ggn sammanträder.
Den tillämnade attentatsdagen, 5 nov., kallas
Fawkes’ day och firas flerstädes i England
med att en halmdocka, som föreställer Fawkes,
kringbäres i procession och sedan brännes.
Litt.: S. R. Gardiner, »History of England
1603—1642», 1 (1881), och »What gunpowder
plot was» (1897; genmäle mot pater
Ge-rards försök 1896, »What was the
gunpowder plot?», att framställa k. som en
provokation). V. S-g.
Krutmalm, krutliknande sjömalm.
Kryanestesi (av grek. kry’os, köld, och
a n e s t e s i, se d. o.), okänslighet el. minskad
känslighet för köld. Förekommer vanl. i
förening med nedsättning av andra
känselkvaliteter, såsom för värme, smärta, beröring
o. s. v., vid såväl organiska som funktionella
nervsjukdomar. I. H.*
Ord, som saknas under
K, torde sökas under C.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
